1Nekk Bulus i ɣef qqaṛen țsetḥiɣ m'ara iliɣ zdat-wen meɛna m'ara beɛdeɣ fell-awen weɛṛeɣ ɣuṛ-wen, bɣiɣ a kkun-nhuɣ s leḥnana d ṛṛeḥma n Lmasiḥ.
1Jag Paulus själv, som »är så ödmjuk, när jag står ansikte mot ansikte med eder, men visar mig så modig mot eder, när jag är långt borta», jag förmanar eder vid Kristi saktmod och mildhet
2Di leɛnaya-nwen, ur iyi-ḥeṛṛset ara ad iwɛiṛeɣ m'ara iliɣ yid-wen ! Axaṭer lewɛaṛa-inu a ț-id-sbeggneɣ s lețkal yerna mbla lḥecma ɣer wid i ɣ-iḥesben nțeddu s lɛeqliya n ddunit.
2och beder eder se till, att jag icke, när jag en gång är hos eder, måste »visa mig modig», i det jag helt oförskräckt tänker våga mig på somliga som mena att vi »vandra efter köttet».
3?-țideț d imdanen i nella, lameɛna ur nețnaɣ ara s leslaḥ s wayes țnaɣen yemdanen ;
3Ty fastän vi vandra i köttet, föra vi dock icke en strid efter köttet.
4axaṭer leslaḥ-nneɣ, mačči d wid i ssexdamen yemdanen lameɛna nețnaɣ s leslaḥ n Sidi Ṛebbi i gzemren ad hudden ula d leswaṛ iǧehden.
4Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art; de äro tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen.
5Nețṛuẓu awal n kra n wid yebɣan a d-kken sennig n tmusni n Sidi Ṛebbi ; nebɣa a nessiweḍ imdanen meṛṛa ad beddlen ixemmimen-nsen iwakken ad ḍuɛen Lmasiḥ.
5Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud, och vi taga alla slags tankefunder till fånga och lägga dem under Kristi lydnad.
6Asm'ara tessawḍem ṭṭaɛa-nwen ɣer lekmal-is, imiren a nɛaqeb kra n win iɛuṣan Sidi Ṛebbi.
6Och när lydnaden fullt har kommit till väldet bland eder, då äro vi redo att näpsa all olydnad.
7Walit tideț akken ilaq lḥal : ma yella win itḥeqqeqen belli d ayla n Lmasiḥ i gella, ilaq ad iẓer belli akken yella nețța d ayla n Lmasiḥ i nella ula d nukni.
7Sen då vad som ligger öppet för allas ögon. Om någon i sitt sinne är viss om att han hör Kristus till, så må han ytterligare besinna inom sig, att lika visst som han själv hör Kristus till, lika visst göra också vi det.
8?as ma zuxxeɣ s tissas i yi-d-ifka Sidi Ṛebbi, ur ssetḥaɣ ara axaṭer tissas-agi ur sseɣlayent ara, lameɛna ad ssemɣuṛent tijmuyaɛ n watmaten di liman.
8Och om jag än något härutöver berömmer mig, då nu fråga är om vår myndighet -- den som Herren har givit oss, till att uppbygga eder och icke till att nedbryta -- så skall jag dock icke komma på skam därmed.
9Ur bɣiɣ ara aț-țɣilem belli bɣiɣ a kkun-sxelɛeɣ s tebṛatin-iw.
9Jag vill icke att det skall se ut, som om jag med mina brev allenast tänkte skrämma eder.
10Axaṭer llan wid yeqqaṛen : tibṛatin n Bulus qeṛṛḥent, sɛant tissas lameɛna m'ara yili gar-aneɣ ur yesɛi lhiba ur yesɛi tissas di lehduṛ-is.
10Ty man säger ju: »Hans brev äro väl myndiga och stränga, men när han kommer själv, uppträder han utan kraft, och på hans ord aktar ingen.»
11Win i d-yennan annect-a, ilaq ad iẓer belli akken newɛeṛ m'ara wen naru tibṛatin ara newɛeṛ daɣen m'ara nili gar-awen.
11Den som säger sådant, han må emellertid göra sig beredd på att sådana som vi äro i orden, genom våra brev, när vi äro frånvarande, sådana skola vi ock visa oss i gärningarna, när vi äro närvarande.
12Ur nezmir ara a nesseɛdel neɣ a nmettel iman-nneɣ ɣer wid yețcekkiṛen iman-nsen. ?mettilen iman-nsen ɣer yiman-nsen, ḥesben ulac win yellan sennig-nsen ; xuṣṣen di lefhama.
12Ty vi äro icke nog dristiga att räkna oss till eller jämföra oss med somliga som giva sig själva gott vitsord, men som äro utan förstånd, i det att de mäta sig allenast efter sig själva och jämföra sig allenast med sig själva.
13Nukni, ur netzuxxu ara sennig wayen ilaqen, lameɛna nețzuxxu kan s ccɣel i ɣ-d-iwekkel Sidi Ṛebbi ; d ccɣel-agi i ɣ-issawḍen armi d ɣuṛ wen.
13Vi för vår del vilja icke berömma oss till övermått, utan allenast efter måttet av det område som Gud tillmätte åt oss, när han bestämde att vi skulle nå fram jämväl till eder.
14Asmi i d-nusa ɣuṛ-wen, ur nɛedda ara tilas n ccɣel-nneɣ axaṭer d nukni i wen-ibeccṛen d imezwura lexbaṛ n lxiṛ n Lmasiḥ.
14Ty vi sträcka oss icke utom vårt område, såsom nådde vi icke rätteligen fram till eder; vi hava ju redan med evangelium om Kristus hunnit fram jämväl till eder.
15Ur nețzuxxu ara sennig wayen ilaqen, ur nețțawi ara ccan n lxedma n wiyaḍ lameɛna nessaram d kunwi ara yessimɣuṛen ccan n lxedma-nneɣ m'ara timɣuṛem di liman ;
15När vi säga detta, berömma vi oss icke till övermått, icke av andras arbete. Men väl hava vi det hoppet, att i samma mån som eder tro växer till, vi inom det område som har tillfallit oss skola bland eder vinna framgång, i så överflödande mått,
16iwakken mbla ma nɛedda i tlisa n ccɣel-nneɣ , a nbecceṛ daɣen lexbaṛ n lxiṛ i tmura nniḍen, mačči d zzux ara nzuxx s ccɣel i xedmen wiyaḍ. Yura di tira iqedsen :
16att vi också få förkunna evangelium i trakter som ligga bortom eder -- och detta utan att vi, inom ett område som tillhör andra, berömma oss i fråga om det som redan där är uträttat.
17 Win yebɣan ad izuxx, ad izuxx s wayen ixeddem Sidi Ṛebbi.
17Men »den som vill berömma sig, han berömme sig av Herren».
18Axaṭer mačči d win yețzuxxun s yiman-is i gețwaqeblen lameɛna d win yextaṛ Sidi Ṛebbi.
18Ty icke den håller provet, som giver sig själv gott vitsord, utan den som Herren giver sådant vitsord.