1Syenna, Sidna Ɛisa yezger lebḥeṛ n Jlili ( iwumi qqaṛen daɣen lebḥeṛ n Tiberyas ).
1Därefter for Jesus över Galileiska sjön, »Tiberias' sjö».
2Aṭas n yemdanen i geddan yid-es mi walan yesseḥlay imuḍan.
2Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
3Daymi Sidna Ɛisa yuli ɣer wedrar ad innejmaɛ d inelmaden-is.
3Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
4Lɛid n wat Isṛail iwumi qqaṛen Tafaska n izimer n leslak tqeṛb-ed.
4Och påsken, judarnas högtid, var nära.
5Akken i gwala lɣaci iteddu-d ɣuṛ-es, Sidna Ɛisa yenṭeq ɣer Filibus yenna-yas : Ansi ara d-naɣ aɣṛum i wannect agi n lɣaci ?
5Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: »Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?»
6Yesteqsa-t kan iwakken ad i?er d acu ara s-d-yini, axaṭer nețța yeẓra yakan d acu ara yexdem.
6Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
7Filibus yerra-yas : A Sidi ur d-keffunt ara mitin alef iwakken mkul yiwen deg-sen a t-id-iṣaḥ ciṭṭuḥ n weɣṛum.
7Filippus svarade honom: »Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke.»
8Andriyus gma-s n Semɛun Buṭrus, yellan seg inelmaden, yenṭeq ɣer Sidna Ɛisa yenna-yas :
8Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
9Yella dagi yiwen weqcic yesɛa xemsa n teḥbulin n weɣṛum n tem?in akk-d sin iselman (iḥutiwen), lameɛna d acu ara d-xedmen i wannect-agi n lɣaci ?
9»Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?»
10Sidna Ɛisa issendeh-iten ad sɣimen lɣaci. Deg wemkan-nni yeqwa leḥcic, lɣaci yeqqim ɣer lqaɛa, ad ilin azal n xemsa alaf n yergazen.
10Jesus sade: »Låten folket lägga sig här.» Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
11Sidna Ɛisa yeddem-ed tiḥbulin-nni n weɣṛum, yeḥmed Ṛebbi icekkeṛ-it, ifṛeq-itent i lɣaci yeqqimen ɣef leḥcic, yefreq-asen daɣen iselman nni, ččan akk armi ṛwan.
11Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
12Mi ččan ṛwan, Sidna Ɛisa iluɛa inelmaden-is yenna-yasen : Jemɛet-ed ayen i d-yeqqimen akken ur ixețțeṛ ula d acemma.
12Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: »Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares.»
13Ayen i d-yegran si xemsa n teḥbulin-nni n weɣṛum n temẓin, jemɛen-t-id ččuṛen yis tnac n iḍellaɛen (tiquftin).
13Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
14Lɣaci-nni mi walan lbeṛhan-agi n Sidna Ɛisa, țɛeggiḍen qqaṛen : Mbla ccekk argaz-agi d nețța i d nnbi-nni ara d-yasen ɣer ddunit.
14Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: »Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen.»
15Sidna Ɛisa mi geẓra lɣaci bɣan a t-rren d agellid fell-asen, iḍeṛṛef iman-is, yuli ɣer wedrar.
15När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
16Mi geɣli yiṭij, inelmaden-is uɣalen ṣubben ɣer rrif n lebḥeṛ.
16Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
17Rekben taflukt ad zegren ɣer ugemmaḍ, ɣer Kafernaḥum. Yeɣli-d yakan ṭṭlam, Sidna Ɛisa urɛad yelḥiq ɣuṛ-sen.
17och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
18Yekker-ed yiwen waḍu iǧehden, lebḥeṛ yerwi.
18och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
19Inelmaden-is yuɣ-iten lḥal wwḍen ɣer tlemmast n lebḥeṛ. Walan Sidna Ɛisa iteddu-d ɣuṛ-sen, ileḥḥu-d ɣef wuḍar s ufella n waman. Mi d-iqeṛṛeb ɣer teflukt nsen, xelɛen.
19När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
20Sidna Ɛisa yenna yasen : Ur țțaggadet ara, d nekk !
20Men han sade till dem: »Det är jag; varen icke förskräckta.»
21Bɣan a t-srekben yid-sen di tefluk meɛna ufan-d iman-nsen wwḍen ɣer wemkan anda țeddun.
21De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
22Azekka-nni, lɣaci yeqqimen agummaḍ i lebḥeṛ wwin-d s lexbaṛ belli anagar yiwet n teflukt i gellan dinna, yerna Sidna Ɛisa ur yeddi ara d inelmaden-is mi ṛuḥen di teflukt.
22Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.
23Dɣa tiflukin nniḍen i d-yusan si temdint n Tiberyas, wwḍent-ed ɣer wemkan-nni anda akken i sen-yebḍa Sidna Ɛisa aɣṛum mi geḥmed Ṛebbi.
23Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.
24Mi walan lɣaci ulac dinna Sidna Ɛisa akk-d inelmaden-is, rekben tiflukin, zegren ɣer Kafernaḥum ad qellben fell-as.
