1Ah ! A lukan aț-țqeblem kra n timmuhbelt si lǧiha-w ! Lameɛna qeblet-eț kan !
1Jag skulle önska att I villen hava fördrag med mig, om jag nu talar något litet efter dårars sätt. Dock, I haven helt visst fördrag med mig.
2Imi i kkun-ḥemmleɣ, țțasmeɣ fell-awen s tismin i d-yekkan s ɣuṛ Sidi Ṛebbi ; axaṭer xeḍbeɣ-kkun i yiwen n yesli kan : d Lmasiḥ ; iwakken a kkun-qeddmeɣ ɣuṛ-es am tlemẓit leɛmeṛ nezwiǧ leɛmeṛ.
2Ty jag nitälskar för eder såsom Gud nitälskar, och jag har trolovat eder med Kristus, och ingen annan, för att kunna ställa fram inför honom en ren jungfru.
3Uggadeɣ a wen-sxeṛben ixemmimen nwen, aț-țettixṛem i neyya d ṣṣfa n wul-nwen di Lmasiḥ, aț-țedṛu yid-wen am ?ewwa i gexdeɛ wezrem s tḥila-ines.
3Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus.
4Amek armi tḥessem i wid i wen-ibeccṛen Ɛisa nniḍen ur nelli d win akken i wen-nbecceṛ nukni ; amek tqeblem ṛṛuḥ iqedsen nniḍen ur nelli ara d win s wayes i tesṭerḥbem di tazwara neɣ lexbaṛ n lxiṛ nniḍen ixulfen win akken i wen-nbecceṛ ?
4Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.
5Akken walaɣ, ṛṛusul-nni i tḥesbem d imeqqranen ur iyi-yifen deg wacemma.
5Jag menar nu att jag icke i något stycke står tillbaka för dessa så övermåttan höga »apostlar».
6?as akken ur ssineɣ ara ad mmeslayeɣ, lameɛna ssneɣ Sidi Ṛebbi akken ilaq yerna nbeggen awen-t-id acḥal n tikkal di mkul lḥaǧa !
6Om jag än är oförfaren i talkonsten, så är jag det likväl icke i fråga om kunskap. Tvärtom, vi hava på allt sätt, i alla stycken, lagt vår kunskap i dagen inför eder.
7Asmi i wen-beccṛeɣ lexbaṛ n lxiṛ n Lmasiḥ, eɛni ḍelmeɣ mi ssanzeɣ iman-iw iwakken a kkun ssaɛliɣ kunwi ?
7Eller var det väl en synd jag begick, när jag för intet förkunnade Guds evangelium för eder och sålunda ödmjukade mig, på det att I skullen bliva upphöjda?
8Ɛerraɣ tijmuyaɛ nniḍen imi i yi-d-țceggiɛen idrimen iwakken ad qedceɣ fell-awen.
8Andra församlingar plundrade jag, i det jag, för att kunna tjäna eder, tog lön av dem.
9Asmi lliɣ ɣuṛ-wen, ɣas akken xuṣṣeɣ ur lliɣ ț-țaɛkumt ɣef yiwen, axaṭer atmaten i d-yusan si tmurt n Masidunya fkan-iyi-d ayen akk i ḥwaǧeɣ. Di yal lḥaǧa, ḥudreɣ iman-iw iwakken ur țțiliɣ ara ț-țaɛekkumt fell-awen, yerna mazal ad ḥadreɣ iman-iw.
9Och när jag under min vistelse hos eder led brist, låg jag ändå ingen till last; ty den brist jag led avhjälptes av bröderna, när de kommo från Macedonien. Ja, på allt sätt aktade jag mig för att vara eder till tunga, och allt framgent skall jag akta mig därför.
10S tideț n Lmasiḥ yellan deg-i, a d-iniɣ : yiwen ur iyi-tekkes sebba agi n zzux i sɛiɣ di tmura n Akaya.
