1イスラエルの人々はまた主の前に悪をおこなったので、主は彼らを七年の間ミデアンびとの手にわたされた。
1Huan, Israel suanten Toupa mitmuhin thil a na hihkhialta ua: huchiin Toupan Midiante khut ah kum sagih a omsak.
2ミデアンびとの手はイスラエルに勝った。イスラエルの人々はミデアンびとのゆえに、山にある岩屋と、ほら穴と要害とを自分たちのために造った。
2Huan, Midianten israelte a zouta ua: huchiin Midiante jiakin tang ah kokhukte, kohawmte, kulhte a bawl ua.
3イスラエルびとが種をまいた時には、いつもミデアンびと、アマレクびとおよび東方の民が上ってきてイスラエルびとを襲い、
3Huan, hichi ahia, Isralten thil a chin uleh Midiante, Amalekte, suahlam tate a hoh tou ua; a vasual ua;
4イスラエルびとに向かって陣を取り、地の産物を荒してガザの附近にまで及び、イスラエルのうちに命をつなぐべき物を残さず、羊も牛もろばも残さなかった。
4Ommun a vakhoh ua, Gaza tanin leia thil poute a hihsiat sak ua, Israel gamah nekding himhim a hawi keiua, belamte, bawngte, sabengtungte tanin.
5彼らが家畜と天幕を携えて、いなごのように多く上ってきたからである。すなわち彼らとそのらくだは無数であって、彼らは国を荒すためにはいってきたのであった。
5A gan honte uh leh a puaninte u toh a hongkuan ua, khaupe bang maiin tampiin a hongkuan ngal nak ua; amaute leh a sangawngsaute uh sim seng leng a hong hi kei uh: gam hihse dingin a hongpai sek uhi.
6こうしてイスラエルはミデアンびとのために非常に衰え、イスラエルの人々は主に呼ばわった。
6Huchiin Israelte bel Midiante jiakin a honggenthei mahmah ta ua; huan, Israel suanten Toupa a samta uhi.
7イスラエルの人々がミデアンびとのゆえに、主に呼ばわったとき、
7Huan, hichi ahi a, Midiante jiaka Israel suanten Toupa a sap tak un, Toupan Israel suante kiangah jawlnei a honsawla: aman a kiang uah, Toupa, Israelte Pathianin, hichiin a chi hi,
8主はひとりの預言者をイスラエルの人々につかわして彼らに言われた、「イスラエルの神、主はこう言われる、『わたしはかつてあなたがたをエジプトから導き上り、あなたがたを奴隷の家から携え出し、
8Aigupta gam akipanin ka honpi tou a, saltanna akipanin ka hon pikhiaa;
9エジプトびとの手およびすべてあなたがたをしえたげる者の手から救い出し、あなたがたの前から彼らを追い払って、その国をあなたがたに与えた。
9Aiguptate khut akipan leh, nou honnuaihsiahmite tengteng kht akipanin ka honhunkhia a, na ma uah amaute ka delh khiaa, a gam uh nou ka honpia a;
10そしてあなたがたに言った、「わたしはあなたがたの神、主である。あなたがたが住んでいる国のアモリびとの神々を恐れてはならない」と。しかし、あなたがたはわたしの言葉に従わなかった』」。
10Huan, kei Toupa na Pathian uh ka hi, hiai na omna gam uh Amorte pathiante na kihta mahmah ding uh ahi kei, ka chi a: himahleh ka thugen na pom ngal kei uh, a chi hi, a chi ahi.
11さて主の使がきて、アビエゼルびとヨアシに属するオフラにあるテレビンの木の下に座した。時にヨアシの子ギデオンはミデアンびとの目を避けるために酒ぶねの中で麦を打っていたが、
11Huan, Toupa angel a hong a, Ophra khuaa Abiezrit mi Joas toso sing nuaiah a tua: huan, a tapa Gideonin Midiante muh theih louh dinging grep sukna khuk ah buh a na vuaa.
