1Maka Elifas menjawab, "Omong kosong, Ayub, cakapmu sungguh tiada arti! Tak ada orang arif yang menjawab seperti kau ini, tak akan ia membela dirinya dengan kata-kata yang tak ada maknanya.
1Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
2(15:1)
2Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
3(15:1)
3Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
4Seandainya omonganmu itu dituruti, tak seorang pun takut atau berdoa kepada Allah lagi.
4Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
5Kata-katamu membuktikan bahwa engkau bersalah, tapi kejahatanmu kaututupi dengan bersilat lidah.
5Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
6Tak perlu engkau kutuduh dan persalahkan, sebab oleh kata-katamu sendiri kau diadukan.
6Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
7Kaukira engkau manusia pertama yang dilahirkan? Hadirkah engkau ketika gunung-gunung diciptakan?
7Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
8Apakah kau mendengar Allah membuat rencana-Nya? Apakah hanya engkau yang mempunyai hikmat manusia?
8Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
9Segala yang kauketahui, kami pun ketahui; segala yang kaufahami, jelas pula bagi kami.
9Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
10Hikmat ini kami terima dari orang yang beruban; mereka sudah ada sebelum ayahmu dilahirkan!
10Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
11Mengapa penghiburan Allah enggan kauterima? Kami bicara dengan sabar dan lembut atas nama-Nya.
11Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
12Tetapi kau naik pitam, matamu menyala-nyala;
12Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
13kau marah kepada Allah dan membantah-Nya.
13i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
14Mungkinkah manusia sama sekali tak salah? Dapatkah ia dibenarkan di hadapan Allah?
14Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
15Bahkan kepada malaikat pun Allah tidak percaya; mereka tidak suci pada pemandangan-Nya.
15Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
16Apalagi manusia yang bejat dan ternoda, yang meneguk kejahatan seperti air saja.
16huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
17Dengar Ayub, kau akan kuterangkan sesuatu,
17Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
18yang diajarkan orang arif kepadaku. Ajaran itu diterimanya dari leluhurnya, dan diteruskan dengan lengkap kepada keturunannya.
18vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
19Waktu itu tak ada orang asing di negeri mereka; tak ada yang menyesatkan mereka dari Allah.
19ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
20Orang jahat yang menindas sesamanya, akan merasa cemas sepanjang hidupnya.
20Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
21Bunyi-bunyi dahsyat memekakkan telinganya; di saat yang aman perampok datang menyerangnya.
21Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
22Tak ada harapan baginya mengelak kegelapan, sebab pedang pembunuh mengejarnya pada setiap kesempatan.
22Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
23Burung-burung nasar menunggu saat kematiannya, mereka hendak melahap mayatnya. Maka sadarlah ia bahwa suramlah hari depannya.
23Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
24Bencana bagaikan raja perkasa, sudah siap hendak menyergapnya.
24Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
25Begitulah nasib orang yang menantang Allah, dan berani melawan Yang Mahakuasa.
25Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
26Dengan sombong ia menyerbu dan melawan Allah; diangkatnya perisainya, ia pantang mengalah.
26han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
27(15:26)
27han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
28Ia menetap di kota-kota yang porak-poranda, di rumah-rumah yang tak ada penghuninya. Kota-kota itu sudah ditentukan untuk tetap menjadi reruntuhan.
28han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
29Kekayaan orang itu akan hilang tanpa bekas; harta bendanya akan habis tandas.
29Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
30Ia tak akan luput dari gelap gulita; api akan menghanguskan tunas-tunasnya. Ia akan musnah oleh hembusan mulut Allah.
30Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
31Jika ia percaya kepada yang tak berguna, akan tertipulah ia; dan imbalan yang akan diterimanya, tidak berguna juga.
31I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
32Sebelum tiba masanya, ia akan mati, seperti dahan layu yang tak dapat hijau lagi.
32I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
33Ia seperti pohon anggur yang gugur buahnya, seperti pohon zaitun yang rontok bunganya.
33Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
34Orang yang jahat tak akan berketurunan; habis terbakarlah rumah yang dibangunnya dari hasil suapan.
34Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
35Itulah mereka yang merancangkan kejahatan dan melaksanakannya; tipu muslihat selalu terkandung dalam hatinya."
35Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.