¹לכו ונשובה אל יהוה כי הוא טרף וירפאנו יך ויחבשנו׃

¹Ja, i sin nöd skola de söka mig: »Kommen, låtom oss vända om till HERREN. Ty han har sargat oss, han skall ock hela oss. Han har slagit oss, han skall ock förbinda oss.

²יחינו מימים ביום השלישי יקמנו ונחיה לפניו׃

²Han skall om två dagar åter göra oss helbrägda; ja, på tredje dagen skall han låta oss stå upp, så att vi få leva inför honom.

³ונדעה נרדפה לדעת את יהוה כשחר נכון מצאו ויבוא כגשם לנו כמלקוש יורה ארץ׃

³Så låtom oss lära känna HERREN, ja, låtom oss fara efter att lära känna honom. Hans uppgång är så viss som morgonrodnadens, och han skall komma över oss lik ett regn, lik ett vårregn, som vattnar jorden.»

⁴מה אעשה לך אפרים מה אעשה לך יהודה וחסדכם כענן בקר וכטל משכים הלך׃

⁴Vad skall jag taga mig till med dig Efraim? Vad skall jag taga mig till med dig, Juda? Eder kärlek är ju lik morgonskyn, lik daggen, som tidigt försvinner.

⁵על כן חצבתי בנביאים הרגתים באמרי פי ומשפטיך אור יצא׃

⁵Därför har jag utdelat mina hugg genom profeterna, därför har jag dräpt dem genom min muns tal; så skall domen över dig stå fram i ljuset.

⁶כי חסד חפצתי ולא זבח ודעת אלהים מעלות׃

⁶Ty jag har behag till kärlek och icke till offer, och till Guds kunskap mer än till brännoffer.

⁷והמה כאדם עברו ברית שם בגדו בי׃

⁷Men dessa hava på människovis överträtt förbundet; däri hava de handlat trolöst mot mig.

⁸גלעד קרית פעלי און עקבה מדם׃

⁸Gilead är en stad av ogärningsmän, den är full med blodiga spår.

⁹וכחכי איש גדודים חבר כהנים דרך ירצחו שכמה כי זמה עשו׃

⁹Och lik en rövarskara, som ligger i försåt för människor, är prästernas hop. De mörda på vägen till Sikem, ja, vad skändligt är göra de.

¹⁰בבית ישראל ראיתי שעריריה שם זנות לאפרים נטמא ישראל׃

¹⁰I Israels hus har jag sett gruvliga ting; där bedriver Efraim sin otukt, där orenar sig Israel.

¹¹גם יהודה שת קציר לך בשובי שבות עמי׃

¹¹Också för dig, Juda, är en skördetid bestämd, när jag åter upprättar mitt folk.