1למנצח אל ששנים עדות לאסף מזמור רעה ישראל האזינה נהג כצאן יוסף ישב הכרובים הופיעה׃
1För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2לפני אפרים ובנימן ומנשה עוררה את גבורתך ולכה לישעתה לנו׃
2Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3אלהים השיבנו והאר פניך ונושעה׃
3Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4יהוה אלהים צבאות עד מתי עשנת בתפלת עמך׃
4Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5האכלתם לחם דמעה ותשקמו בדמעות שליש׃
5HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6תשימנו מדון לשכנינו ואיבינו ילעגו למו׃
6Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7אלהים צבאות השיבנו והאר פניך ונושעה׃
7Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8גפן ממצרים תסיע תגרש גוים ותטעה׃
8Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9פנית לפניה ותשרש שרשיה ותמלא ארץ׃
9Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10כסו הרים צלה וענפיה ארזי אל׃
10Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11תשלח קצירה עד ים ואל נהר יונקותיה׃
11Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12למה פרצת גדריה וארוה כל עברי דרך׃
12det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13יכרסמנה חזיר מיער וזיז שדי ירענה׃
13Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14אלהים צבאות שוב נא הבט משמים וראה ופקד גפן זאת׃
14Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15וכנה אשר נטעה ימינך ועל בן אמצתה לך׃
15Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16שרפה באש כסוחה מגערת פניך יאבדו׃
16Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17תהי ידך על איש ימינך על בן אדם אמצת לך׃
17Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18ולא נסוג ממך תחינו ובשמך נקרא׃
18Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19יהוה אלהים צבאות השיבנו האר פניך ונושעה׃
19Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn.
20HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.