Indonesian

Svenska 1917

Psalms

77

1Untuk pemimpin kor. Menurut: Yedutun. Mazmur Asaf. (77-2) Dengan nyaring aku berseru kepada Allah; dengan nyaring aku berseru, dan Ia mendengar aku.
1För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm.
2(77-3) Di waktu kesesakan aku berdoa kepada TUHAN; sepanjang malam kuangkat tanganku kepada-Nya tanpa jemu, tetapi hatiku tak mau dihibur.
2Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
3(77-4) Bila aku ingat Allah, aku mengaduh, bila aku merenung, hatiku semakin lesu.
3På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
4(77-5) TUHAN membuat aku tak bisa tidur di waktu malam, aku gelisah sehingga tak dapat berbicara.
4Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. Sela.
5(77-6) Kupikirkan hari-hari yang lampau, kuingat-ingat dan kurenungkan tahun-tahun yang silam.
5Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
6(77-7) Di waktu malam aku berpikir-pikir, dan bertanya-tanya dalam hati,
6Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
7(77-8) "Untuk selamanyakah TUHAN menolak dan tidak berkenan lagi?
7Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
8(77-9) Apakah Ia sudah berhenti mengasihi kami? Tidakkah Ia memenuhi janji-Nya lagi?
8Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
9(77-10) Sudah lupakah Allah untuk mengasihani? Marahkah Ia, sehingga tidak berbelaskasihan lagi?"
9Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
10(77-11) Lalu aku berkata, "Inilah yang menyakiti hatiku, bahwa Yang Mahatinggi tidak berkuasa lagi."
10Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? Sela.
11(77-12) Aku mau mengingat perbuatan-perbuatan-Mu TUHAN, mengenang keajaiban-keajaiban-Mu di zaman dahulu.
11Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
12(77-13) Aku mau merenungkan segala yang Kaulakukan, dan memikirkan karya-karya-Mu yang hebat.
12Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
13(77-14) Ya Allah, segala perbuatan-Mu suci, siapakah sebesar Allah kami?
13jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
14(77-15) Engkaulah Allah yang melakukan keajaiban, kuasa-Mu telah Kaunyatakan di antara bangsa-bangsa.
14Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
15(77-16) Dengan kekuatan-Mu Kaubebaskan umat-Mu, keturunan Yakub dan Yusuf.
15Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
16(77-17) Melihat Engkau, ya Allah, air menjadi gentar, ya, dasar laut pun gemetar.
16Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. Sela.
17(77-18) Awan mencurahkan hujan, guntur mengguruh; halilintar menyambar ke segala arah.
17Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
18(77-19) Guntur menggelegar, kilat berpijar, bumi goncang dan gemetar.
18Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
19(77-20) Engkau berjalan melalui ombak, mengarungi lautan, tetapi jejak-Mu tak tampak.
19Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
20(77-21) Seperti gembala Engkau menuntun umat-Mu, dengan perantaraan Musa dan Harun.
20Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.
21Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.