German: Schlachter (1951)

Uma: New Testament

Matthew

10

1Da rief er seine zwölf Jünger zu sich und gab ihnen Vollmacht über die unreinen Geister, sie auszutreiben, und jede Krankheit und jedes Gebrechen zu heilen.
1Yesus mpokio' ana'guru-na to hampulu' rodua bona morumpu, pai' nawai' -ra kuasa mpopalai anudaa' pai' mpaka'uri' hawe'ea tauna to peda' pai' to keru.
2Die Namen der zwölf Apostel aber sind diese: Der erste Simon, genannt Petrus, und sein Bruder Andreas; Jakobus, der Sohn des Zebedäus, und sein Bruder Johannes;
4Hanga' suro Pue' Yesus to hampulu' rodua toera, toi-ramo: Lomo' -na Simon, to rahanga' wo'o Petrus; oti toe, Andreas ompi' -na Simon, Yakobus ana' Zebedeus; Yohanes ompi' -na Yakobus; Filipus; Bartolomeus; Tomas; Matius topesingara' paja'; Yakobus ana' Alfeus; Tadeus; Simon to Zelot; pai' Yudas Iskariot (hi'a mpai' to mpobalu' Yesus hi bali' -na).
3Philippus und Bartholomäus, Thomas und Matthäus der Zöllner; Jakobus, der Sohn des Alphäus, und Lebbäus, zubenannt Thaddäus;
5To hampulu' rodua toera nasuro Yesus hilou ngkeni Kareba Lompe'. Kako'ia-ra me'ongko', natudui' -ra hewa toi: "Neo' -koi hilou hi ngata to bela-ra to Yahudi. Neo' -koi hilou hi ngata to Samaria.
4Simon der Kananäer, und Judas, der Ischariot, welcher ihn verriet.
6Hilou-koi ulu hi hingka to Yahudi-ta muli Israel. Hira' toe hewa bima to puha.
5Diese zwölf sandte Jesus aus, gebot ihnen und sprach: Begebet euch nicht auf die Straße der Heiden und betretet keine Stadt der Samariter;
7Uli' -raka hewa toi: `Neo' rata-mi tempo-na Alata'ala jadi' Magau' hi dunia'.'
6gehet vielmehr zu den verlorenen Schafen des Hauses Israel.
8Paka'uri' tauna to peda', potuwu' tauna to mate, paka'uri' tauna to mohaki' poko', popalai seta to mpohawi' manusia'. Hawe'ea rasi' to nawai' -kokoi Alata'ala, nawai' mara, uma ni'oli. Jadi', kana nipewai' mara wo'o-wadi-koiwo to ria hi koi'.
7Gehet aber hin, prediget und sprechet: Das Himmelreich ist nahe herbeigekommen!
9"Neo' ngkeni wori' rewa hi pomakoa' -ni. Neo' ngkeni doi ba bulawa ba pera'.
8Heilet Kranke, weckt Tote auf, reiniget Aussätzige, treibet Dämonen aus! Umsonst habt ihr es empfangen, umsonst gebet es!
10Neo' ngkeni boku, neo' mpokeni rontonga' baju ba sapatu' ba lua'. Apa' masipato' moto-koi rawai' kaparaluua-ni ngkai tauna to nikarebai Lolita Pue'.
9Nehmet weder Gold noch Silber noch Erz in eure Gürtel,
11"Ane rata-koi hi hameha' ngata, pali' hi retu tauna to lompe' nono-ra to doko' mpotarima-koi hi rala tomi-ra. Mo'oha' -mokoi hi retu duu' -ni kaliliu mpai' hi ngata ntani' -na.
10keine Tasche auf den Weg, auch nicht zwei Röcke, weder Schuhe noch Stab; denn der Arbeiter ist seiner Nahrung wert.
12Ane mesua' -koi hi rala tomi, uli' -raka pue' tomi: `Pue' mpogane' -koi!'
11Wo ihr aber in eine Stadt oder in ein Dorf hineingehet, da erkundiget euch, wer darin würdig sei, und bleibet dort, bis ihr weiterzieht.