12主の使は彼に現れて言った、「大勇士よ、主はあなたと共におられます」。
12Huan, Toupa angel a kiangah a hongkilaka, a kiangah, Nang mi hat hangsan, Toupa na kiangah a om hi, a chi a.
13ギデオンは言った、「ああ、君よ、主がわたしたちと共におられるならば、どうしてこれらの事がわたしたちに臨んだのでしょう。わたしたちの先祖が『主はわれわれをエジプトから導き上られたではないか』といって、わたしたちに告げたそのすべての不思議なみわざはどこにありますか。今、主はわたしたちを捨てて、ミデアンびとの手にわたされました」。
13Huan, Gideonin a kiangah, Aw pu, Toupa ka kiang ua a om ngal leh, bangchidan ahia leh hichibanga ka tung ua thil a hongtun? Ka pipute un, TOUPAN Aigupta gam akipan honpi tou hi lou hia? chia a thilih lamdang mahmahte a honhilh sekte uh koilama bangchi khinta ahi? Tun zaw TOUPAN hon pampaih siang ahitaa, Midiante khut ah a honpeta hi, achia.
14主はふり向いて彼に言われた、「あなたはこのあなたの力をもって行って、ミデアンびとの手からイスラエルを救い出しなさい。わたしがあなたをつかわすのではありませんか」。
14Huan TOUPAN, amah a en a, a kiangah, Hiai na hatnain pai inla, Israelte pen Midiante akipanin hondamin: ka honsawl ahi kei maw? a chi a
15ギデオンは主に言った、「ああ主よ、わたしはどうしてイスラエルを救うことができましょうか。わたしの氏族はマナセのうちで最も弱いものです。わたしはまたわたしの父の家族のうちで最も小さいものです」。
15Huan, aman a kiangah, Aw Toupa, bangchiin ahia Israelte ka vahotdam mahmah ding? ngaiin, Manasi suan laka nam gentheipen ka hi ua, kei lah ka pa inko lakah neupen ka hi ngala, a chi a.
16主は言われた、「しかし、わたしがあなたと共におるから、ひとりを撃つようにミデアンびとを撃つことができるでしょう」。
16Huan, TOUPAN, a kiangah, Na kiangah ka om sin hi, huchiin Midiante zaw mi khat lelbangin na zou vek mai ding hi, a chi a.
17ギデオンはまた主に言った、「わたしがもしあなたの前に恵みを得ていますならば、どうぞ、わたしと語るのがあなたであるというしるしを見せてください。
17Huan, aman a kiangah, Na mittung ka hih leh, nang mahmahin na honpi chih chiamtehna banghiam hon musakin.
18どうぞ、わたしが供え物を携えてあなたのもとにもどってきて、あなたの前に供えるまで、ここを去らないでください」。主は言われた、「わたしはあなたがもどって来るまで待ちましょう」。
18Na maa lat ding thilpiak ka valaka, na kianga ka hong nawn masiah hiai akipanin hehpihtakin nana pai mang het ken, a chi a. Huan aman, Na hong nawn masiah ka na omthek ding, achi a.
19そこでギデオンは自分の家に行って、やぎの子を整え、一エパの粉で種入れぬパンをつくり、肉をかごに入れ、あつものをつぼに盛り、テレビンの木の下におる彼のもとに持ってきて、それを供えた。
19Huan, Gideon a luta, kel nou leh tangbuang epha khat silngou soh louh a bawla: a sa bel seng ah a koiha, huan, a tui bel ah a koiha, toso sing nuaiah a kiangah a hontawia, a hong lana.
20神の使は彼に言った、「肉と種入れぬパンをとって、この岩の上に置き、それにあつものを注ぎなさい」。彼はそのようにした。
20Huan, Pathian angelin a kiangah, Sa leh tanghou silngou soh louh la inla, hiai suang tungah koih inla, a tui pen sung khiain, a chi a. Huchibangin a hihta.
