Kabyle: New Testament

Svenska 1917

Colossians

3

1Kunwi ihi, imi i d-teḥyam akk-d Lmasiḥ, nadit ɣef leḥwayeǧ n igenwan anda yella Lmasiḥ i gḥekmen ɣer tama tayeffust n Sidi Ṛebbi.
1Om I alltså ären uppståndna med Kristus, så söken det som är därovan, där varest Kristus är och sitter på Guds högra sida.
2Țḥebbiṛet ɣef wayen yellan deg igenwan mačči ɣef wayen yellan di ddunit-agi,
2Ja, haven edert sinne vänt till det som är därovan, icke till det som är på jorden.
3axaṭer ɣer ddunit tețțusemmam temmutem, meɛna ɣer Sidi Ṛebbi tudert-nwen teffer akk-d Lmasiḥ.
3Ty I haven dött, och edert liv är fördolt med Kristus i Gud.
4M'ara d-iban Lmasiḥ yellan ț-țudert-nwen, kunwi daɣen a d tbanem yid-es.
4När Kristus, han som är vårt liv, bliver uppenbarad, då skolen ock I med honom bliva uppenbarade i härlighet.
5Ɣef ddemma n wayagi, xḍut i yir tikli n ddunit-agi s wayes tețțeddum zik : leḥṛam, ayen iɛefnen, lebɣi n tnefsit, ccehwat n diri akk-d ṭṭmeɛ, ayagi meṛṛa am win ițɛebbiden ayen ixulfen Sidi Ṛebbi.
5Så döden nu edra lemmar, som höra jorden till: otukt, orenhet, lusta, ond begärelse, så ock girigheten, som ju är avgudadyrkan;
6D annect-agi i d-isseɣlayen urrif n Sidi Ṛebbi ɣef wid i t-ițɛaṣin.
6ty för sådant kommer Guds vrede.
7Ula d kunwi akka i tellam zik-nni mi tețɛicim di ddnub.
7I de synderna vandraden också I förut, då I ännu haden edert liv i dem.
8Meɛna tura sbeɛdet iman-nwen ɣef wannect-agi meṛṛa : urrif, zzɛaf, ddɣel ; ḥadret a d-ffɣen seg imawen-nwen rregmat neɣ yir lehduṛ.
8Men nu skolen också I lägga bort alltsammans; vrede, häftighet, ondska, smädelse och skamligt tal ur eder mun;
9Ur skiddibet ara wway gar-awen imi tura teǧǧam yir tikli-nwen n zik.
9I skolen icke ljuga på varandra. I haven ju avklätt eder den gamla människan med hennes gärningar
10Tuɣalem d ijdiden, tețnernim di tmusni n Sidi Ṛebbi iwakken aț țemcabim ɣuṛ-es, nețța i kkun-d-ixelqen.
10och iklätt eder den nya, den som förnyas till sann kunskap och så bliver en avbild av honom som har skapat henne.
11Di tudert-agi tajdiṭ ulac lxilaf ger wat Isṛail d leǧnas nniḍen, ger win iḍehṛen d win ur neḍhiṛ, ger wid itqeddmen d wid ur netqeddem, neɣ ger wakli d uḥeṛṛi, imi d Lmasiḥ i gellan d kullec di mkul yiwen.
11Och därvid kommer det icke an på om någon är grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, träl eller fri; nej, Kristus är allt och i alla.
12Sidi Ṛebbi iḥemmel-ikkun, yextaṛ-ikkun aț-țilim d agdud-is. Sɛut ihi ṛṛeḥma deg wulawen-nwen, leḥnana, lxiṛ, ṣṣbeṛ d wannuz.
12Så kläden eder nu såsom Guds utvalda, hans heliga och älskade, i hjärtlig barmhärtighet, godhet, ödmjukhet, saktmod, tålamod.
13Țemyawit wway gar-awen, ma yella win yesɛan accetki ɣef wayeḍ msamaḥet axiṛ wway gar-awen, akken i wen-isemmeḥ Lmasiḥ, msamaḥet ula d kunwi.
