1Bɣiɣ aț-țeẓrem acḥal meqqeṛ imenɣi i deg lliɣ ɣef ddemma nwen, ɣef watmaten n temdint n Ludikus akk-d wid meṛṛa i geslan yis-i meɛna leɛmeṛ ur ẓrin udem-iw.
1Jag vill nämligen, att I skolen veta, vilken kamp jag har att utstå för eder och för församlingen i Laodicea och för alla de andra som icke personligen hava sett mitt ansikte.
2Qebleɣ imenɣi-agi iwakken ad theddnen wulawen-nsen, ad ddukklen s leḥmala, ad ččaṛen d lefhama iwakken ad issinen lbaḍna n Sidi Ṛebbi Ṛebbi yellan di Lmasiḥ ;
2Ty jag önskar, att deras hjärtan skola få hugnad, därigenom att de slutas tillsammans i kärlek och komma till en full förståndsvisshets hela rikedom, till en rätt kunskap om Guds hemlighet, vilken är Kristus;
3deg-s i ffren igerrujen n lefhama ț-țmusni.
3ty i honom finnas visdomens och kunskapens alla skatter fördolda.
4Nniɣ-d akka iwakken ur kkun ițkellix yiwen s imeslayen yețɣuṛṛun.
4Detta säger jag, för att ingen skall bedraga eder med skenfagert tal.
5Ɣas akken ur lliɣ ara yid-wen, leɛqel-iw atan ɣuṛ-wen ; feṛḥeɣ aṭas mi ẓriɣ acḥal i teṭṭfem di liman-nwen di Lmasiḥ yerna tsedduyem kullec akken ilaq.
5Ty om jag ock till kroppen är frånvarande, så är jag dock i anden hos eder och gläder mig, när jag ser den ordning, som råder bland eder, och när jag ser fastheten i eder tro på Kristus.
6Ihi imi tqeblem Ɛisa Lmasiḥ d Ssid-nwen, ddut di lebɣi-ines.
6Såsom I nu haven mottagit Kristus Jesus, Herren, så vandren i honom
7Sbeddet lsas n tudert-nwen fell-as, sǧehdet liman-nwen akken i kkun nesselmed, țḥemmidet daymen Sidi Ṛebbi.
7och varen rotade i honom och låten eder uppbyggas i honom och befästas i tron, i enlighet med den undervisning I haven fått, och överflöden i tacksägelse.
8Ḥadret a kkun-kellxen wid ițfelsifen, wid yessexdamen tiḥila ț-țiḥeṛci ; ayagi d lekdubat i gebnan ɣef leɛwayed n yemdanen akk ț-țizemmar n ddunit, mačči ɣef uselmed n Lmasiḥ.
8Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom sin tomma och bedrägliga »vishetslära», i det att han åberopar fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens »makter» och icke till Kristus.
9Axaṭer ayen akk yellan di Sidi Ṛebbi yezdeɣ s lekmal di Lmasiḥ,
9Ty i honom bor gudomens hela fullhet lekamligen,
10kunwi tesɛam kullec deg-s, nețța yellan sennig lḥekmat ț-țzemmar.
10och i honom haven I blivit delaktiga av den fullheten, i honom som är huvudet för alla andevärldens furstar och väldigheter.
11Sṭhaṛa-nwen tekka-d si tikli nwen akk-d Lmasiḥ, mačči am tin yețwaxedmen s ufus n wemdan, lameɛna s ɣuṛ Lmasiḥ i d-tekka iwakken a kkun-isellek si tezmert n lǧețța tamednubt.
11I honom haven I ock blivit omskurna genom en omskärelse, som icke skedde med händer, en som bestod däri att I bleven avklädda eder köttsliga kropp; jag menar omskärelsen i Kristus.
12S weɣḍas-nwen tețwameḍlem akk-d Lmasiḥ, lameɛna teḥyam-d daɣen yid-es si lmut imi tumnem s tezmert n Sidi Ṛebbi i t-id-isseḥyan si ger lmegtin.
12I haven ju med honom blivit begravna i dopet; I haven ock i dopet blivit uppväckta med honom, genom tron på Guds kraft, hans som uppväckte honom från de döda.
13Kunwi ur neḍhiṛ ara, tellam temmutem ɣef ddemma n ddnubat nwen ; tura Sidi Ṛebbi yerra-kkun-id ɣer tudert s Lmasiḥ. Sidi Ṛebbi yeɛfa-yaɣ ddnubat-nneɣ meṛṛa.