13Ane lompe' nono-ra pue' tomi, bate nagane' -ra Pue' Ala. Aga ane uma-di lompe' nono-ra, uma raratai kalompea' tuwu' ngkai Pue'.
12Wenn ihr aber in das Haus eintretet, so grüßet es.
14Ane ria pue' tomi ba pue' ngata to uma dota mpotarima-koi ba to uma dota mpo'epe lolita-ni, palahii tomi ba ngata toe, pai' nitonta awu to mentaka' hi palanta' witi' -ni, rapotanda kanahuku' -ra mpai' Alata'ala.
13Und wenn das Haus würdig ist, so komme euer Friede über dasselbe. Ist es aber nicht würdig, so soll euer Friede wieder zu euch zurückkehren.
15Penonoi: hi Eo Kiama, meliu pehuku' Alata'ala mpohuku' tauna toera ngkai pehuku' -na hi pue' ngata Sodom pai' Gomora owi.
14Und wenn euch jemand nicht aufnehmen, noch eure Rede hören wird, so gehet fort aus diesem Haus oder dieser Stadt und schüttelt den Staub von euren Füßen!
16"Pelompehi, apa' kuhubui-koi hilou hi olo' tauna to dada'a. Koi' mpai' hewa bima hi olo' serigala. Kana mo'akala-koi hewa asi, aga mo'alusu' nono-ni hante uma ria patuju-ni to dada'a.
15Wahrlich, ich sage euch: Es wird dem Lande Sodom und Gomorra am Tage des Gerichts erträglicher gehen als dieser Stadt.
17Pelompehi mpu'u-koie', apa' rahoko' -koi mpai' pai' rapakilu hi topohura agama. Raweba' -koi hi rala tomi posampayaa.
16Siehe, ich sende euch wie Schafe mitten unter die Wölfe. Darum seid klug wie die Schlangen und ohne Falsch wie die Tauben!
18Rakeni-koi hilou hi topoparenta pai' hi magau' sabana petuku' -ni hi Aku'. Hinto'u toe-mi mpai' ria loga-ni mololita hi topoparenta pai' hi tau ntani' -na to bela-ra to Yahudi, mpololita pepangala' -ni hi Aku'.
17Hütet euch aber vor den Menschen! Denn sie werden euch den Gerichten überliefern, und in ihren Synagogen werden sie euch geißeln;
19"Ane rakeni-koi hilou hi topohura, neo' -koi me'eka' ba napa-mi mpai' to ni'uli' -raka ba beiwa petompoi' -ni. Apa' nto'u toe mpai', Alata'ala moto mpo'uli' -kokoi napa to masipato' ni'uli'.
18auch vor Fürsten und Könige wird man euch führen, um meinetwillen, ihnen und den Heiden zum Zeugnis.
20Jadi', napa to ni'uli' nto'u toe, bela ngkai pekiri-ni moto. Lolita-ni tetu mpai' mehuwu ngkai Inoha' Tomoroli' to nawai' -kokoi Tuama-ni to hi rala suruga. Hi'a-mi mpai' to mponotohi-koi napa to ni'uli' nto'u-ni mololita.
19Wenn sie euch aber überliefern, so sorget euch nicht darum, wie oder was ihr reden sollt; denn es wird euch in jener Stunde gegeben werden, was ihr reden sollt;
22"Rata mpai' tempo-na, hawe'ea tauna mpokahuku' -koi sabana petuku' -ni hi Aku'. Ria mpai' tauna to mpewai' ompi' -ra ba ana' -ra moto bona rapatehi sabana petuku' -ra hi Aku'. Ria wo'o ana' to mpo'ewa totu'a-ra pai' mpopatehi-ra. Aga tauna to tida mepangala' hi Aku' duu' hi ka'omea-na, bate mporata-ra kalompea' hi eo mpeno.
20denn nicht ihr seid es, die da reden, sondern eures Vaters Geist ist's, der durch euch redet.
23Ane rabalinai' -koi hi ngata to hameha', malai-koi hilou hi kahangata-na. Mpu'u ku'uli' -kokoi: kako'ia-na hudu bago-ni mpokeni Kareba Lompe' hi hawe'ea ngata to Israel, Aku' Ana' Manusia' rata nculii'.