10Så visst som Kristi sannfärdighet är i mig, den berömmelsen skall icke få tagas ifrån mig i Akajas bygder.
11Acuɣeṛ ? Eɛni ur teɛzizem ara fell-i ? Atan Sidi Ṛebbi yezṛa !
11Varför? Månne därför att jag icke älskar eder? Gud vet att jag så gör.
12Ayen akka xeddmeɣ, mazal a t-xedmeɣ iwakken ur sen-țaǧǧaɣ ara abrid i wid yebɣan ad zuxxen belli xeddmen am nukni.
12Och vad jag nu gör, det skall jag ock framgent göra, för att de som trakta efter tillfälle att bliva likställda med oss i fråga om berömmelse skola genom mig berövas tillfället därtill.
13Imdanen-agi, d ṛṛusul n lekdeb, d ixeddaɛen, țțaran iman-nsen d imceggɛen n Lmasiḥ.
13Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.
14Annect-a mačči d ayen issewhamen, imi ula d Cciṭan yezmer ad yerr iman-is d lmelk yețfeǧǧiǧen am tafat.
14Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.
15Ihi daɣen, mačči d ayen yessewhamen ma yella iqeddacen-is țțaran iman-nsen d iqeddacen n webrid n lḥeqq ; lameɛna taggara-nsen aț-țili akken llan lecɣal nsen.
15Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.
16A t-id-ɛiwdeɣ, ɣuṛ-wat a yi tḥesbem d amehbul ; neɣ qeblet-iyi am akken d amehbul iwakken ula d nekk ad zuxxeɣ cwiṭ.
16Åter säger jag: Ingen må mena att jag är en dåre; men om jag vore det, så mån I ändå hålla till godo med mig -- låt vara såsom med en dåre -- så att ock jag får berömma mig något litet.
17Ayen akka ara d-iniɣ, mačči s ɣuṛ Ṛebbi i d-yekka lameɛna a d-hedṛeɣ s timmuhbelt, yerna țekleɣ axaṭer sɛiɣ ayen s wayes ara zuxxeɣ.
17Vad jag talar, då jag nu med sådan tillförsikt berömmer mig, det talar jag icke efter Herrens sinne, utan efter dårars sätt.
18Imi aṭas i gețzuxxun s lɛeqliya n ddunit-agi, ula d nekk ad zuxxeɣ.
18Då så många berömma sig på köttsligt vis, vill ock jag berömma mig;
19Axaṭer tṣebṛem i yimehbal kunwi yesɛan leɛqel !
19I haven ju gärna fördrag med dårar, I som själva ären så kloka.
20?as akken ḥesben-kkun am aklan, ččan lḥeqq-nwen, ɛerran-kkun, bbehdlen-kkun, ḥeqṛen-kkun, meɛna tṣebṛem-asen.
20I fördragen ju, om man trälbinder eder, om man utsuger eder, om man fångar eder, om man förhäver sig över eder, om man slår eder i ansiktet.
21Ssetḥaɣ a t-id-iniɣ meɛna a t-id iniɣ : nukni ur nezmir ara a nexdem akka, meɛna s timmuhbelt zemreɣ a d-iniɣ : ma yella win yesɛan sebba s wayes ara izuxx, ula d nekk ad zuxxeɣ :
21Till vår skam måste jag tillstå att vi för vår del hava »varit för svaga» till sådant. Men eljest, vadhelst andra kunna göra sig stora med, det kan också jag göra mig stor med -- om jag nu får tala efter dårars sätt.
22d iɛebṛaniyen i llan ? Ula d nekk d aɛibṛani ; seg wat Isṛail i llan ? Ula d nekk n wat Isṛail ; ț-țarwa n Sidna Ibṛahim ? Ula d nekk si tarwa-s ;
22Äro de hebréer, så är jag det ock. Äro de israeliter, så är jag det ock. Äro de Abrahams säd, så är jag det ock.
