1Woher kommen Kriege, und woher kommen Streitigkeiten unter euch? Kommen sie nicht von den Lüsten, die in euren Gliedern streiten?
1Napa pai' alaa-na ria potudaa' pai' pomehonoa' -ni ompi'? Tetu-le bate mehupa' ngkai kahinaa nono-ni to dada'a. Kahinaa nono-ni to dada'a toe-mi to manga'e ncuu hi rala nono-ni, mpokeni-koi mpobabehi to dada'a.
2Ihr seid begehrlich und habet nicht, ihr mordet und eifert und könnt es doch nicht erlangen; ihr streitet und krieget.
2Mehina-koi aga uma niratai to nipokahina. Toe pai' alaa-na mepatehi-mokoi. Mohingi' -koi mpokahina anu doo, aga uma oa' niratai. Toe pai' alaa-na momehono' pai' motuda' -mokoi. Uma oa' niratai to nipali', apa' uma niperapi' hi Pue'.
3Ihr erlanget es nicht, weil ihr nicht bittet; ihr bittet und bekommt es nicht, weil ihr übel bittet, um es mit euren Wollüsten zu verzehren.
3Ba nau' niperapi' -mi, uma oa' -koi rawai', apa' sala' patuju-ni. Apa' napa to niperapi' tetu, doko' nipake' mpoka'oha nono-ni-wadi.
4Ihr Ehebrecher und Ehebrecherinnen, wisset ihr nicht, daß die Freundschaft mit der Welt Feindschaft gegen Gott ist? Wer immer der Welt Freund sein will, macht sich zum Feinde Gottes!
4Koi', uma-koi tida mpotuku' Pue'! Ha ni'inca wa ompi', ane tatuku' gau' to dada'a hi dunia' toi, kita' jadi' bali' -na Alata'ala? Hangkani-pi ku'uli': hema to mpokono gau' to dada'a hi dunia' toi, hi'a-mi bali' Alata'ala!
5Oder meinet ihr, die Schrift sage umsonst: Ein eifersüchtiges Verlangen hat der Geist, der in uns wohnt?
5Ba nipekiri-koina wae-e ompi', uma ria tuju-na ihi' Buku Tomoroli' to mpo'uli': Alata'ala mpajadi' nono manusia', tapi' nono-ta toe uma mowo hina-na.
6Größer aber ist die Gnade, die er gibt. Darum spricht sie: «Gott widersteht den Hoffärtigen; aber den Demütigen gibt er Gnade.»
6Aga petulungia to nawai' -taka Pue' ngkai kabula rala-na meliu-hana kamoroho-na ngkai hawe'ea hina nono-ta. Toe pai' ria te'uki' hi rala Buku Tomoroli': "Alata'ala mpo'ewa tauna to molangko nono-ra. Tapi' tauna to dingki' nono-ra, natulungi-ra ngkai kabula rala-na."
7So unterwerfet euch nun Gott! Widerstehet dem Teufel, so flieht er von euch;
7Toe pai' kuparesai' -koi ompi': mengkoru-mokoi hi Alata'ala. Ewa-imi Magau' Anudaa', napetiboi' moto-koi mpai'.
8nahet euch zu Gott, so naht er sich zu euch! Reiniget die Hände, ihr Sünder, und machet eure Herzen keusch, die ihr geteilten Herzens seid!
8Mohui' -imi Alata'ala, pai' Hi'a wo'o mpomohui' -koi. Koi' to mojeko', bahakai-mi mpobabehi jeko'. Koi' to morompenga nono-ni, pomoroli' nono-ni.
9Fühlet euer Elend, trauert und heulet! Euer Lachen verkehre sich in Trauer und eure Freude in Niedergeschlagenheit!
9Kana soho' nono-ta pai' geo' -ta mpokiwoi kamojeko' -ta. Apa' ane ta'inca karia-na jeko' -ta, uma-hawo lompe' tapokagoe', kana taposoho' nono-hawo pai' tapokageo'.
10Demütiget euch vor dem Herrn, so wird er euch erhöhen.
10Kana tapakadingki' nono-ta hi nyanyoa Pue', napomolangko moto-ta mpai'.
11Verleumdet einander nicht, ihr Brüder! Wer einen Bruder verleumdet oder seinen Bruder richtet, der verleumdet das Gesetz und richtet das Gesetz; wenn du aber das Gesetz richtest, so bist du nicht ein Täter, sondern ein Richter des Gesetzes.
11Ompi' -ompi', neo' -ta mometuntui'. Tauna to mpotuntui' ba mposalai' ompi' -na, hewa mpotuntui' ba mposalai' Atura Pue' lau-imi. Tauna to mposalai' ompi' -na, uma-i mpotuku' Atura Pue'. Ma'ala-mi ta'uli', hewa hi'a lau-mi to mpobotuhi Atura Pue'.
12Einer nur ist Gesetzgeber und Richter, er, der retten und verderben kann; wer aber bist du, daß du deinen Nächsten richtest?
12Hiaa' hadua-na-wadi to masipato' mpowai' atura hi manusia' pai' to jadi' Topobotuhi. Hi'a-mi Alata'ala, to ria kuasa-na mpohuku' -ta ba mpobahaka-ta ngkai huku'. Jadi' kita' toi, hema rahi-tadie, pai' -ta daho' mpotuntui' doo-tae!
13Wohlan nun, die ihr saget: Heute oder morgen wollen wir in die und die Stadt reisen und daselbst ein Jahr zubringen, Handel treiben und gewinnen!
13Toi paresa' -ku hi koi' to molangko nono-ni. Mololita-koi hewa toi: "Eo toe lau ba mepulo mpai', me'ongko' -kai hilou hi ngata nu'anu, tida-makai hi ria nte hampae, modaga pai' -kai mporata rasi'."
14Und doch wißt ihr nicht, was morgen sein wird! Denn was ist euer Leben? Ein Dampf ist es, der eine kleine Zeit sichtbar ist und darnach verschwindet.
14Hiaa' bo uma ni'incai napa to jadi' mepulo! Beiwa ntoto katuwu' -ni? Katuwu' -nile hewa rangahu: kahiloa hampai', pai' muu-mule' moronto-mi!
15Statt dessen solltet ihr sagen: Wenn der Herr will und wir leben, wollen wir dies oder das tun.
15Kakoo-kono-na kana hewa toe-di-hawo-le lolita-nie: "Ane napokono Pue', tuwu' -kai pai' ma'ala kibabehi nu'anu pai' nu'anu."
16Nun aber rühmet ihr euch in eurem Übermut; jedes derartige Rühmen ist vom Übel.
16Hiaa' uma-di hewa toe pololita-nie. Molangko lau-di nono-ni pai' mpopeliu tuwu' -ni. Hawe'ea to hewa tetu, bate dada'a-hana.
17Wer nun weiß Gutes zu tun und es nicht tut, dem ist es Sünde.
17Jadi', tauna to mpo'inca mpobabehi to lompe', pai' uma-di nababehi-e, bate napojeko'.