¹Untuk pemimpin kor. Mazmur Daud. Ya Allah yang selalu kupuji, janganlah berdiam diri.

¹För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.

²Sebab aku diserang penjahat dan penipu yang menyebarkan cerita-cerita bohong tentang aku.

²Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.

³Mereka menyerang aku dengan kata-kata penuh kebencian, dan memerangi aku tanpa alasan.

³Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.

⁴Mereka menuduh aku, walaupun aku mengasihi mereka, dan telah mendoakan mereka.

⁴Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.

⁵Mereka membalas kebaikanku dengan kejahatan, dan kasihku dengan kebencian.

⁵De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.

⁶Angkatlah seorang jahat untuk mengadili dia, biarlah ia didakwa oleh lawannya.

⁶Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.

⁷Biarlah ia diadili dan dinyatakan bersalah, dan biarlah doanya dianggap dosa.

⁷När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.

⁸Biarlah hidupnya lekas berakhir, dan jabatannya diambil oleh orang lain.

⁸Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.

⁹Biarlah anak-anaknya menjadi yatim, dan istrinya menjadi janda.

⁹Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.

¹⁰Biarlah anak-anaknya menjadi pengemis yang mengembara, dan diusir dari reruntuhan rumahnya.

¹⁰Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.

¹¹Biarlah segala miliknya disita oleh penagih utang, dan hasil jerih payahnya dirampas orang.

¹¹Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.

¹²Jangan ada yang baik hati kepadanya, atau menyayangi anak-anak yang ditinggalkannya.

¹²Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.

¹³Biarlah seluruh keturunannya dibinasakan, dan namanya dilupakan oleh angkatan yang kemudian.

¹³Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.

¹⁴Biarlah kejahatan leluhurnya tetap diingat TUHAN, dan dosa ibunya tidak dihapuskan.

¹⁴Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.

¹⁵Biarlah dosa mereka selalu diingat TUHAN, dan tak ada yang mengenang mereka di bumi.

¹⁵Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.

¹⁶Sebab orang itu tak pernah ingat untuk menunjukkan kasih sayang. Ia menganiaya orang miskin dan sengsara, dan membunuh orang yang tak berdaya.

¹⁶Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.

¹⁷Ia suka mengutuk; biarlah ia sendiri kena kutuk! Ia tidak suka memberi berkat, biarlah tak ada berkat untuk dia!

¹⁷Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.

¹⁸Baginya mengutuk itu perbuatan biasa, sama seperti mengenakan pakaiannya. Biarlah kutuk itu merembes seperti air ke badannya, dan seperti minyak ke dalam tulang-tulangnya.

¹⁸Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.

¹⁹Biarlah kutuk itu menutupi dia seperti pakaian, dan selalu melingkari dia seperti ikat pinggang.

¹⁹Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.

²⁰TUHAN, jatuhkanlah hukuman itu atas penuduhku, atas orang yang bicara jahat tentang aku.

²⁰Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.

²¹Tetapi tolonglah aku sesuai dengan janji-Mu, ya TUHAN Allahku, selamatkanlah aku karena kebaikan dan kasih-Mu.

²¹Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.

²²Sebab aku miskin dan sengsara, dan hatiku terluka sampai dalam.

²²Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.

²³Aku hampir hilang seperti bayangan di waktu petang, aku dikebaskan seperti belalang.

²³Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.

²⁴Lututku gemetar karena berpuasa, badanku menjadi kurus kering.

²⁴Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.

²⁵Orang-orang yang melihat aku menghina aku sambil menggeleng-gelengkan kepala.

²⁵Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.

²⁶Tolonglah aku, ya TUHAN Allahku, selamatkanlah aku sesuai dengan kasih-Mu.

²⁶Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;

²⁷Maka musuhku akan tahu bahwa itu perbuatan-Mu, bahwa Engkau, TUHAN, yang melakukannya.

²⁷och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.

²⁸Walaupun mereka mengutuk aku, semoga Engkau memberkati aku. Biarpun mereka bangkit, mereka akan dipermalukan; tetapi semoga aku, hamba-Mu, digembirakan.

²⁸Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.

²⁹Biarlah orang-orang yang menuduh aku diliputi kehinaan, dan rasa malu menyelubungi mereka seperti jubah.

²⁹Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.

³⁰Aku mau memuji TUHAN dengan suara nyaring, memasyhurkan Dia di tengah himpunan umat.

³⁰Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.

³¹Sebab Ia membela dan menyelamatkan orang miskin dari mereka yang menjatuhkan hukuman mati ke atasnya.

³¹Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.