21すると主の使が手にもっていたつえの先を出して、肉と種入れぬパンに触れると、岩から火が燃えあがって、肉と種入れぬパンとを焼きつくした。そして主の使は去って見えなくなった。
21Huchiin TOUPA angelin achiang tawi mukin sa leh tanghou silngou soh louh a khoiha; huan, suang akipanin mei a hongpawta, sa leh tanghou silngou soh louh a kang mang veka; huan, TOUPA angel a muh theih louhin a pai ta hi.
22ギデオンはその人が主の使であったことをさとって言った、「ああ主なる神よ、どうなることでしょう。わたしは顔をあわせて主の使を見たのですから」。
22Huchiin Gideonin TOUPA angel ahi chih a theitaa; huan, Gideonin, E, aw TOUPA Pathian: TOUPA angel kimatuaha mu ka kei maw, a chi a.
23主は彼に言われた、「安心せよ、恐れるな。あなたは死ぬことはない」。
23Huan, TOUPAN a kiangah, Lungmuang takin om inla, lau ken: na si kie ding, a chi a.
24そこでギデオンは主のために祭壇をそこに築いて、それを「主は平安」と名づけた。これは今日までアビエゼルびとのオフラにある。
24Huchiin Gideonin huaiah TOUPA adingin maitam a bawla, Jehova-salom a sa a: tutanin Abiezrit mite khua Ophraah, a om thek hi.
25その夜、主はギデオンに言われた、「あなたの父の雄牛と七歳の第二の雄牛とを取り、あなたの父のもっているバアルの祭壇を打ちこわし、そのかたわらにあるアシラ像を切り倒し、
25huan, hici ahia, huia jan mahin TOUPAN a kiangah, na pa bawgtal, bawngtal nihna kum sagiha upa la inla, na pa neih Baal maitam hihchim inla, a bula Asera phukin;
26あなたの神、主のために、このとりでの頂に、石を並べて祭壇を築き、第二の雄牛を取り、あなたが切り倒したアシラの木をもって燔祭をささげなさい」。
26Huan, hiai kulh tungah zenei takin TOUPA na Pathian ading maitam bawl inla, baw2ngtal nihna la inla, Asera na phuk ding sing zangin halmang thillat lanin, a chi a,
27ギデオンはしもべ十人を連れて、主が言われたとおりにおこなった。ただし彼は父の家族のもの、および町の人々を恐れたので、昼それを行うことができず、夜それを行った。
27Huchiin Gideonin a sikhate laka mi sawm a pia, TOUPAN a kianga a gen bangin a hihta: huan, hichi ahia, a pa inkote leh khopia mite a kihtak jiakin, sunlaiin a hih ngam keia, janlaiin a hih hi.
28町の人々が朝早く起きて見ると、バアルの祭壇は打ちこわされ、そのかたわらのアシラ像は切り倒され、新たに築いた祭壇の上に、第二の雄牛がささげられてあった。
28Huan, khopia mite jingkhanga a thoh uleh ngaiin, Baal maitam hihchipin a naom a, a bula Asera phuk paihin a naoma, maitam bawl tungah bawngtal nihna lat a na omta mai hi.
29そこで彼らは互に「これはだれのしわざか」と言って問い尋ねたすえ、「これはヨアシの子ギデオンのしわざだ」と言った。
29Hiai kua hih ahia eita? Chiin a kihou ua, a kidot ua, a kizon khit un, Joas tapa Gideon hih a na hi nilouh aka, a chi uh.
30町の人々はヨアシに言った、「あなたのむすこを引き出して殺しなさい。彼はバアルの祭壇を打ちこわしそのかたわらにあったアシラ像を切り倒したのです」。
30Huchiin khopia miten joas kiangah, Huai na tapa va pi khiain, a sih ngeingei ding ahi: Baal maitam a hihchip jiak leh a bula Asera a phuk jiakin, a chi ua.
