1מזמור לדוד להזכיר יהוה אל בקצפך תוכיחני ובחמתך תיסרני׃
1En psalm av David; till åminnelse.
2כי חציך נחתו בי ותנחת עלי ידך׃
2HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
3אין מתם בבשרי מפני זעמך אין שלום בעצמי מפני חטאתי׃
3Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
4כי עונתי עברו ראשי כמשא כבד יכבדו ממני׃
4Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
5הבאישו נמקו חבורתי מפני אולתי׃
5Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
6נעויתי שחתי עד מאד כל היום קדר הלכתי׃
6Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
7כי כסלי מלאו נקלה ואין מתם בבשרי׃
7Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
8נפוגותי ונדכיתי עד מאד שאגתי מנהמת לבי׃
8Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
9אדני נגדך כל תאותי ואנחתי ממך לא נסתרה׃
9Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
10לבי סחרחר עזבני כחי ואור עיני גם הם אין אתי׃
10Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
11אהבי ורעי מנגד נגעי יעמדו וקרובי מרחק עמדו׃
11Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
12וינקשו מבקשי נפשי ודרשי רעתי דברו הוות ומרמות כל היום יהגו׃
12Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
13ואני כחרש לא אשמע וכאלם לא יפתח פיו׃
13Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
14ואהי כאיש אשר לא שמע ואין בפיו תוכחות׃
14Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
15כי לך יהוה הוחלתי אתה תענה אדני אלהי׃
15ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
16כי אמרתי פן ישמחו לי במוט רגלי עלי הגדילו׃
16Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
17כי אני לצלע נכון ומכאובי נגדי תמיד׃
17Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
18כי עוני אגיד אדאג מחטאתי׃
18Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
19ואיבי חיים עצמו ורבו שנאי שקר׃
19ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
20ומשלמי רעה תחת טובה ישטנוני תחת רדופי טוב׃
20Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
21אל תעזבני יהוה אלהי אל תרחק ממני׃
21de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
22חושה לעזרתי אדני תשועתי׃
22Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
23Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.