21Es wird aber ein Bruder den anderen zum Tode überliefern und ein Vater sein Kind; und Kinder werden sich wider die Eltern erheben und werden sie zum Tode bringen.
24"Ana' sikola uma meliu karabila' -na ngkai guru-na. Hadua batua uma meliu ngkai maradika-na.
22Und ihr werdet von jedermann gehaßt sein um meines Namens willen. Wer aber beharrt bis ans Ende, der wird gerettet werden.
25Biasa-na ana' sikola mpotuku' kehi guru-na, pai' batua mpotuku' kehi maradika-na. Jadi', pelompehi, apa' Aku' Pue' -ni, pai' koi' topetuku' -ku. Ane Aku' rahanga' Beelzebul, magau' hawe'ea seta, peliu-nami koi' to mpotuku' -a. Bate raruge' wo'o-koi mpai'.
23Wenn sie euch aber in der einen Stadt verfolgen, so fliehet in eine andere. Denn wahrlich, ich sage euch, ihr werdet mit den Städten Israels nicht fertig sein, bis des Menschen Sohn kommt.
26"Aga nau' wae, neo' nipoka'eka' tauna to mpo'ewa-koi. Apa' hawe'ea kehi-ra to tewunii' bate kahiloa mpai'. Hawe'ea to hi rala nono-ra bate telohu mpai'.
24Der Jünger ist nicht über dem Meister, noch der Knecht über seinem Herrn.
27"Napa to ku'uli' -kokoi to uma ra'epei tau ntani' -na, kana nilolita hi hawe'ea tauna. Napa to kuwara' -wadi-kokoi hi tilinga-ni, uli' pakalonto' hi tilinga ntodea.
25Es ist für den Jünger genug, daß er sei wie sein Meister und der Knecht wie sein Herr. Haben sie den Hausvater Beelzebul geheißen, wieviel mehr seine Hausgenossen!
28Neo' -koi mpoka'eka' manusia' to doko' mpopatehi-koi, apa' uma ria kuasa-ra mpohuku' -koi hi rala naraka. To nipoka'eka' -le, Alata'ala, apa' mokuasa-i mpatehi-koi, pai' mokuasa wo'o-i mpohuku' -koi hi rala naraka.
26So fürchtet euch nun nicht vor ihnen! Denn es ist nichts verdeckt, das nicht aufgedeckt werden wird, und nichts verborgen, das man nicht erfahren wird.
29"Roma'a rone biasa-na rapobalu' nte hampepa' doi see-wadi. Aga nau' wae, uma ria hama'aa to mate ane uma konoa Alata'ala Tuama-ni.
27Was ich euch im Finstern sage, das redet am Licht, und was ihr ins Ohr höret, das prediget auf den Dächern.
30Hiaa' meliu pompewili' -na Alata'ala hi koi'. Na'inca lia-koi, bangku' kawori' wuluwoo' -ni nabila' pai' na'inca omea.
28Und fürchtet euch nicht vor denen, die den Leib töten, die Seele aber nicht zu töten vermögen, fürchtet vielmehr den, welcher Seele und Leib verderben kann in der Hölle.
31Jadi', neo' -koi me'eka'. Meliu-pi pompewili' -na Alata'ala hi koi' ngkai pompewili' -na rone to wori'.
29Verkauft man nicht zwei Sperlinge um einen Pfennig? Und doch fällt keiner derselben auf die Erde ohne euren Vater.
32"Hema-hema to mpangaku' hi doo kahi'a-na topetuku' -ku, hi'a wo'o mpai' kupangaku' hi Tuama-ku to hi rala suruga, ku'uli': `Tau toei topetuku' -ku.'
30Bei euch aber sind auch die Haare des Hauptes alle gezählt.
33Aga hema to mpo'uli' hi doo kabela-nai topetuku' -ku, hi'a wo'o mpai' kusapu hi Tuama-ku to hi rala suruga, ku'uli': `Tau toei, bela-i topetuku' -ku.'
31Darum fürchtet euch nicht! Ihr seid mehr wert als viele Sperlinge.
