Indonesian

Svenska 1917

Psalms

106

1Bersyukurlah kepada TUHAN, sebab Ia baik; kasih-Nya kekal abadi.
1Halleluja! Tacken HERREN, ty han är god, ty hans nåd varar evinnerligen.
2Siapa dapat mewartakan keperkasaan TUHAN, dan memberi pujian yang layak bagi-Nya?
2Vem kan uttala HERRENS väldiga gärningar och förkunna allt hans lov?
3Berbahagialah orang yang mentaati perintah-perintah-Nya, dan selalu benar dalam tindakannya.
3Saliga äro de som akta på vad rätt är, de som alltid öva rättfärdighet.
4Ingatlah aku, ya TUHAN, demi kebaikan-Mu bagi umat-Mu, tolonglah aku juga bila Engkau menyelamatkan mereka.
4Tänk på mig, HERRE, efter din nåd mot ditt folk, besök mig med din frälsning,
5Semoga aku melihat kemakmuran orang-orang pilihan-Mu dan bersukacita bersama umat-Mu. Semoga aku berbangga dan bergembira bersama orang-orang yang menjadi milik-Mu.
5så att jag med lust får se dina utvaldas lycka, glädja mig med ditt folks glädje, berömma mig med din arvedel.
6Kami telah berdosa seperti leluhur kami; kami sudah berbuat jahat dan mendurhaka.
6Vi hava syndat likasom våra fäder, vi hava gjort illa, vi hava varit ogudaktiga.
7Waktu di Mesir nenek moyang kami tidak mengerti; karya-Mu yang mengagumkan tidak mereka pahami. Mereka lupa akan kasih-Mu yang berlimpah, dan di dekat Laut Gelagah mereka berontak terhadap Yang Mahatinggi.
7Våra fäder i Egypten aktade icke på dina under; de tänkte icke på dina många nådegärningar, utan voro gensträviga vid havet, invid Röda havet.
8Tetapi TUHAN menyelamatkan mereka demi diri-Nya sendiri, supaya keperkasaan-Nya menjadi nyata.
8Men han frälste dem för sitt namns skull, för att göra sin makt kunnig.
9Atas perintah-Nya Laut Gelagah menjadi kering, Ia membawa umat-Nya berjalan melalui laut, seperti melalui padang gurun.
9Han näpste Röda havet, så att det blev torrt, och förde dem genom djupen såsom genom en öken.
10Dengan demikian diselamatkan-Nya mereka dari tangan lawan, dibebaskan-Nya mereka dari kuasa musuh.
10Han frälste dem från deras motståndares hand och förlossade dem ifrån fiendens hand.
11Tetapi air menenggelamkan lawan mereka; tak seorang pun ketinggalan.
11Vattnet övertäckte deras ovänner; icke en enda av dem blev kvar.
12Lalu umat-Nya percaya kepada janji-Nya dan menyanyikan pujian bagi-Nya.
12Då trodde de på hans ord, då sjöngo de hans lov.
13Tetapi mereka segera melupakan perbuatan TUHAN dan bertindak tanpa minta nasihat-Nya.
13Men snart glömde de hans gärningar, de förbidade icke hans råd.
14Di padang gurun mereka dirangsang nafsu, dan mencobai Allah.
14De grepos av lystnad i öknen och frestade Gud i ödemarken.
15Ia memberi apa yang mereka minta, tetapi juga wabah penyakit yang menyerang mereka.
15Då gav han dem vad de begärde, men sände tärande sjukdom över dem.
16Di padang gurun itu mereka iri hati kepada Musa dan kepada Harun hamba-Nya yang suci.
16Och de upptändes av avund mot Mose i lägret, mot Aron, HERRENS helige.
17Lalu bumi terbelah menelan Datan, menutupi Abiram dan keluarganya.
17Men jorden öppnade sig och uppslukade Datan och övertäckte Abirams hop.
18Api turun menyambar kelompok mereka, menghanguskan semua yang telah mendurhaka.
18Och eld begynte brinna i deras hop, en låga brände upp de ogudaktiga.
19Di Gunung Sinai mereka membuat anak lembu emas, dan menyembah patung tuangan itu.
19De gjorde en kalv vid Horeb och tillbådo ett gjutet beläte;
20Mereka menukar Allah yang agung dengan patung sapi pemakan rumput.
20sin ära bytte de bort mot bilden av en oxe, som äter gräs.
21Mereka lupa akan Allah penyelamat mereka yang telah melakukan hal-hal yang besar di Mesir.
21De glömde Gud, sin frälsare, som hade gjort så stora ting i Egypten,
22Sungguh dahsyat perbuatan-perbuatan-Nya di negeri itu, menakjubkan tindakan-Nya di Laut Gelagah.
22så underbara verk i Hams land, så fruktansvärda gärningar vid Röda havet.
23Maka Allah berniat membinasakan umat-Nya, tetapi dicegah oleh Musa, orang pilihan-Nya. Musa menjadi penengah mereka, sehingga kemarahan Allah reda.
23Då hotade han att förgöra dem; men Mose, den man som han hade utvalt, trädde fram såsom medlare inför honom till att avvända hans vrede, så att den icke skulle fördärva.
24Kemudian mereka menolak negeri yang indah itu karena tak percaya kepada janji Allah.
