1Inno di Davide. Preservami, o Dio, perché io confido in te.
1En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.
2Io ho detto all’Eterno: Tu sei il mio Signore; io non ho bene all’infuori di te;
2Jag säger till HERREN: »Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig;
3e quanto ai santi che sono in terra essi sono la gente onorata in cui ripongo tutta la mia affezione.
3de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag.»
4I dolori di quelli che corron dietro ad altri dii saran moltiplicati; io non offrirò le loro libazioni di sangue, né le mie labbra proferiranno i loro nomi.
4Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.
5L’Eterno è la parte della mia eredità e il mio calice; tu mantieni quel che m’è toccato in sorte.
5HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.
6La sorte è caduta per me in luoghi dilettevoli; una bella eredità mi e pur toccata!
6En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.
7Io benedirò l’Eterno che mi consiglia; anche la notte le mie reni mi ammaestrano.
7Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta.
8Io ho sempre posto l’Eterno davanti agli occhi miei; poich’egli è alla mia destra, io non sarò punto smosso.
8Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.
9Perciò il mio cuore si rallegra e l’anima mia festeggia; anche la mia carne dimorerà al sicuro;
9Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.
10poiché tu non abbandonerai l’anima mia in poter della morte, ne permetterai che il tuo santo vegga la fossa.
10Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven.
11Tu mi mostrerai il sentiero della vita; vi son gioie a sazietà nella tua presenza; vi son diletti alla tua destra in eterno.
11Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.