1Walit acḥal i ɣ-iḥemmel Baba Ṛebbi, armi nețțusemma d arraw-is ! yerna ț-țideț d arraw-is i nella. Ddunit ur aɣ-teɛqil ara d arraw n Ṛebbi imi ur tessin ara Sidi Ṛebbi.
1Se vilken kärlek Fadern har bevisat oss därmed att vi få kallas Guds barn, vilket vi ock äro. Därför känner världen oss icke, eftersom den icke har lärt känna honom.
2A wid eɛzizen, aql-aɣ tura d arraw n Ṛebbi, ayen akken ara nuɣal werɛad i d-yedṛi, lameɛna neẓra belli m'ara d-yedṛu, a nili am nețța, axaṭer a t-nwali akken yella.
2Mina älskade, vi äro nu Guds barn, och vad vi skola bliva, det är ännu icke uppenbart. Men det veta vi, att när han en gång uppenbaras, skola vi bliva honom lika; ty då skola vi få se honom sådan han är.
3Kra n win yessaramen deg-s ad yeṣfu akken yeṣfa Lmasiḥ.
3Och var och en som har detta hopp till honom, han renar sig, likasom Han är ren.
4Kra n win idenben yerẓa ccariɛa n Sidi Ṛebbi, axaṭer ddnub ț-țaṛuẓi n ccariɛa.
4Var och en som gör synd, han överträder ock lagen, ty synd är överträdelse av lagen.
5Teẓram belli Lmasiḥ yusa-d iwakken ad ikkes ddnub nețța ur nesɛi ddnub.
5Och i veten att Han uppenbarades, för att han skulle borttaga synderna; och synd finnes icke i honom.
6Kra n win yeṭṭfen deg-s ixeṭṭu i ddnub ; kra n win yețɛicin di ddnub ur t-iwala ur t-yessin.
6Var och en som förbliver i honom, han syndar icke; var och en som syndar, han har icke sett honom och icke lärt känna honom.
7Ay arrac imeẓyanen, ɣuṛ-wat win ara kkun-iɣuṛṛen. Win iteddun s lḥeqq d aḥeqqi akken yella Sidna Ɛisa d aḥeqqi.
7Kära barn, låten ingen förvilla eder. Den som gör vad rättfärdigt är, han är rättfärdig, likasom Han är rättfärdig.
8Win yețɛicin di ddnub yedda d Cciṭan, axaṭer d nețța i d amednub amezwaru. Ɣef ddemma n wayagi i d-yusa Mmi-s n Ṛebbi iwakken ad yessenger lecɣal n Cciṭan.
8Den som gör synd, han är av djävulen, ty djävulen har syndat från begynnelsen. Och just därför uppenbarades Guds Son, att han skulle göra om intet djävulens gärningar.
9Kra n wid yellan d arraw n Ṛebbi ur țɛicin ara di ddnub, axaṭer tudert i d-itekken s ɣuṛ Sidi Ṛebbi tella deg-sen ; ur zmiren ara ad ɛicen di ddnub imi s ɣuṛ Ṛebbi i d-ɛawden talalit.
9Var och en som är född av Gud, han gör icke synd, ty Guds säd förbliver i honom; han kan icke synda, eftersom han är född av Gud.
10Atah wayen i d-ițbegginen lxilaf yellan ger warraw n Sidi Ṛebbi d wid n Cciṭan : kra n win ur nteddu ara s lḥeqq neɣ ur nḥemmel ara gma-s ur yelli ara si tarwa n Sidi Ṛebbi.
10Därav är uppenbart vilka som äro Guds barn, och vilka som äro djävulens barn, därav att var och en som icke gör vad rättfärdigt är, han är icke av Gud, ej heller den som icke älskar sin broder.
11Atan lameṛ i wumi teslam si tazwara : ilaq a nemyeḥmal wway gar-aneɣ.