13Ja, också eder som voren döda genom edra synder och genom edert kötts oomskurenhet, också eder har han gjort levande med honom; ty han har förlåtit oss alla våra synder.
14Yemḥa leɛqed-nni i ɣ-isseḍlamen, imi ur nezmir ara a nexdem ayen d-teqqaṛ ccariɛa ; yemḥa-t mi t-isemmeṛ ɣef wumidag.
14Han har nämligen utplånat den handskrift som genom sina stadgar anklagade oss och låg oss i vägen; den har han skaffat undan genom att nagla den fast vid korset.
15Sidi Ṛebbi yekkes tazmert i lḥekmat ț-țzemmar n igenwan, ikcef itent-id zdat txelqit meṛṛa, iɣleb-itent s lmut n Mmi-s ɣef wumidag.
15Han har avväpnat andevärldens furstar och väldigheter och låtit dem bliva till skam inför alla, i det att han i honom har triumferat över dem.
16Ihi ur țțaǧat ara win ara kkun-iḥasben ɣef wayen ara teččem d wayen ara teswem neɣ imi ur tettabaɛem ara ayen yeɛnan leɛyudat, talalit n waggur d wussan n westeɛfu ;
16Låten därför ingen döma eder i fråga om mat och dryck eller angående högtid eller nymånad eller sabbat.
17ayagi akk yezwar-ed d lemtel kan n wayen i d-iteddun, axaṭer tideț di Lmasiḥ i tella.
17Sådant är allenast en skuggbild av vad som skulla komma, men verkligheten själv finnes hos Kristus.
18Ɣuṛ-wat a wen-kellxen yemdanen ițțarran iman-nsen d wid yunzen, țɛebbiden lmalayekkat, a kkun-id-awin ɣer webrid-nsen iwakken ur tețțawḍem ara ɣer lmeqṣud-nwen ; imdanen am wigi ttabaɛen kan ixemmimen-nsen yerna xeddmen ccan i yiman-nsen.
18Låten icke segerlönen tagas ifrån eder av någon som har sin lust i »ödmjukhet» och ängladyrkan och gör sig stor med sina syner, någon som utan orsak är uppblåst genom sitt köttsliga sinne
19Ur qbilen ara ad ṭṭfen di Lmasiḥ yellan d aqeṛṛuy, i gesdukklen lǧețța s lemfaṣel meṛṛa d iẓuran i d-icudden ɣuṛ-es ; yis i tețnerni lǧețța, i tețțimɣuṛ s wakken yella di lebɣi n Sidi Ṛebbi.
19och icke håller sig till honom som är huvudet, honom från vilken hela kroppen vinner sin tillväxt i Gud, i det att den av sina ledgångar och senor får bistånd och sammanhållning.
20Ma yella temmutem akk-d Lmasiḥ, teṭṭaxṛem ɣef wayen akk yeɛnan tudert n ddunit, acimi ihi am akken di ddunit i tellam, tqebblem ad ḥețțmen fell-awen leɛwayed n ddunit m'ara wen-qqaṛen :
20Om I nu haven dött med Kristus och så blivit frigjorda ifrån världens »makter», varför låten I då allahanda stadgar läggas på eder, likasom levden I ännu i världen:
21« Ur teddmet ara neɣ ur ɛeṛṛdet ara neɣ ur țnalet ara !»
21»Det skall du icke taga i», »Det skall du icke smaka», »Det skall du icke komma vid»,
22Lumuṛat-agi meṛṛa i nxeddem d ayen ara yefnun, d leqwanen d uselmed n yemdanen ;
22och detta när det gäller ting, som alla äro bestämda till att gå under genom förbrukning -- allt till åtlydnad av människobud och människoläror?
23ț-țideț, lumuṛat-agi sselmaden leɛbada, annuz akk-d uɛețțeb n lǧețțat nneɣ, țbanen-d amakken d ayen yelhan, lameɛna d ayen ur nezmir ad iɛawen bunadem ad iṭṭef iman-is.
23Visserligen har allt detta fått namn om sig att vara »vishet», eftersom däri ligger ett självvalt gudstjänstväsende och ett slags »ödmjukhet» och en kroppens späkning; men ingalunda ligger däri »en viss heder», det tjänar allenast till att nära det köttsliga sinnet.