1תפלה לעני כי יעטף ולפני יהוה ישפך שיחו יהוה שמעה תפלתי ושועתי אליך תבוא׃
1Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
2אל תסתר פניך ממני ביום צר לי הטה אלי אזנך ביום אקרא מהר ענני׃
2HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
3כי כלו בעשן ימי ועצמותי כמו קד נחרו׃
3Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
4הוכה כעשב ויבש לבי כי שכחתי מאכל לחמי׃
4Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
5מקול אנחתי דבקה עצמי לבשרי׃
5Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
6דמיתי לקאת מדבר הייתי ככוס חרבות׃
6För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
7שקדתי ואהיה כצפור בודד על גג׃
7Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
8כל היום חרפוני אויבי מהוללי בי נשבעו׃
8Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
9כי אפר כלחם אכלתי ושקוי בבכי מסכתי׃
9Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
10מפני זעמך וקצפך כי נשאתני ותשליכני׃
10Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
11ימי כצל נטוי ואני כעשב איבש׃
11för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
12ואתה יהוה לעולם תשב וזכרך לדר ודר׃
12Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
13אתה תקום תרחם ציון כי עת לחננה כי בא מועד׃
13Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
14כי רצו עבדיך את אבניה ואת עפרה יחננו׃
14Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
15וייראו גוים את שם יהוה וכל מלכי הארץ את כבודך׃
15Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
16כי בנה יהוה ציון נראה בכבודו׃
16Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
17פנה אל תפלת הערער ולא בזה את תפלתם׃
17när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
18תכתב זאת לדור אחרון ועם נברא יהלל יה׃
18när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
19כי השקיף ממרום קדשו יהוה משמים אל ארץ הביט׃
19Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
20לשמע אנקת אסיר לפתח בני תמותה׃
20att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
21לספר בציון שם יהוה ותהלתו בירושלם׃
21för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
22בהקבץ עמים יחדו וממלכות לעבד את יהוה׃
22på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
23ענה בדרך כחו קצר ימי׃
23när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
24אמר אלי אל תעלני בחצי ימי בדור דורים שנותיך׃
24Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
25לפנים הארץ יסדת ומעשה ידיך שמים׃
25Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
26המה יאבדו ואתה תעמד וכלם כבגד יבלו כלבוש תחליפם ויחלפו׃
26I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
27ואתה הוא ושנותיך לא יתמו׃
27de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
28בני עבדיך ישכונו וזרעם לפניך יכון׃
28Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
29Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.