31しかしヨアシは自分に向かって立っているすべての者に言った、「あなたがたはバアルのために言い争うのですか。あるいは彼を弁護しようとなさるのですか。バアルのために言い争う者は、あすの朝までに殺されるでしょう。バアルがもし神であるならば、自分の祭壇が打ちこわされたのだから、彼みずから言い争うべきです」。
31Huan, Joasin amah hongkalhte tengteng kiangah, Baal gum dign na hi maw? kuapeuh amah gum jingsang mahmaha hihlup ding ahi: Pathian a hih leh a maitam a hihchip jiak un, kigum tawm leh ake, a chi a.
32そこでその日、「自分の祭壇が打ちこわされたのだから、バアルみずからその人と言い争うべきです」と言ったので、ギデオンはエルバアルと呼ばれた。
32Huchiin, A maitam hihchip jiakin Baalin amah kalh heh, chiin, huia niin Jerubaal, a sa uhi.
33時にミデアンびと、アマレクびとおよび東方の民がみな集まってヨルダン川を渡り、エズレルの谷に陣を取ったが、
33Huchiin Midiante tengteng leh, Amalekte leh, suahlam tate a pungkhawm dudup ua; lui a kan ua, Jazreel guamah a kikulh uh.
34主の霊がギデオンに臨み、ギデオンがラッパを吹いたので、アビエゼルびとは集まって彼に従った。
34Himahleh, TOUPA kha Gideon tungah a hongtungah; huan, pengkul a tuma; huchiin Abiezerten a naih khawm duamduam uh.
35次に彼があまねくマナセに使者をつかわしたので、マナセびともまた集まって彼に従った。彼がまたアセル、ゼブルンおよびナフタリに使者をつかわすと、その人々も上って彼を迎えた。
35Huan Manasite tengteng lakah mite a taisak a; huaiten leng a naih khawm duamduam uh: huan, Aserte kiangah te, Zebulunte kiangah te, Naphtalite kiangah te leng mite a taisaka; amau leng a behlap touta uhi.
36ギデオンは神に言った、「あなたがかつて言われたように、わたしの手によってイスラエルを救おうとされるならば、
36Huan, Gideonin Pathian kiangah, Na gen banga kei khuta Israelte na hotdam sin leh,
37わたしは羊の毛一頭分を打ち場に置きますから、露がその羊の毛の上にだけあって、地がすべてかわいているようにしてください。これによってわたしは、あなたがかつて言われたように、わたしの手によってイスラエルをお救いになることを知るでしょう」。
37Ngaiin, phual ah belam mul ka koih dia, belam mul tung kiaa dai a naom a, lei tengteng ana hul vek leh, na gen bangin kei khutin Israelte na hondam sin ahi chih ka thei ding, a chi a.
38すなわちそのようになった。彼が翌朝早く起きて、羊の毛をかき寄せ、その毛から露を絞ると、鉢に満ちるほどの水が出た。
38Huchibang a honghi ngut a: a jing jingsang pia a thoha, belam mul ahek leh, belam mula om dai belhbu dim vengveng lah a hek kheta amai ngala.
39ギデオンは神に言った、「わたしをお怒りにならないように願います。わたしにもう一度だけ言わせてください。どうぞ、もう一度だけ羊の毛をもってためさせてください。どうぞ、羊の毛だけをかわかして、地にはことごとく露があるようにしてください」。神はその夜、そうされた。すなわち羊の毛だけかわいて、地にはすべて露があった。
39Huan, Gideonin Pathian kiangah, Ka tungah heh ken, khat vei bek ka hon gen nawn ding; hehpih takin, khat vei bek belam mulin hon zeet sak nawnin; tutungin ahihleh belam mul kia hong hul henla, leitung tengteng ah dai hongom nawn leuleu heh, a chi a.Huan, huchibangin Pathianin huai janin a honhiha: belam mul kia a nahula, leitung tengtengah dai a naom leuleu hi.
40神はその夜、そうされた。すなわち羊の毛だけかわいて、地にはすべて露があった。
40Huan, huchibangin Pathianin huai janin a honhiha: belam mul kia a nahula, leitung tengtengah dai a naom leuleu hi.