11Ty detta är det budskap som I haven hört från begynnelsen, att vi skola älska varandra
12Mačči am Kahin yellan d amcum yenɣa gma-s, yezla-t axaṭer nețța lecɣal-is diri-ten, ma d gma-s iteddu s lḥeqq. f+
12och icke likna Kain, som var av den onde och slog ihjäl sin broder. Och varför slog han ihjäl honom? Därför att hans egna gärningar voro onda och hans broders gärningar rättfärdiga.
13Ur wehhmet ara ay atmaten ma yella keṛhen-kkun wat ddunit.
13Förundren eder icke, mina bröder, om världen hatar eder.
14Nukni nɛedda-d si lmut ɣer tudert axaṭer nḥemmel atmaten. Win ur nḥemmel ara, mazal-it di lmut.
14Vi veta att vi hava övergått från döden till livet, ty vi älska bröderna. Den som icke älskar, han förbliver i döden.
15Kra n win ikeṛhen gma-s d aqettal, yerna teẓram belli win ineqqen, ulac deg-s tudert n dayem.
15Var och en som hatar sin broder, han är en mandråpare; och I veten att ingen mandråpare har evigt liv förblivande i sig.
16Leḥmala n tideț, nessen-iț s Ɛisa Lmasiḥ yefkan tudert-is fell-aneɣ. Ilaq-aɣ ula d nukni, a nefk tudert nneɣ ɣef watmaten-nneɣ.
16Därav att Han gav sitt liv för oss hava vi lärt känna kärleken; så äro ock vi pliktiga att giva våra liv för bröderna.
17Ma yella walebɛaḍ yesɛan cci, iwala gma-s di lexṣaṣ ur d-iḥunn ara fell-as, amek ara tezdeɣ leḥmala n Sidi Ṛebbi deg wul-is.
17Men om någon har denna världens goda och tillsluter sitt hjärta för sin broder, när han ser honom lida nöd, huru kan då Guds kärlek förbliva i honom?
18Ay arrac imeẓyanen, ur ḥemmlet ara s wawal kan d yiles aẓidan, lameɛna leḥmala n tideț a d-tban s lecɣal-nwen.
18Kära barn, låtom oss älska icke med ord eller med tungan, utan i gärning och i sanning.
19S wakka ara nẓer belli di tideț i nella, yerna ad yethedden wul-nneɣ zdat Sidi Ṛebbi,
19Därav skola vi veta att vi äro av sanningen; och så kunna vi inför honom övertyga vårt hjärta därom,
20ɣas yesseḍlem-aɣ wul-nneɣ : Sidi Ṛebbi sennig wul nneɣ i gella yerna yeẓra kullec.
20att om vårt hjärta fördömer oss, så är Gud större än vårt hjärta och vet allt.
21A wid eɛzizen, ma yella ur aɣ-isseḍlem ara wul-nneɣ, nesɛa lețkal zdat Sidi Ṛebbi.
21Mina älskade, om vårt hjärta icke fördömer oss, så hava vi frimodighet inför Gud,
22Kra n wayen ara nessuter, ițțak-aɣ-t-id axaṭer neḥrez lumuṛat-is yerna nxeddem lebɣi-s.
22och vadhelst vi bedja om, det få vi av honom, eftersom vi hålla hans bud och göra vad som är välbehagligt för honom.
23Atan wayen i ɣ-d-yumeṛ : a namen s yisem n Mmi-s Ɛisa Lmasiḥ yerna a nemyeḥmal wway gar-aneɣ am akken yella di lameṛ i ɣ-d-yefka. f+
23Och detta är hans bud, att vi skola tro på hans Sons, Jesu Kristi, namn och älska varandra, enligt det bud han har givit oss.
24Win yețțaṭṭafen di Sidi Ṛebbi, iḥerzen lumuṛat-is, Sidi Ṛebbi yețțili deg wul-is ; yerna a neɛqel belli Sidi Ṛebbi yella deg ul-nneɣ s Ṛṛuḥ iqedsen i ɣ-d-yefka.
24Och den som håller hans bud, han förbliver i Gud, och Gud förbliver i honom. Och att han förbliver i oss, det veta vi av Anden, som han har givit oss.