34"Neo' ba ni'uli' wae, katumai-ku toi mpopohintuwu' tauna. Uma-e'! Katumai-ku toi, tumai mpoposisala tauna.
32Jeder nun, der mich bekennt vor den Menschen, den will auch ich bekennen vor meinem himmlischen Vater;
36Apa' katumai-ku toi, tauna hantomi mome'ewa lau, hantongo' mpotuku' -a, hantongo' uma. Ana' tomane mposisala-ki tuama-na, ana' tobine mposisala-ki tina-na, minia mposisala-ki piniana-na.
33wer mich aber verleugnet vor den Menschen, den will auch ich verleugnen vor meinem himmlischen Vater.
37"Tauna to mpoka'ahi' tina-na ba tuama-na meliu ngkai ahi' -na hi Aku', uma-i masipato' jadi' topetuku' -ku. Tauna to mpoka'ahi' ana' -na meliu ngkai ahi' -na hi Aku', uma-i masipato' jadi' topetuku' -ku.
34Ihr sollt nicht wähnen, daß ich gekommen sei, Frieden auf die Erde zu bringen. Ich bin nicht gekommen, Frieden zu bringen, sondern das Schwert.
38Tauna to jadi' topetuku' -ku ma'ala rarapai' -ki tauna to mpopaha'a kaju parika' -na pai' mpotuku' laa' -ku, apa' bate mporata kaparia-i mpai', ba paiana rapatehi mpu'u-i sabana petuku' -na hi Aku'. Jadi', hema to uma sadia mporata kaparia hewa toe, uma-i masipato' jadi' topetuku' -ku.
35Denn ich bin gekommen, den Menschen zu entzweien mit seinem Vater, und die Tochter mit ihrer Mutter, und die Schwiegertochter mit ihrer Schwiegermutter;
39Hema to mpobahaka konoa-na moto pai' mpotuku' -a nau' rapatehi-i mpai', hi'a-mi to mporata katuwua' to lompe'. Aga hema to mpentaei konoa-na moto, uma-i mpai' mporata katuwua' to lompe'.
36und des Menschen Feinde werden seine eigenen Hausgenossen sein.
40"Hema to mpotarima-koi, hibali mpotarima Aku' -ramo. Hema to mpotarima-a, hibali mpotarima Alata'ala wo'o-ramo, apa' Hi'a-mi to mposuro-a.
37Wer Vater oder Mutter mehr liebt als mich, der ist meiner nicht wert; und wer Sohn oder Tochter mehr liebt als mich, der ist meiner nicht wert.
41Hema to mpotarima hadua suro Alata'ala apa' suro Alata'ala mpu'u-i, hi'a mpai' mporata hiwili-na hewa to rahiwili-ki tauna to nasuro Alata'ala. Hema to mpotarima hadua tauna to monoa' apa' monoa' mpu'u-i, hi'a mpai' mporata hiwili-na hewa to rahiwili-ki tauna to monoa'.
38Und wer nicht sein Kreuz nimmt und mir nachfolgt, der ist meiner nicht wert.
42Hema to mpotulungi hadua topetuku' -ku apa' topetuku' -ku mpu'u-i, bate mporata-ra hiwili-na hi eo mpeno. Nau' ue mara-wadi nawai' -ki hadua topetuku' -ku to kedi' tuwu' -na, bate mporata-i mpai' hiwili-na."
39Wer sein Leben findet, der wird es verlieren; und wer sein Leben verliert um meinetwillen, der wird es finden.
40Wer euch aufnimmt, der nimmt mich auf; und wer mich aufnimmt, der nimmt den auf, der mich gesandt hat.
41Wer einen Propheten aufnimmt, weil er ein Prophet heißt, der wird den Lohn eines Propheten empfangen; und wer einen Gerechten aufnimmt, weil er ein Gerechter heißt, der wird den Lohn eines Gerechten empfangen;
42und wer einen dieser Geringen auch nur mit einem Becher kalten Wassers tränkt, weil er ein Jünger heißt, wahrlich, ich sage euch, der wird seinen Lohn nicht verlieren!