1Énekek éneke, mely Salamoné.
1Sångernas sång av Salomo.
2Csókoljon meg engem az õ szájának csókjaival;
2Kyssar give han mig, kyssar av sin mun! Ty din kärlek är mer ljuv än vin.
3A te drága kenetid jók illatozásra;
3Ljuv är doften av dina salvor, ja, en utgjuten salva är ditt namn; fördenskull hava tärnorna dig kär.
4Vonj engemet te utánad, hadd fussunk!
4Drag mig med dig! Med hast vilja vi följa dig. Ja, konungen har fört mig in i sina gemak; Vi vilja fröjdas och vara glada över dig, vi vilja prisa din kärlek högre än vin; med rätta har man dig kär. ----
5Fekete vagyok, de szép, Jeruzsálem leányai;
5Svart är jag, dock är jag täck, I Jerusalems döttrar, lik Kedars hyddor, lik Salomos tält.
6Ne nézzetek engem, hogy én fekete vagyok, hogy a nap lesütött engem;
6Sen icke därpå att jag är så svart, att solen har bränt mig så. Min moders söner blevo vreda på mig och satte mig till vingårdsvakterska; min egen vingård kunde jag icke vakta.
7Mondd meg nékem, [te,] a kit az én lelkem szeret,
7»Säg mig, du som min själ har kär: Var för du din hjord i bet? Var låter du den vila om middagen? Må jag slippa att gå lik en vilsekommen kvinna vid dina vänners hjordar.»
8Mivelhogy nem tudod, oh asszonyok között legszebb!
8»Om du icke vet det, du skönaste bland kvinnor, så gå blott åstad i hjordens spår, och för dina killingar i bet vid herdarnas tält.» ----
9A Faraó szekereiben való paripákhoz hasonlítlak téged, én mátkám.
9»Vid ett sto i Faraos spann förliknar jag dig, min älskade.
10Szépek a te orczáid a [halántékra való] lánczokban,
10Dina kinder äro så täcka med sina kedjehängen, din hals med sina pärlerader.
11Arany lánczokat csinálunk néked,
11Kedjehängen av guld vilja vi skaffa åt dig med silverkulor på.»
12Mikor a király az õ asztalánál ül,
12»Medan konungen håller sin fest, sprider min nardus sin doft.
13[Olyan] az én szerelmesem nékem, mint egy kötés mirha,
13Min vän är för mig ett myrragömme, som jag bär i min barm.
14[Mint] az Engedi szõlõiben a cziprusfürt,
14Min vän är för mig en klase cyperblommor från En-Gedis vingårdar.»
15Ímé, szép vagy én mátkám, ímé, szép vagy,
15»Vad du är skön, min älskade! Vad du är skön! Dina ögon äro duvor.»
16Ímé, te [is] szép vagy én szerelmesem, gyönyörûséges,
16»Vad du är skön, min vän! Ja, ljuvlig är du, och grönskande är vårt viloläger.
17A mi házainknak gerendái czédrusfák,
17Bjälkarna i vår boning äro cedrar, och cypresser vår väggpanel.»