1Deg ussan-nni, leḥsab n widak yumnen s Sidna Ɛisa yețzid irennu. At Isṛail i d-yusan si tmura nniḍen, yețmeslayen s tyunanit, ccetkan ɣef wat Isṛail yellan di tmurt, axaṭer m'ara feṛqen lmakla, ur d-țelhayen ara ț-țuǧǧal-nsen.
1Vid denna tid, då nu lärjungarnas antal förökades, begynte de grekiska judarna knorra mot de infödda hebréerna över att deras änkor blevo förbisedda vid den dagliga utdelningen.
2Tnac ṛṛusul-nni snejmaɛen-d inelmaden meṛṛa, nnan-asen : Mačči d lḥeqq a neǧǧ Awal n Sidi Ṛebbi di rrif iwakken a nelhi d wefṛaq n lqut i mkul yiwen.
2Då sammankallade de tolv hela lärjungaskaran och sade: »Det är icke tillbörligt att vi försumma Guds ord för att göra tjänst vid borden.
3Ihi ay atmaten, xtiṛet-ed si gar-awen sebɛa yergazen i deg sɛan laman yemdanen n tmurt meṛṛa, yeččuṛen d Ṛṛuḥ iqedsen akk-d leɛqel, d nutni ara nwekkel ɣef ccɣel-agi.
3Så utsen nu bland eder, I bröder, sju män som hava gott vittnesbörd om sig och äro fulla av ande och vishet, män som vi kunna sätta till att sköta denna syssla.
4Ma d nukkni, lweqt-nneɣ a t-nesɛeddi di tẓallit akk-d uselmed n wawal n Sidi Ṛebbi.
4Vi skola då helt få ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.»
5Tajmaɛt akk iɛeǧǧeb-as ṛṛay-agi. Kkren xtaṛen-d Stifan yellan d argaz yeččuṛen d liman akk-d Ṛṛuḥ iqedsen. Xtaṛen daɣen Filbas, Brukurus, Nikanur, Timun, Barmenas, akk-d Nikulus n temdint n Antyuc, i gkecmen si zik di ddin n wat Isṛail.
5Det talet behagade hela menigheten. Och de utvalde Stefanus, en man som var full av tro och helig ande, vidare Filippus och Prokorus och Nikanor och Timon och Parmenas, slutligen Nikolaus, en proselyt från Antiokia.
6Wwin-ten-id, sbedden-ten zdat n ṛṛusul. Ṛṛusul ssersen ifassen-nsen fell-asen, dɛan-asen s lxiṛ ɣer Sidi Ṛebbi.
6Dem läto de träda fram för apostlarna, och dessa bådo och lade händerna på dem.
7Yuɣal, awal n Sidi Ṛebbi iffeɣ yețwassen, leḥsab n wid yumnen s Lmasiḥ yețzid irennu di temdint n Lquds yerna aṭas n lmuqedmin i gumnen, qeblen abrid n Lmasiḥ.
7Och Guds ord hade framgång, och lärjungarnas antal förökades mycket i Jerusalem; och en stor hop av prästerna blevo lydiga och trodde.
8Stifan yeččuṛen d ṛṛeḥma ț-țezmert n Sidi Ṛebbi, ixeddem lbeṛhanat d leɛǧayeb timeqqranin ger lɣaci.
8Och Stefanus var full av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket.
9Kra n yemdanen n tejmaɛt n iḥeṛṛiyen i d-yusan si tmurt n Qiṛwan, si tmurt n Skandriya, si tmurt n Silisya akk-d wid i d-yusan si tmurt n Asya, usan-d ad mjadalen nutni d Stifan ;
9Men av dem som hörde till den synagoga som kallades »De frigivnes och cyrenéernas och alexandrinernas synagoga», så ock av dem som voro från Cilicien och provinsen Asien, stodo några upp för att disputera med Stefanus.
10lameɛna ur zmiren ara a t-ɣelben deg awal axaṭer ițmeslay s ṣṣwab d leɛqel i s-d-yefka Ṛṛuḥ iqedsen.
10Dock förmådde de icke stå emot den vishet och den ande som här talade.
11Imiren fkan tajɛelt i kra n yergazen iwakken a d-inin : « Nesla yas yekfeṛ ɣef Sidna Musa akk-d Sidi Ṛebbi ! »
11Då skaffade de några män som föregåvo att de hade hört honom tala hädiska ord mot Moses och mot Gud.
12Sekkren ccwal ger lɣaci d lecyux akk-d lɛulama n ccariɛa , dɣa ṭṭfen Stifan ewwtent, wwin-t ɣer unejmaɛ n usqamu n ccṛeɛ.
12De uppeggade så folket och de äldste och de skriftlärde och överföllo honom och grepo honom och förde honom inför Stora rådet.
13Sbedden-d inigan i d-icehden fell-as s ẓẓur, nnan-d : Argaz-agi, yezga yekkat deg wemkan-agi iqedsen akk-d ccariɛa n Sidna Musa !
13Där läto de falska vittnen träda fram, vilka sade: »Denne man upphör icke att tala mot vår heliga plats och mot lagen.
14Nesla-yas mi geqqaṛ : « Ɛisa-nni Anaṣari, ad ihudd amkan agi yerna ad ibeddel lɛaddat i ɣ-d yeǧǧa Sidna Musa. »
14Ty vi hava hört honom säga att Jesus, han från Nasaret, skall bryta ned denna byggnad och förändra de stadgar som Moses har givit oss.»
15Wid akk yellan deg unejmaɛ n ccṛeɛ, ṛeṣṣan allen-nsen ɣef Stifan ; țwalin udem-is am akken d udem n lmalayekkat.
15Då nu alla som sutto i Rådet fäste sina ögon på honom, syntes dem hans ansikte vara såsom en ängels ansikte.