1Deffir wayagi, Sidna Ɛisa ikemmel abrid-is iteddu di tmurt n Jlili. Ur yebɣi ara ad iṛuḥ ɣer tmurt n Yahuda, axaṭer imeqqranen n wat Isṛail țqelliben fell-as iwakken a t nɣen.
1Därefter vandrade Jesus omkring i Galileen, ty i Judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.
2Lɛid i deg xeddmen wat Isṛail tiɛecciwin iqeṛṛeb-ed.
2Men judarnas lövhyddohögtid var nu nära.
3Dɣa atmaten is nnan-as : Kker aț-țṛuḥeḍ ɣer tmurt n Yahuda akken inelmaden-ik yellan dinna ad ẓren ayen i txeddmeḍ.
3Då sade hans bröder till honom: »Begiv dig härifrån och gå till Judeen, så att också dina lärjungar få se de gärningar som du gör.
4Win yebɣan ad yețwassen, ur ilaq ara ad iffer wayen i gxeddem. Imi tzemreḍ i lecɣal imeqqranen, sbeggen-ed iman-ik a k-walin akk yemdanen.
4Ty ingen som vill vara känd bland människor utför sitt verk i hemlighet. Då du nu gör sådana gärningar, så träd öppet fram för världen.»
5Atmaten-is s yiman-nsen ur uminen ara yis.
5Det var nämligen så, att icke ens hans bröder trodde på honom.
6Sidna Ɛisa yenna-yasen : Ma yella ɣuṛ-wen iwweḍ-ed lweqt, nekk ɣuṛ-i mazal.
6Då sade Jesus till dem: »Min tid är ännu icke kommen, men för eder är tiden alltid läglig.
7Medden ur sɛin ara sebba s wayes ara kkun keṛhen, keṛhen-iyi nekk imi d-sbeggneɣ yir lecɣal-nsen.
7Världen kan icke hata eder, men mig hatar hon, eftersom jag vittnar om henne, att hennes gärningar äro onda.
8Kunwi ṛuḥet aț-țɛeggdem, ma d nekk ur tedduɣ ara, imi lweqt-iw urɛad i d-yusi.
8Gån I upp till högtiden; jag är icke stadd på väg upp till denna högtid, ty min tid är ännu icke fullbordad.»
9Mi sen-d-yenna ayagi, yeǧǧa-ten ṛuḥen, nețța yeqqim di tmurt n Jlili.
9Detta sade han till dem och stannade så kvar i Galileen.
10Mi ṛuḥen watmaten-is ad ɛeggden, iṛuḥ ula d nețța mbla ma yesseɛlem yiwen.
10Men när hans bröder hade gått upp till högtiden, då gick också han ditupp, dock icke öppet, utan likasom i hemlighet.
11Deg ussan n lɛid, imeqqranen n wat Isṛail țnadin fell-as, steqsayen anda yella.
11Och judarna sökte efter honom under högtiden och sade: »Var är han?»
12Lɣaci i d-yusan ad ɛeggden, bdan țmeslayen fell-as. Kra deg-sen qqaṛen : D argaz n lxiṛ ! Wiyaḍ qqaṛen : Awah ! Yețkellix kan ɣef lɣaci !
12Och bland folket talades i tysthet mycket om honom. Somliga sade: »Han är en rättsinnig man», men andra sade: »Nej, han förvillar folket.»
13Yiwen ur d-yehdiṛ fell-as ɛinani axaṭer uggaden imeqqranen n wat Isṛail.
13Dock talade ingen öppet om honom, av fruktan för judarna.
14Mi gneṣṣef lɛid n iɛecciwen, Sidna Ɛisa yuli ɣer lǧameɛ iqedsen, yebda yesselmad.
14Men när redan halva högtiden var förliden, gick Jesus upp i helgedomen och undervisade.
15At Isṛail wehmen, qqaṛen : Ur yeɣṛi ara d lɛulama yerna yessen tira iqedsen, ansi i s-d-tekka tmusni-yagi ?
15Då förundrade sig judarna och sade: »Varifrån har denne sin lärdom, han som icke har fått undervisning?»
16Sidna Ɛisa yenna yasen : Ayen i sselmadeɣ mačči s ɣuṛ-i i d-yekka, yekka-d s ɣuṛ win i yi-d iceggɛen.
16Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.
17Win iqesden ad yexdem lebɣi n Ṛebbi ad yeɛqel ma yella wayen i sselmadeɣ yekka-d s ɣuṛ Ṛebbi neɣ d imeslayen-iw kan.
17Om någon vill göra hans vilja, så skall han förstå om denna lära är från Gud, eller om jag talar av mig själv.
18Win iheddṛen s yisem-is yețqellib ad yawi cciɛa i yiman-is. Ma d win yețqelliben a d-yawi cciɛa i win i t-id iceggɛen yeqqaṛ tideț, ulac deg-s lexdeɛ.
18Den som talar av sig själv, han söker sin egen ära; men den som söker dens ära, som har sänt honom, han är sannfärdig, och orättfärdighet finnes icke i honom. --
19Nnbi Musa yeǧǧa-yawen-d ccariɛa, lameɛna ulac gar-awen win i ț-itebɛen ! Acuɣeṛ i tețqellibem a yi tenɣem ?