24De föraktade det ljuvliga landet och trodde icke på hans ord.
25Mereka menggerutu di dalam kemah mereka dan tak mau mendengarkan suara TUHAN.
25De knorrade i sina tält och lyssnade icke till HERRENS röst.
26Maka dengan sumpah Ia berjanji akan membunuh mereka di padang gurun.
26Då lyfte han upp sin hand mot dem och svor att slå ned dem i öknen,
27Keturunan mereka akan dibuang-Nya di antara bangsa-bangsa dan diceraiberaikan di negeri-negeri asing.
27att slå ned deras barn ibland hedningarna och förströ dem i länderna.
28Kemudian di Peor mereka menyembah Baal, dan makan persembahan untuk dewa-dewa.
28Och de slöto sig till Baal-Peor och åto det som var offrat åt döda.
29Perbuatan itu membangkitkan kemarahan TUHAN, sehingga mereka diserang wabah yang mengerikan.
29De förtörnade Gud med sina gärningar, och en hemsökelse bröt in över dem.
30Tetapi Pinehas bangkit menghukum yang bersalah, maka berhentilah wabah itu.
30Men Pinehas trädde fram och skipade rätt, och så upphörde hemsökelsen;
31Perbuatan itu dianggap sebagai jasa baginya, dan dikenang untuk selama-lamanya.
31det vart honom räknat till rättfärdighet från släkte till släkte, för evig tid.
32Di sumur-sumur Meriba mereka membuat TUHAN marah, dan menyusahkan Musa dengan perbuatan mereka.
32De förtörnade honom ock vid Meribas vatten, och det gick Mose illa för deras skull.
33Mereka membuat hatinya kesal, sehingga ia bicara tanpa berpikir.
33Ty de voro gensträviga mot hans Ande, och han talade obetänksamt med sina läppar.
34Bangsa-bangsa lain tidak mereka musnahkan, seperti yang diperintahkan TUHAN.
34De förgjorde icke de folk om vilka HERREN hade givit dem befallning,
35Mereka malah berbaur dengan bangsa-bangsa itu, dan meniru cara-cara orang yang tak mengenal Allah.
35utan beblandade sig med hedningarna och lärde sig deras gärningar.
36Lalu mereka menyembah berhala-berhala, dan itu menjadi sebab keruntuhan mereka.
36De tjänade deras avgudar, och dessa blevo dem till en snara.
37Mereka mengurbankan anak-anak mereka kepada berhala-berhala Kanaan.
37Och de offrade sina söner och döttrar till offer åt onda andar.
38Mereka menumpahkan darah orang tak bersalah, darah anak-anak mereka sendiri, untuk dikurbankan kepada berhala-berhala; sehingga negeri itu mereka cemarkan.
38Ja, de utgöto oskyldigt blod, sina söners och döttrars blod och offrade dessa åt Kanaans avgudar; och landet vart ohelgat genom blodskulder.
39Karena perbuatan-perbuatan itu mereka menjadi najis, dan tidak setia kepada Allah.
39Så blevo de orena genom sina gärningar och betedde sig trolöst i sina verk.
40Lalu kemarahan TUHAN menyala terhadap mereka, Ia muak dengan milik-Nya sendiri.
40Då upptändes HERRENS vrede mot hans folk, och hans arvedel blev honom en styggelse.
41Maka diserahkan-Nya mereka kepada bangsa-bangsa, dibiarkan-Nya mereka dikuasai musuh.
41Och han gav dem i hedningars hand, så att de som hatade dem fingo råda över dem.
42Lalu mereka ditindas oleh musuh-musuh mereka, dan ditaklukkan di bawah kuasa mereka.
42Deras fiender trängde dem, och de blevo kuvade under deras hand.
43Berulang kali TUHAN membebaskan mereka, tetapi mereka lebih suka memberontak, sehingga mereka binasa dalam dosa-dosa mereka.
43Många gånger räddade han dem, men de voro gensträviga i sin egenvilja och förgingos så genom sin missgärning.
44Tetapi TUHAN mendengar teriakan mereka, Ia memperhatikan kesusahan mereka.
44Men han såg till dem i deras nöd, när han hörde deras rop.
45Demi mereka Ia ingat akan perjanjian-Nya dan menyayangi mereka karena kasih-Nya yang besar.
45Och han tänkte, dem till fromma, på sitt förbund och ömkade sig efter sin stora nåd.
46Ia membuat mereka dikasihani oleh semua orang yang menawan mereka.
46Och han lät dem finna barmhärtighet inför alla dem som hade fört dem i fångenskap.
47Selamatkanlah kami, ya TUHAN Allah kami, kumpulkanlah kami dari antara bangsa-bangsa, supaya kami dapat bersyukur dan memuji nama-Mu yang suci.
47Fräls oss, HERRE, vår Gud, och församla oss från hedningarna, så att vi få prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. ----
48Pujilah TUHAN, Allah Israel, sekarang dan selama-lamanya. Biarlah semua orang mengatakan, "Amin!" Pujilah TUHAN!
48Lovad vare HERREN, Israels Gud, från evighet till evighet! Och allt folket säge: »Amen, Halleluja!» Femte boken