23d iqeddacen n Lmasiḥ i llan ? ?ef wannect-agi daɣen a d hedṛeɣ am umdan yeffeɣ leɛqel : nekk ugareɣ-ten s waṭas, xedmeɣ akteṛ-nsen, kecmeɣ leḥbus acḥal n tikkal, țewwteɣ akteṛ-nsen, acḥal d abrid i wwḍeɣ ɣer lmut !
23Äro de Kristi tjänare, så är jag det ännu mer -- om jag nu får tala såsom vore jag en dåre. Jag har haft mer arbete, oftare varit i fängelse, fått hugg och slag till överflöd, varit i dödsnöd många gånger.
24Xemsa yiberdan i ččiɣ tiyita s ɣuṛ wudayen ; mkul tikkelt s ṛebɛin tiyita ɣiṛ yiwet ;
24Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio slag, på ett när.
25tlata iberdan i yi-wten iṛumaniyen s ujelkaḍ ; yiwen webrid qṛib i yi-nɣan s weṛjam ; ɣeṛqeɣ tlata iberdan di lebḥeṛ, sɛeddaɣ yiwen wass d yiwen yiḍ deg waman.
25Tre gånger har jag blivit piskad med spön, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn har jag drivit omkring på djupa havet.
26Mmugreɣ-ed acḥal n wuguren m'ara tsafaṛeɣ : isaffen iweɛṛen, imakaren deg iberdan, lxuf di temdinin, deg imukan yexlan, m'ara zegreɣ i lebḥuṛ ; lxuf ger wat n tmurt-iw akk-d wid ur numin ara s Ṛebbi, lxuf ger watmaten n lekdeb.
26Jag har ofta måst vara ute på resor; jag har utstått faror på floder, faror bland rövare, faror genom landsmän, faror genom hedningar, faror i städer, faror i öknar, faror på havet, faror bland falska bröder --
27Xedmeɣ yerna nneɛtabeɣ aṭas, acḥal d abrid țțuẓumeɣ, zgiɣ deg uɛawez, di laẓ akk-d fad, deg usemmiḍ akk-d ɛerru.
27allt under arbete och möda, under mångfaldiga vakor, under hunger och törst, under svält titt och ofta, under köld och nakenhet.
28Mbla ma nniɣ-ed ayen nniḍen : aḥebbeṛ yal ass ɣef tejmuyaɛ n watmaten,
28Och till allt annat kommer det, att jag var dag är överlupen, då jag måste hava omsorg om alla församlingarna.
29anwa i gfeclen di liman ur iyi-issefcel ara ? Anwa i geɣlin di ddnub ur tecɛil deg-i tmes ?
29Vem är svag, utan att också jag bliver svag? Vem kommer på fall, utan att jag bliver upptänd? --
30Ma ilaq ad zuxxeɣ, ad zuxxeɣ s wayen i d-ițbegginen belli ur sɛiɣ ara tazmert.
30Om jag nu måste berömma mig, så vill jag berömma mig av min svaghet.
31Sidi Ṛebbi yellan d baba-s n Ssid-nneɣ Ɛisa Lmasiḥ, yețțubarken i dayem, yeẓra belli ur skiddibeɣ ara !
31Herren Jesu Gud och Fader, han som är högtlovad i evighet, vet att jag icke ljuger.
32Di temdint n Dimecq, ameqqran n ineɣlafen n ugellid Ariṭas yesbedd taɛessast ɣef tewwurt n temdint iwakken a yi-ṭṭfen,
32I Damaskus lät konung Aretas' ståthållare sätta ut vakt vid damaskenernas stad för att gripa mig;
33lameɛna ṣubben iyi-d si ṭṭaq, zdaxel uḍellaɛ, lḥiḍ lḥiḍ ; s wakka i d-menɛeɣ seg ifassen-is.
33och jag måste i en korg släppas ned genom en öppning på muren och kom så undan hans händer.