19Har icke Moses givit eder lagen? Och likväl fullgör ingen av eder lagen. Varför stån I efter att döda mig?»
20Lɣaci nnan-as : Anwa akka i gebɣan a k-ineɣ ? Waqila ikcem-ik lǧen !
20Folket svarade: »Du är besatt av en ond ande. Vem står efter att döda dig?»
21Sidna Ɛisa yenna-yasen : ?ef wayen akka xedmeɣ i twehmem ?
21Jesus svarade och sade till dem: »En gärning allenast gjorde jag, och alla förundren I eder över den.
22Meyzet ɣef wayagi : nnbi Musa yeǧǧa-yawen-d lextana (ṭṭhaṛa), lɛadda-agi mačči s ɣuṛ-es i d-tekka meɛna s ɣuṛ lejdud-is. Atan tqeblem tessextanem deg wass n westeɛfu.
22Moses har givit eder omskärelsen -- icke som om den vore ifrån Moses, ty den är ifrån fäderna -- och så omskären I människor också på en sabbat.
23Ma yella tqeblem aț-țesxetnem i weqcic deg ass n westeɛfu, iwakken ur tețxalafem ara ccariɛa n Musa, acuɣeṛ terfam fell-i imi sseḥlaɣ amdan s lekmal-is deg wass n westeɛfu ?
23Om nu en människa undfår omskärelsen på en sabbat, för att Moses' lag icke skall göras om intet, huru kunnen I då vredgas på mig, därför att jag på en sabbat gjorde en människa hel och frisk?
24Beṛkat ! Ur ḥekkmet ara s wayen kan i țwalint wallen-nwen, lemdet aț-țḥekmem s lḥeqq.
24Dömen icke efter skenet, utan dömen en rätt dom.»
25Kra n imezdaɣ n temdint n Lquds wehmen, qqaṛen : Mačči d win akken i țqelliben a t-nɣen ?
25Då sade några av folket i Jerusalem: »Är det icke denne som de stå efter att döda?
26Atan iheddeṛ ɛinani zdat lɣaci, yiwen ur s-yenni acemma ! Ɛeqlen-t lɛulama-nneɣ d nețța i d Lmasiḥ ?
26Och ändå får han tala fritt, utan att de säga något till honom. Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias?
27Argaz-agi neẓra ansi-t, lameɛna Lmasiḥ asm'ara d-yas yiwen ur iẓerr ansi ara d-yekk.
27Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är.»
28Sidna Ɛisa yenṭeq s ṣṣut ɛlayen, slan-as-d akk deg wefrag n Lǧameɛ iqedsen, yenna : Tessnem-iyi yerna teẓram ansi i d-kkiɣ ! Ur d-usiɣ ara s lebɣi-w, lameɛna d Bab n lḥeqq i yi-d iceggɛen; kunwi ur t-tessinem ara.
28Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: »Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är. Likväl har jag icke kommit av mig själv, men han som har sänt mig är en som verkligen har myndighet att sända, han som I icke kännen.
29Nekkini ssneɣ-t axaṭer s ɣuṛ-es i d-usiɣ yerna d nețța i yi-d-iceggɛen.
29Men jag känner honom, ty från honom är jag kommen, och han har sänt mig.»
30Bɣan a t-ṭṭfen imiren, meɛna yiwen ur yesris afus-is fell-as imi ass-is urɛad d-yewwiḍ.
30Då ville de gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom, ty hans stund var ännu icke kommen.
31Aṭas n lɣaci si terbaɛt-nni i gumnen yis, qqaṛen : M'ara d-yas Lmasiḥ, eɛni ad ixdem lbeṛhanat yugaren wigi ?
31Men många av folket trodde på honom, och de sade: »Icke skall väl Messias, när han kommer, göra flera tecken än denne har gjort?»
32Ifariziyen wwin-d s lexbaṛ s wayen heddṛen lɣaci ɣef Sidna Ɛisa, dɣa lmuqedmin imeqqranen akk-d ifariziyen ceggɛen iɛessasen a t-id ṭṭfen.
32Sådant fingo fariséerna höra folket i tysthet tala om honom. Då sände översteprästerna och fariséerna ut rättstjänare för att gripa honom.
33Sidna Ɛisa yenna i lɣaci : Mazal-iyi kra n lweqt yid-wen, syin akkin ad uɣaleɣ ɣer win i yi-d iceggɛen.
33Men Jesus sade: »Ännu en liten tid är jag hos eder; sedan går jag bort till honom som har sänt mig.
34Aț-țqellbem fell-i ur iyi-tețțafem ara imi ur tezmirem ara a d-tasem ɣer wanda ara yiliɣ.
34I skolen då söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma.»
35At Isṛail qqaṛen wway gar-asen : Anda akka ara iṛuḥ armi ur nețțizmir ara a t-naf ? Eɛni ad iṛuḥ ɣer wat Isṛail ițwazerɛen ger leǧnas ? Neɣ ibɣa ad isselmed leǧnas nniḍen ?
