¹Salmo di Davide composto quand’egli fuggì dinanzi ad Absalom suo figliuolo. O Eterno, quanto numerosi sono i miei nemici! Molti son quelli che si levano contro di me,

¹En psalm av David, när han flydde för sin son Absalom.

²molti quelli che dicono dell’anima mia: Non c’è salvezza per lui presso Dio! Sela.

²HERRE, huru många äro icke mina ovänner! Ja, många resa sig upp mot mig.

³Ma tu, o Eterno, sei uno scudo attorno a me, sei la mia gloria, colui che mi rialza il capo.

³Många säga om mig: »Det finnes ingen frälsning för honom hos Gud.»

⁴Con la mia voce io grido all’Eterno, ed egli mi risponde dal monte della sua santità. Sela.

⁴Men du, HERRE, är en sköld för mig; du är min ära och den som upplyfter mitt huvud.

⁵Io mi son coricato e ho dormito, poi mi sono risvegliato, perché l’Eterno mi sostiene.

⁵Jag höjer min röst och ropar till HERREN, och han svarar mig från sitt heliga berg. Sela.

⁶Io non temo le miriadi di popolo che si sono accampate contro a me d’ogn’intorno.

⁶Jag lade mig och somnade in; jag har åter vaknat upp, ty HERREN uppehåller mig.

⁷Lèvati, o Eterno, salvami, Dio mio; giacché tu hai percosso tutti i miei nemici sulla guancia, hai rotto i denti degli empi.

⁷Jag fruktar icke för skaror av många tusen, som lägra sig mot mig runt omkring.

⁸All’Eterno appartiene la salvezza; la tua benedizione riposi sul tuo popolo! Sela.

⁸Stå upp, HERRE, fräls mig, min Gud; ty du slår alla mina fiender på kinden, du krossar de ogudaktigas tänder.

⁹Hos HERREN är frälsningen; över ditt folk komme din välsignelse. Sela.