1אל תתהלל ביום מחר כי לא תדע מה ילד יום׃
1Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte.
2יהללך זר ולא פיך נכרי ואל שפתיך׃
2Må en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.
3כבד אבן ונטל החול וכעס אויל כבד משניהם׃
3Sten är tung, och sand är svår att bära, men tyngre än båda är förargelse genom en oförnuftig man.
4אכזריות חמה ושטף אף ומי יעמד לפני קנאה׃
4Vrede är en grym sak och harm en störtflod, men vem kan bestå mot svartsjuka?
5טובה תוכחת מגלה מאהבה מסתרת׃
5Bättre är öppen tillrättavisning än kärlek som hålles fördold.
6נאמנים פצעי אוהב ונעתרות נשיקות שונא׃
6Vännens slag givas i trofasthet, men ovännens kyssar till överflöd.
7נפש שבעה תבוס נפת ונפש רעבה כל מר מתוק׃
7Den mätte trampar honung under fötterna, men den hungrige finner allt vad bittert är sött.
8כצפור נודדת מן קנה כן איש נודד ממקומו׃
8Lik en fågel som har måst fly ifrån sitt bo är en man som har måst fly ifrån sitt hem.
9שמן וקטרת ישמח לב ומתק רעהו מעצת נפש׃
9Salvor och rökelse göra hjärtat glatt, ömhet hos en vän som giver välbetänkta råd.
10רעך ורעה אביך אל תעזב ובית אחיך אל תבוא ביום אידך טוב שכן קרוב מאח רחוק׃
10Din vän och din faders vän må du icke låta fara, gå icke till din broders hus, när ofärd drabbar dig; bättre är en granne som står dig nära än broder som står dig fjärran.
11חכם בני ושמח לבי ואשיבה חרפי דבר׃
11Bliv vis, min son, så gläder du mitt hjärta; jag kan då giva den svar, som smädar mig.
12ערום ראה רעה נסתר פתאים עברו נענשו׃
12Den kloke ser faran och söker skydd; de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
13קח בגדו כי ערב זר ובעד נכריה חבלהו׃
13Tag kläderna av honom, ty han har gått i borgen för en annan, och panta ut vad han har, för den främmande kvinnans skull.
14מברך רעהו בקול גדול בבקר השכים קללה תחשב לו׃
14Den som välsignar sin nästa med hög röst bittida om morgonen, honom kan det tillräknas såsom en förbannelse.
15דלף טורד ביום סגריר ואשת מדונים נשתוה׃
15Ett oavlåtligt takdropp på en regnig dag och en trätgirig kvinna, det kan aktas lika.
16צפניה צפן רוח ושמן ימינו יקרא׃
16Den som vill lägga band på en sådan vill lägga band på vinden, och hala oljan möter hans högra hand.
17ברזל בברזל יחד ואיש יחד פני רעהו׃
17Järn giver skärpa åt järn; så skärper den ena människan den andra.
18נצר תאנה יאכל פריה ושמר אדניו יכבד׃
18Den som vårdar sitt fikonträd, han får äta dess frukt; och den som vårdar sig om sin herre, han kommer till ära.
19כמים הפנים לפנים כן לב האדם לאדם׃
19Såsom spegelbilden i vattnet liknar ansiktet, så avspeglar den ena människans hjärta den andras.
20שאול ואבדה לא תשבענה ועיני האדם לא תשבענה׃
20Dödsriket och avgrunden kunna icke mättas; så bliva ej heller människans ögon mätta.
21מצרף לכסף וכור לזהב ואיש לפי מהללו׃
21Silvret prövas genom degeln och guldet genom smältugnen, så ock en man genom sitt rykte.
22אם תכתוש את האויל במכתש בתוך הריפות בעלי לא תסור מעליו אולתו׃
22Om du stötte den oförnuftige mortel med en stöt, bland grynen, så skulle hans oförnuft ändå gå ur honom.
23ידע תדע פני צאנך שית לבך לעדרים׃
23Se väl till dina får, och hav akt på dina hjordar.
24כי לא לעולם חסן ואם נזר לדור דור׃
24Ty rikedom varar icke evinnerligen; består ens en krona från släkte till släkte?
25גלה חציר ונראה דשא ונאספו עשבות הרים׃
25När ny brodd skjuter upp efter gräset som försvann, och när foder samlas in på bergen,
26כבשים ללבושך ומחיר שדה עתודים׃
26då äger du lamm till att bereda dig kläder och bockar till att köpa dig åker;
27ודי חלב עזים ללחמך ללחם ביתך וחיים לנערותיך׃
27då giva dig getterna mjölk nog, till föda åt dig själv och ditt hus och till underhåll åt dina tjänarinnor.