35Då sade judarna till varandra: »Vart tänker denne gå, eftersom vi icke skola kunna finna honom? Månne han tänker gå till dem som bo kringspridda bland grekerna? Tänker han då undervisa grekerna?
36D acu i gebɣa a d-yini mi d-iqqaṛ : « aț-țqellbem fell-i, ur iyi-tețțafem ara axaṭer ur tezmirem ara a d-tasem ɣer wanda ara yiliɣ.»
36Vad betyder det ord som han sade: 'I skolen söka efter mig, men I skolen icke finna mig, och där jag är, dit kunnen I icke komma'?»
37Ass aneggaru n lɛid, yellan d ass yesɛan aṭas n lqima ; Sidna Ɛisa ibedden ger lɣaci iɛeggeḍ, yenna : Win iffuden a d-yas ɣuṛ-i ad isew ; win yumnen yis-i a d-yas ad isew.
37På den sista dagen i högtiden, som ock var den förnämsta, stod Jesus där och ropade och sade: »Om någon törstar, så komme han till mig och dricke.
38Akken yura di lkutub : D isaffen n waman ara d-ițfeggiḍen seg-s.
38Den som tror på mig, av hans innersta skola strömmar av levande vatten flyta fram, såsom skriften säger.»
39Sidna Ɛisa yenna-d ayagi ɣef Ṛṛuḥ iqedsen ara yeččaṛen ulawen n wid yumnen yis. Di lweqt-nni, Ṛṛuḥ iqedsen mazal ur d-ițțunefk ara axaṭer Sidna Ɛisa werɛad yekcim tamanegt-is.
39Detta sade han om Anden, vilken de som trodde på honom skulle undfå; ty ande var då ännu icke given, eftersom Jesus ännu icke hade blivit förhärligad.
40Ger lɣaci i s-d-yeslan, llan wid yeqqaṛen : Argaz-agi mbla ccekk d nețța i d nnbi-nni ara d-yasen !
40Några av folket, som hörde dessa ord, sade då: »Denne är förvisso Profeten.»
41Wiyaḍ qqaṛen : D nețța i d Lmasiḥ ! Ma d kra nniḍen qqaṛen : Yezmer Lmasiḥ a d-iffeɣ si tmurt n Jlili ?
41Andra sade: »Han är Messias.» Andra åter sade: »Icke kommer väl Messias från Galileen?
42Ur yuri ara di tira iqedsen : Lmasiḥ a d-yeffeɣ si dderya n Sidna Dawed, si taddart n Bitlḥem ?
42Säger icke skriften att Messias skall komma av Davids säd och från den lilla staden Betlehem, där David bodde?
43S wakka i gebda yețțimɣuṛ lxilaf ger lɣaci ɣef Sidna Ɛisa.
43Så uppstodo för hans skull stridiga meningar bland folket,
44Kra deg-sen bɣan a t-ḥebsen lameɛna yiwen ur yesris afus-is fell-as.
44och somliga av dem ville gripa honom; dock kom ingen med sin hand vid honom.
45Mi yuɣalen iɛessasen i d-yețwaceggɛen a t-ṭṭfen, lmuqedmin imeqqranen d ifariziyen nnan-asen : Iwacu ur t-id-tewwim ara ?
45När sedan rättstjänarna kommo tillbaka till översteprästerna och fariséerna, frågade dessa dem: »Varför haven I icke fört honom hit?»
46Nutni rran-asen : Di leɛmeṛ ur nesli i yiwen iheddeṛ am nețța.
46Tjänarna svarade: »Aldrig har någon människa talat, som den mannen talar.»
47Ifariziyen nnan-asen : Iseḥḥer-ikkun ula d kunwi ?
47Då svarade fariséerna dem: »Haven nu också I blivit förvillade?
48Teẓram yiwen si lecyux-nneɣ, neɣ seg ifariziyen i gumnen yis ?
48Har då någon av rådsherrarna trott på honom? Eller någon av fariséerna?
49Anagar lɣaci-agi ur nessin ara ccariɛa... a ten-inɛel Ṛebbi !
49Nej; men detta folk, som icke känner lagen, det är förbannat.
50Nikudem yellan d yiwen seg-sen, win akken i gṛuḥen deg iḍ ɣer Sidna Ɛisa, yenna-yasen :
50Då sade Nikodemus till dem, han som förut hade besökt honom, och som själv var en av dem:
51Tserreḥ-aɣ ccariɛa-nneɣ a neḥkem ɣef yiwen uqbel a s-nsel neɣ uqbel a nẓer d acu n cceṛ i gexdem ?
51»Icke dömer väl vår lag någon, utan att man först har förhört honom och utrönt vad han förehar?»
52Nutni rran-as : Ula d kečč d ajlili ? Qelleb mliḥ di tira iqedsen aț-țafeḍ : « Ulac nnbi ara d-yekken si tmurt n Jlili.»
52De svarade och sade till honom: »Kanske också du är från Galileen? Rannsaka, så skall du finna att ingen profet kommer från Galileen.»
53Imiren, mkul yiwen yuɣal ɣer wexxam-is.
53[Och de gingo hem, var och en till sitt.