1Ɣef wayen yeɛnan aksum n iseflawen i zellun i ssadaț, ț-țideț nesɛa akk tamusni, d acu kan tamusni tețțawi-d zzux i wemdan ma d leḥmala tesnernay deg-nneɣ laman ɣer Sidi Ṛebbi.
1Vad åter angår kött från avgudaoffer, så känna vi nog det talet: »Alla hava vi 'kunskap'.» »Kunskapen» uppblåser, men kärleken uppbygger.
2Win i gɣilen yessen kra, urɛad yessin akken i glaq ad yissin.
2Om någon menar sig hava fått någon »kunskap», så har han ännu icke fått kunskap på sådant sätt som han borde hava.
3Meɛna win iḥemmlen Sidi Ṛebbi, Sidi Ṛebbi yessen-it.
3Men den som älskar Gud, han är känd av honom.
4Ɣef wayen yeɛnan učči n weksum n iseflawen immezlen i lmeṣnuɛat, neẓra belli lmeṣnuɛat-agi ț-țikellax di ddunit axaṭer anagar yiwen n Ṛebbi i gellan.
4Vad alltså angår ätandet av kött från avgudaoffer, så säger jag detta: Vi veta visserligen att ingen avgud finnes till i världen, och att det icke finnes mer än en enda Gud.
5Ɣas qqaṛen aṭas n iṛebbiten i gellan ama deg igenni ama di lqaɛa, ( axaṭer ț-țideț ! Ɣuṛ-sen aṭas n iṛebbiten akk-d ssadaț i gellan)
5Ty om ock några så kallade gudar skulle finnas, vare sig i himmelen eller på jorden -- och det finnes ju många »gudar» och många »herrar» --
6meɛna ɣuṛ-nneɣ nukni yiwen kan n Ṛebbi i gellan, d baba-tneɣ Ṛebbi i d-ixelqen kullec, ula d nukni d ayla-s. Anagar yiwen n Ssid i gellan : d Ɛisa Lmasiḥ, yis i d-yella kullec, yis daɣen i nedder ula d nukni.
6så finnes dock för oss allenast en enda Gud: Fadern, av vilken allt är, och till vilken vi själva äro, och en enda Herre: Jesus Kristus, genom vilken allt är, och genom vilken vi själva äro.
7Aṭas ur nessin ara tideț-agi. Kra deg-sen i guɣen tannumi tețțen asfel n ssadaț, tura m'ara tețțen aksum-nni mazal ḥesben-t belli ț-țideț d asfel i ssadaț, neyya-nsen tenquqel, ḥussen am akken denben.
7Dock, icke alla hava denna kunskap, utan somliga, som äro vana att ännu alltjämt tänka på avguden, äta köttet såsom avgudaofferskött. Och eftersom deras samvete är svagt, bliver det härigenom befläckat.
8Mačči d ayen yețmaččan ara ɣ-iqeṛṛben ɣer Ṛebbi. Ma nečča ur nerbiḥ acemma, m'ur nečči ara, ur aɣ-iṛuḥ wacemma.
8Men maten skall icke avgöra vår ställning till Gud. Avhålla vi oss från att äta, så bliva vi icke därigenom sämre; äta vi, så bliva vi icke därigenom bättre.
9Ihi, ɛasset iman-nwen, ɣuṛ-wat tilelli-agi i tesɛam aț-țili d ugur n uɣelluy i wid ur neǧhid ara di liman.
9Sen likväl till, att denna eder frihet icke till äventyrs bliver en stötesten för de svaga.
10Axaṭer ma iwala-k-id walebɛaḍ ur neǧhid ara di liman, teqqimeḍ aț-țeččeḍ di lemqam kečč yessnen, amek tebɣiḍ ur yețṛuḥu ara ula d nețța ad yečč seg iseflawen-agi yemmezlen i ssadaț ?
10Ty om någon får se dig, som har undfått »kunskap», ligga till bords i ett avgudahus, skall då icke hans samvete, om han är svag, därav »bliva uppbyggt» på det sätt att han äter köttet från avgudaoffer?
11S wakka ihi, gma-k-agi ur neǧhid ara di liman, i ɣef yemmut Lmasiḥ , ɣef ddemma n tmusni-nni inek i geɣli.
11Genom din »kunskap» går ju då den svage förlorad -- han, din broder, som Kristus har lidit döden för.
12Imi tețțawim ddnub ɣef watmaten-nwen, tessexṛabem neyya-nsen, tdenbem ɣer Lmasiḥ.
12Om I på sådant sätt synden mot bröderna och såren deras svaga samveten, då synden I mot Kristus själv.
13Ihi ma yella ayen ara ččeɣ izmer ad isseɣli gma di ddnub, ur țțuɣaleɣ ara maḍi ad ččeɣ lmakla-nni iwakken ur iɣelli ara.
13Därför, om maten kan bliva min broder till fall, så vill jag sannerligen hellre för alltid avstå från att äta kött, på det att jag icke må bliva min broder till fall.