Hungarian: Karolij

Svenska 1917

Psalms

115

1Nem nékünk Uram, nem nékünk, hanem a te nevednek adj dicsõséget, a te kegyelmedért és hívségedért!
1Icke åt oss, HERRE, icke åt oss, utan åt ditt namn giv äran, för din nåds, för din sannings skull.
2Miért mondanák a pogányok: Hol van hát az õ Istenök?
2Varför skulle hedningarna få säga: »Var är nu deras Gud?»
3Pedig a mi Istenünk az égben van, és a mit akar, azt mind megcselekszi.
3Vår Gud är ju i himmelen; han kan göra allt vad han vill.
4Azoknak bálványa ezüst és arany, emberi kezek munkája.
4Men deras avgudar äro silver och guld, verk av människohänder.
5Szájok van, de nem szólanak; szemeik vannak, de nem látnak;
5De hava mun och tala icke, de hava ögon och se icke,
6Füleik vannak, de nem hallanak; orruk van, de nem szagolnak;
6de hava öron och höra icke, de hava näsa och lukta icke.
7Kezeik vannak, de nem tapintanak, lábaik vannak, de nem járnak, nem szólanak az õ torkukkal.
7Med sina händer taga de icke, med sina fötter gå de icke; de hava intet ljud i sin strupe.
8Hasonlók legyenek azokhoz készítõik, [és] mindazok, a kik bíznak bennök!
8De som hava gjort dem skola bliva dem lika, ja, alla som förtrösta på dem.
9Izráel! te az Úrban bízzál; az ilyenek segítsége és paizsa õ.
9I av Israel, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
10Áronnak háza! az Úrban bízzál; az ilyenek segítsége és paizsa õ.
10I av Arons hus, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
11A kik félitek az Urat, az Úrban bízzatok; az ilyenek segítsége és paizsa õ.
11I som frukten HERREN, förtrösten på HERREN. Ja, han är deras hjälp och sköld.
12Az Úr megemlékezik mi rólunk [és] megáld [minket]; megáldja Izráel házát, megáldja Áronnak házát.
12HERREN har tänkt på oss, han skall välsigna, han skall välsigna Israels hus, han skall välsigna Arons hus,
13Megáldja azokat, a kik félik az Urat, a kicsinyeket és a nagyokat.
13han skall välsigna dem som frukta HERREN, de små såväl som de stora.
14Szaporítson titeket az Úr, titeket és a ti fiaitokat.
14Ja, HERREN föröke eder, seder själva och edra barn.
15Áldottai vagytok ti az Úrnak, a ki teremtette a mennyet és a földet.
15Varen välsignade av HERREN, av honom som har gjort himmel och jord.
16Az egek az Úrnak egei, de a földet az ember fiainak adta.
16Himmelen är HERRENS himmel, och jorden har han givit åt människors barn.
17Nem a meghaltak dicsérik az Urat, sem nem azok, a kik alászállanak a csendességbe.
17De döda prisa icke HERREN, ingen som har farit ned i det tysta.
18De mi áldjuk az Urat mostantól fogva mindörökké. Dicsérjétek az Urat!
18Men vi, vi skola lova HERREN från nu och till evig tid. Halleluja!