24När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.
25Mi t-ufan dinna, nnan-as : A Sidi, melmi d-tusiḍ ɣer dagi ?
25Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: »Rabbi, när kom du hit?»
26Sidna Ɛisa yerra-yasen : S tideț a wen-d-iniɣ : imi teččam aɣṛum armi teṛwam i tețqellibem fell-i mačči imi tfehmem lbeṛhanat-iw.
26Jesus svarade dem och sade: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.
27Ur țḥebbiṛet ara ɣef yiɛebbaḍ-nwen, ḥebbṛet ɣef tudert yețdumun i dayem. Tudert-agi, d Mmi-s n bunadem ara wen-ț-id-yefken, Baba Ṛebbi yefka-yas tazmert imi i t-iɛellem s ṭṭabeɛ-ines.
27Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel.»
28Nnan-as : D acu ara nexdem ihi, d acu i gețṛaǧu Ṛebbi deg-nneɣ ?
28Då sade de till honom: »Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?»
29Sidna Ɛisa yenna-yasen : Sidi Ṛebbi yețṛaǧu deg-wen aț-țamnem s win i d-iceggeɛ !
29Jesus svarade och sade till dem: »Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt.»
30Nutni nnan-as : Ihi acu n lbeṛhan ara ɣ-d-tessekneḍ akken a namen yis-ek ? D acu ara txedmeḍ ?
30De sade till honom: »Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
31Lejdud-nneɣ ččan tamanna deg unezṛuf, akken yura di ccariɛa n Musa : Yefka-yasen ččan aɣṛum i d-yekkan seg igenni.
31Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'»
32Dɣa Sidna Ɛisa yenna-yasen : S tideț nniɣ-awen, mačči d Musa i wen-d-yefkan aɣṛum i d-yekkan seg igenni, lameɛna d Baba Ṛebbi ! D nețța i wen-d-yețțaken aɣṛum n ṣṣeḥ i d-itekken seg igenni.
32Då svarade Jesus dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
33Axaṭer aɣṛum i d-yekkan s ɣuṛ Ṛebbi, d win i d-iṣubben seg igenni, d nețța i d-yețțaken tudert n ṣṣeḥ i yemdanen.
33Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv.»
34Nutni nnan-as : A Sidi țțak-aɣ-d mkul ass seg weɣṛum-agi.
34Då sade de till honom: »Herre, giv oss alltid det brödet.»
35Sidna Ɛisa yenna-yasen : D Nekk i d aɣṛum yețțaken tudert. Win i d-yusan ɣuṛ-i ur yețțuɣal ara ad illaẓ, win yumnen yis-i ur yețțuɣal ara ad iffad.
35Jesus svarade: »Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.
36Nniɣ-awen-t-id yakan : twalam yerna tugim aț-țamnem !
36Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.
37Wid akk ara yi-d-yefk Baba Ṛebbi a d-asen ɣuṛ-i ; win ara d-yasen ɣuṛ-i ur t-țarraɣ ara ɣef tewwurt.
37Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
38Ur d-ṣubbeɣ ara seg igenni akken ad xedmeɣ lebɣi-w, ṣubbeɣ-d ad xedmeɣ lebɣi nwin i yi-d-iceggɛen.
38Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
39Win i yi-d iceggɛen ur yebɣi ara ad yeɛṛeq ula d yiwen seg wid i yi-d-yefka, lameɛna a ten-id-sseḥyuɣ si lmut deg wass aneggaru.
39Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
40D wagi i d lebɣi n Baba Ṛebbi: « kra n win yețmuqulen ɣer Mmi-s, yumen yis, ad yesɛu tudert n dayem yerna a t-id-sseḥyuɣ si lmut ass aneggaru.»
40Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.»
41Lɣaci bdan smermugen gar-asen ɣef Sidna Ɛisa imi d yenna: « d nekk i d aɣṛum i d yekkan seg igenni.»
41Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: »Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen.»
42Qqaṛen : « Mačči d Ɛisa mmi-s n Yusef wagi ? Nessen baba-s nessen yemma-s, amek i gezmer a d-yini tura : ṣubbeɣ-d seg igenni ? »
42Och de sade: »Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?»
43Sidna Ɛisa yenna-yasen : Beṛkat asmermeg gar-awen !
43Jesus svarade och sade till dem: »Knorren icke eder emellan.
44Ulac win i gzemren a d-yas ɣuṛ-i ma yella mačči d Baba Ṛebbi i s-d yessawlen, yerna nekk a t-id-sseḥyuɣ si lmut ass aneggaru.
44Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
45Akken yura deg idlisen n lenbiya : « Ad lemden akk s ɣuṛ Ṛebbi. » Kra n win isellen i wawal n Baba Ṛebbi, ilemden s ɣuṛ-es, a d-yas ɣuṛ-i.
45Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.
46Ulac win yeẓran Baba Ṛebbi ala win i d-yusan s ɣuṛ-es, nețța yeẓra Baba Ṛebbi.
46Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.
47S tideț nniɣ-awen : kra n win yumnen, yesɛa tudert n dayem,
47Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror, han har evigt liv.
48axaṭer d nekk i d aɣṛum i d yețțaken tudert.
48Jag är livets bröd.
49?as akken lejdud nwen ččan tamanna deg unezṛuf, mmuten.
49Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
50Atan weɣṛum i d-yekkan seg igenni : win ara yeččen seg-s ur yețmețțat ara.
50Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.
51D nekk i d aɣṛum n tudert i d yekkan seg igenni. Kra n win ara yeččen seg weɣṛum-agi ad yidir i dayem. Aɣṛum ara d-fkeɣ d lǧețța w, yis ara tɛic ddunit.
51Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva.»
52Mi slan wat Isṛail i wannect-agi bdan țemjadalen qqaṛen wway gar asen : Amek akka i gezmer a ɣ-d-yefk aksum-is a t-nečč ?
52Då tvistade judarna med varandra och sade: »Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?»
53Sidna Ɛisa yenna-yasen daɣen : S tideț a wen-d-iniɣ: m'ur teččim ara si lǧețța n Mmi-s n bunadem, m'ur teswim ara seg idammen-is ur tețțili ara deg-wen tudert.
53Jesus sade då till dem: »Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.
54Win ara yeččen si lǧețța-w, ara yeswen seg idammen-iw ad yesɛu tudert n dayem, yerna a t-id-sseḥyuɣ si lmut ass aneggaru.
54Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
55Axaṭer lǧețța-w d lqut n ṣṣeḥ, idammen-iw ț-țissit n ṣṣeḥ.
55Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.
56Win ara yeččen si lǧețța-w, ara yeswen seg idammen-iw ad yili deg-i nekk ad iliɣ deg-s.
56Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
57Baba Ṛebbi i yi-d-iceggɛen deg-s i tella tudert, d nețța i yi ssidiren. Akken daɣen win ara yeččen seg-i ad yidir yis-i.
57Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
58D wagi i d aɣṛum i d-yekkan seg igenni. Mačči am weɣṛum-nni i ččan lejdud-nwen ; nutni mmuten, ma d win ara yeččen aɣṛum-agi ad yidir i dayem.
58Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid.»
59D imeslayen-agi i d-yenna Sidna Ɛisa asmi i gesselmed di lǧameɛ n wat Isṛail di temdint n Kafernaḥum.
59Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
60Mi s-slan inelmaden-is, aṭas deg-sen nnan : Imeslayen-agi weɛṛen, anwa i gzemren a ten-yeqbel ?
60Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: »Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?»
61Sidna Ɛisa, mi geẓra inelmaden is sgermuden wway gar-asen ɣef wayen i d-yenna, yenna-yasen : Iqṛeḥ-ikkun lḥal ?
61Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: »Är detta för eder en stötesten?
62D acu ara tinim ihi m'ara teẓrem Mmi-s n bunadem yuɣal ɣer wanda yella di tazwara ?
62Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --
63D Ṛṛuḥ i d-yețțaken tudert amdan ur yețțaweḍ ɣer wacemma ma yețkel ɣef yiman-is. Imeslayen-agi i wen-d-nniɣ, d wigi i d Ṛṛuḥ, d wigi i ț-țudert.
63Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.
64Lexsaṛa : llan kra gar awen ur numin ara ! Si tazwara Sidna Ɛisa yeẓra anwi deg-sen ur numin ara, yeẓra daɣen anwa ara t-ixedɛen.
64Men bland eder finnas några som icke tro.» Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.
65Yenna-yasen daɣen : Daymi i wen-d-nniɣ : ulac win i gzemren a d-yas ɣuṛ-i ma yella mačči d Baba Ṛebbi i s-d-issawlen. »
65Och han tillade: »Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern.»
66Seg imiren, aṭas i t-yeǧǧan seg inelmaden-is , rewlen fell-as.
66För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.
67Sidna Ɛisa yezzi ɣer tnac inelmaden-is, yenna-yasen : Ur tebɣim ara aț-țṛuḥem ula d kunwi ?
67Då sade Jesus till de tolv: »Icke viljen väl också I gå bort?»
68Semɛun Buṭrus yerra-yas : A Sidi, anwa i ɣer ara nṛuḥ ? ?uṛ-ek i gella wawal n tudert.
68Simon Petrus svarade honom: »Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord,
69Nukni nesɛa laman deg-k, yerna neẓra belli d kečč i d Imqeddes i d-iceggeɛ Sidi Ṛebbi.
69och vi tro och förstå att du är Guds helige.»
70Sidna Ɛisa yenna-yasen : Mačči d nekk i kkun-ixtaṛen di tnac yid-wen ? ?as akken yiwen gar awen d Cciṭan .
70Jesus svarade dem: »Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul.»
71Yenna-d annect-agi ɣef Yudas, mmi-s n Semɛun n taddart n Qeṛyut, yiwen ger tnac inelmaden-is ara t-ixedɛen.
71Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.