¹És mikor feltekintett, látá, hogy a gazdagok hányják az õ ajándékaikat a perselybe.

¹Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.

²Láta pedig egy szegény özvegy asszonyt is, hogy abba két fillért vete.

²Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.

³És monda: Igazán mondom néktek, hogy e szegény özvegy mindenkinél többet vete:

³Då sade han: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.

⁴Mert mind ezek az õ fölöslegükbõl vetettek Istennek az ajándékokhoz: ez pedig az õ szegénységébõl minden vagyonát, a mije volt, oda veté.

⁴Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo.»

⁵És mikor némelyek mondának a templom felõl, hogy szép kövekkel és ajándékokkal van felékesítve, monda:

⁵Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:

⁶Ezekbõl, a miket láttok, jõnek napok, melyekben kõ kövön nem marad, mely le nem romboltatnék.

⁶»Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.»

⁷Megkérdék pedig õt, mondván: Mester, mikor lesznek azért ezek? és mi lesz a jel, mikor mind ezek meglesznek?

⁷Då frågade de honom och sade: »Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?»

⁸Õ pedig monda: Meglássátok, hogy el ne hitessenek benneteket: mert sokan jõnek el az én nevemben, kik ezt mondják: Én vagyok; és: Az idõ elközelgett; ne menjetek azért utánok.

⁸Han svarade: »Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.

⁹És mikor hallotok háborúkról és zendülésekrõl, meg ne félemljetek; mert ezeknek meg kell lenni elõbb, de nem [jõ] mindjárt a vég.

⁹Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne.»

¹⁰Akkor monda nékik: Nemzet nemzet ellen támad, és ország ország ellen;

¹⁰Därefter sade han till dem: »Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;

¹¹És minden felé nagy földindulások lesznek, és éhségek és döghalálok; és rettegtetések és nagy jelek lesznek az égbõl.

¹¹och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.

¹²De mind ezeknek elõtte kezeiket reátok vetik, és üldöznek [titeket,] adván a gyülekezetek elé, és tömlöczökbe és királyok és helytartók elé visznek az én nevemért.

¹²Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.

¹³De ebbõl néktek lesz tanúbizonyságotok.

¹³Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.

¹⁴Tökéljétek el azért a ti szívetekben, hogy nem gondoskodtok elõre, hogy mit feleljetek védelmetekre:

¹⁴Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.

¹⁵Mert én adok néktek szájat és bölcseséget, melynek ellene nem szólhatnak, sem ellene nem állhatnak mind azok, a kik magokat ellenetekbe vetik.

¹⁵Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.

¹⁶Elárulnak pedig titeket szülõk és testvérek is, rokonok és barátok is; és megölnek [némelyeket] ti közületek.

¹⁶I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.

¹⁷És gyûlöletesek lesztek mindenki elõtt az én nevemért.

¹⁷Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.

¹⁸De fejeteknek egy hajszála sem vész el.

¹⁸Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.

¹⁹A ti béketûréstek által nyeritek meg lelketeket.

¹⁹Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.

²⁰Mikor pedig látjátok Jeruzsálemet hadseregektõl körülvéve, akkor tudjátok meg, hogy elközelgett az õ elpusztulása.

²⁰Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.

²¹Akkor a kik Júdeában [lesznek,] fussanak a hegyekre; és a kik annak közepette, menjenek ki abból; és a kik a mezõben, ne menjenek be abba.

²¹Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.

²²Mert azok a bosszúállásnak napjai, hogy beteljesedjenek mind azok, a mik megírattak.

²²Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.

²³Jaj pedig a terhes és szoptató asszonyoknak azokban a napokban; mert nagy szükség lesz e földön, és harag e népen.

²³Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.

²⁴És elhullanak fegyvernek éle által, és fogva vitetnek minden pogányok közé; és Jeruzsálem megtapodtatik a pogányoktól, míglen betelik a pogányok ideje.

²⁴Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.

²⁵És lesznek jelek a napban, holdban és csillagokban; és a földön pogányok szorongása a kétség miatt, mikor a tenger és a hab zúgni fog,

²⁵Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,

²⁶Mikor az emberek elhalnak a félelem miatt és azoknak várása miatt, a mik e föld kerekségére következnek: mert az egek erõsségei megrendülnek.

²⁶då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.

²⁷És akkor meglátják az embernek Fiát eljõni a felhõben, hatalommal és nagy dicsõséggel.

²⁷Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.

²⁸Mikor pedig ezek kezdenek meglenni, nézzetek fel és emeljétek fel a ti fejeteket; mert elközelget a ti váltságtok.

²⁸Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.»

²⁹Monda pedig nékik egy példázatot: Tekintsétek meg a fügefát és minden fákat:

²⁹Och han framställde för dem en liknelse: »Sen på fikonträdet och på alla andra träd.

³⁰Mikor immár hajtanak, és [ezt] látjátok, ti magatoktól tudjátok, hogy már közel van a nyár.

³⁰När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.

³¹Ezenképen ti is, mikor látjátok, hogy ezek meglesznek, tudjátok meg, hogy közel van az Isten országa.

³¹Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.

³²Bizony mondom néktek, hogy e nemzetség el nem múlik, mígnem mind ezek meglesznek.

³²Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.

³³Az ég és a föld elmúlnak, de az én beszédeim semmiképen el nem múlnak.

³³Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.

³⁴De vigyázzatok magatokra, hogy valamikor meg ne nehezedjék a ti szívetek dobzódásnak, részegségnek és ez élet gondjainak miatta, és váratlanul reátok ne jõjjön az a nap:

³⁴Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;

³⁵Mert mintegy tõr, úgy lep meg mindeneket, a kik az egész föld színén lakoznak.

³⁵ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.

³⁶Vigyázzatok azért minden idõben, kérvén, hogy méltókká tétessetek arra, hogy elkerüljétek mindezeket, a mik bekövetkeznek, és megállhassatok az embernek Fia elõtt!

³⁶Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»

³⁷Tanít vala pedig naponta a templomban; éjszakára pedig kimenvén, a hegyen vala, mely Olajfák [hegyének] neveztetik.

³⁷Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.

³⁸És kora reggel hozzá megy vala az egész nép, hogy õt hallgassa a templomban.

³⁸Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.