13Och haven fördrag med varandra och förlåten varandra, om någon har något att förebrå en annan. Såsom Herren har förlåtit eder, så skolen ock I förlåta.
14Nnig n wayagi meṛṛa sɛut leḥmala, ț-țin i gesdukkulen ulawen.
14Men över allt detta skolen I ikläda eder kärleken, ty den är fullkomlighetens sammanhållande band.
15Sɛut lehna n Lmasiḥ deg ulawen nwen iwakken aț-țilim d yiwen, ḥemmdet Sidi Ṛebbi imi ɣer lehna-agi i wen-d-yessawel.
15Och låten Kristi frid regera i edra hjärtan; ty till att äga den ären I ock kallade såsom lemmar i en och samma kropp. Och varen tacksamma.
16Awal n Lmasiḥ ad izdeɣ gar-awen s lbaṛakat-is meṛṛa iwakken wa ad isselmad wa, wa ad inehhu wayeḍ s ṣṣwab. Ccnut s wulawen-nwen, ḥemmdet Sidi Ṛebbi s isefra n Zabuṛ akk-d ccnawi i d-ițțak Ṛṛuḥ iqedsen.
16Låten Kristi ord rikligen bo ibland eder; undervisen och förmanen varandra i all vishet, med psalmer och lovsånger och andliga visor, och sjungen med tacksägelse till Guds ära i edra hjärtan.
17Ama deg imeslayen ama di lecɣal ara txedmem, xedmet kullec s yisem n Ssid-nneɣ Ɛisa, s yisem-is țḥemmidet Sidi Ṛebbi baba-tneɣ.
17Och allt, vadhelst I företagen eder i ord eller gärning, gören det allt i Herren Jesu namn och tacken Gud, Fadern, genom honom.
18A tilawin, ḍuɛemt irgazen-nkunt, ayagi d ayen ilaqen i tid i gețḍuɛun Sidi Ṛebbi.
18I hustrur, underordnen eder edra män, såsom tillbörligt är i Herren.
19Ma d kunwi ay irgazen, ilaq aț-țḥemmlem tilawin-nwen, ur seɛɛut ara ulawen iqesḥen ɣuṛ-sent.
19I män, älsken edra hustrur och varen icke bittra mot dem.
20Ay arrac țțaɣet awal i imawlan nwen di kullec, axaṭer akka ara tɛeǧbem i Sidi Ṛebbi.
20I barn, varen edra föräldrar lydiga i allt, ty detta är välbehagligt i Herren.
21Lameɛna kunwi ay imawlan ur sserfuyet ara dderya-nwen neɣ m'ulac ad feclen.
21I fäder, reten icke edra barn, på det att de icke må bliva klenmodiga.
22Ma d kunwi ay iqeddacen, țțaɣet awal i imɛellmen-nwen di ddunit-agi mačči kan zdat-nsen akken a sen tɛeǧbem meɛna ɣas ulac-iten xedmet ccɣel-nwen seg wul, am akken i Sidi Ṛebbi.
22I tjänare, varen i allt edra jordiska herrar lydiga, icke med ögontjänst, av begär att behaga människor, utan av uppriktigt hjärta, i Herrens fruktan.
23Kra n wayen ara txedmem, xedmet-eț s wul yeṣfan am akken i Sidi Ṛebbi i t-txeddmem mačči i yemdanen,
23Vadhelst I gören, gören det av hjärtat, såsom tjänaden I Herren och icke människor.
24mmektit-ed lweṛt i kkun ițṛaǧun s ɣuṛ Sidi Ṛebbi akken i t-id-yewɛed ; axaṭer amɛellem n tideț i ɣef tqeddcem, d Lmasiḥ.
24I veten ju, att I till vedergällning skolen av Herren få eder arvedel; den herre I tjänen är Kristus.
25Win ixeddmen cceṛ a d-iɣellet ayen yexdem ; axaṭer ɣer Sidi Ṛebbi ulac lxilaf.
25Den som gör orätt, han skall få igen den orätt han har gjort, utan anseende till personen.