1S ɣuṛ Bulus akk-d Timuti iqeddacen n Ɛisa Lmasiḥ, i watmaten yumnen s Ɛisa Lmasiḥ, i imeqqranen n tqeḍɛit akk-d wid i ten-ițɛassan yellan di temdint n Filibus.
1Paulus och Timoteus, Kristi Jesu tjänare, hälsa alla de heliga i Kristus Jesus som bo i Filippi, tillika med församlingsföreståndare och församlingstjänare.
2Ṛṛeḥma ț-țalwit a wen-d țțunefkent s ɣuṛ baba-tneɣ Ṛebbi akk-d Ɛisa Lmasiḥ Ssid-nneɣ !
2Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
3?ḥemmideɣ țcekkiṛeɣ Sidi Ṛebbi mkul tikkelt m'ara kkun-id-mmektiɣ.
3Jag tackar min Gud, så ofta jag tänker på eder,
4Yal ass deɛɛuɣ fell-awen s lxiṛ di tẓallit-iw s lfeṛḥ d ameqqran,
4i det jag alltid i alla mina böner med glädje beder för eder alla.
5ɣef ddemma n lexbaṛ n lxiṛ i deg tețțekkim seg wass amezwaru armi ț-țura.
5Jag tackar honom för att I, allt ifrån första dagen intill nu, haven deltagit i arbetet för evangelium.
6Umneɣ s tideț belli win yebdan deg-wen ccɣel-agi yelhan, a t-ikemmel alamma d ass n tuɣalin n Sidna Ɛisa Lmasiḥ.
6Och jag har den tillförsikten, att han som i eder har begynt ett gott verk, han skall ock fullborda det, intill Kristi Jesu dag.
7D lḥeqq imi țxemmimeɣ akkagi fell-awen axaṭer tezgam deg ul-iw yerna tețțekkim irkulli di tejmilt i yi-d-ifka Sidi Ṛebbi, ama mi lliɣ di lḥebs ama mi țbecciṛeɣ lexbaṛ n lxiṛ s tezmert ț-țissas.
7Och det är ju rätt och tillbörligt att jag tänker så om eder alla, eftersom jag, både när jag ligger i bojor, och när jag försvarar och befäster evangelium, har eder i mitt hjärta såsom alla med mig delaktiga i nåden.
8Atan Ṛebbi d inigi, acḥal i kkun ccedhaɣ axaṭer ḥemmleɣ-kkun s leḥnana n Ɛisa Lmasiḥ ;
8Ty Gud är mitt vittne, han vet huru jag längtar efter eder alla med Kristi Jesu kärlek.
9yerna ayen i ssutureɣ di tẓallit-iw d anerni n leḥmala-nwen di tmusni akk-d lefhama.
9Och därom beder jag, att eder kärlek må allt mer och mer överflöda av kunskap och förstånd i allt,
10S wakka aț-țissinem amek ara textiṛem ayen ifazen, iwakken aț-țilim teṣfam, ulac ayen ara wen-ssukksen i wass n tuɣalin n Lmasiḥ ;
10så att I kunnen döma om vad rättast är, på det att I mån bliva rena och för ingen till stötesten, i väntan på Kristi dag,
11yerna tudert-nwen aț-țeččaṛ s wayen yellan d lḥeqq i gxeddem yis-wen Ɛisa Lmasiḥ, i tmanegt akk-d lḥemd n Sidi Ṛebbi.
11och bliva rika på rättfärdighetens frukt, vilken kommer genom Jesus Kristus, Gud till ära och pris.
12Ay atmaten, bɣiɣ aț-țeẓrem belli ayen idṛan yid-i, d ayen i gesnernan abecceṛ n lexbaṛ n lxiṛ.
12Jag vill att I, mina bröder, skolen veta att det som har vederfarits mig snarare har länt till evangelii framgång.
13Axaṭer deg ufrag n ccṛeɛ akk-d imukan nniḍen meṛṛa, ẓran akk ɣef ddemma n Lmasiḥ i țwaḥebseɣ.
13Det har nämligen så blivit uppenbart för alla i pretoriet och för alla andra, att det är i Kristus som jag bär mina bojor;
14Aṭas n watmaten i gțeklen ɣef Ssid-nneɣ, yerna ɣas akken ẓran-iyi țwarzeɣ s snasel ur kukran ara, țbecciṛen awal n Ṛebbi mbla tugdi.
14och de flesta av bröderna hava genom mina bojor blivit så frimodiga i Herren, att de med allt större dristighet våga oförskräckt förkunna Guds ord.
15S tideț, llan kra țbecciṛen Lmasiḥ s ṭṭmeɛ akk-d zzux ; meɛna wiyaḍ țbecciṛen s wul yeṣfan d neyya.
15Somliga finnas väl ock, som av avund och trätlystnad predika Kristus, men det finnes också andra som göra det av god vilja.
16Widak-agi xeddmen ayagi s lmaḥibba, imi ẓran țwaxtaṛeɣ iwakken ad dafɛeɣ ɣef lexbaṛ n lxiṛ.
16Dessa senare göra det av kärlek, eftersom de veta att jag är satt till att försvara evangelium.
17Ma d wiyaḍ, țbecciṛen Lmasiḥ s wul yeččuṛen ț-țiḥila ; ixemmimen nsen ur ṣfin ara, ɣilen s wakka ara rnun lqeṛḥ i wul-iw m'akka lliɣ di lḥebs.
17De förra åter förkunna Kristus av genstridighet, icke med rent sinne, i tanke att de skola tillskynda mig ytterligare bedrövelse i mina bojor.
18Ur i yi-tewqiɛ ara, axaṭer akken yebɣu yili lḥal, ama s tḥila ama s wul yeṣfan Lmasiḥ yețwabecceṛ ; ɣef wayagi feṛḥeɣ yerna mazal ad feṛḥeɣ,
18Vad mer? Kristus bliver dock på ena eller andra sättet förkunnad, det må nu ske för syns skull eller i uppriktighet; och däröver gläder jag mig. Ja, jag skall ock framgent få glädja mig;
19axaṭer ẓriɣ ayagi meṛṛa i nnfeɛ inu, s tẓallit-nwen akk-d lemɛawna n Ṛṛuḥ n Sidna Ɛisa.
19ty jag vet att detta skall lända mig till frälsning, genom eder förbön och därigenom att Jesu Kristi Ande förlänas mig.
20Bɣiɣ yerna ssarameɣ ur d-yețțili wacemma s wayes ara ssetḥiɣ ; meɛna am ass-a am uzekka, s lețkal ameqqran, a d-tban deg-i tmanegt n Lmasiḥ ama s tudert-iw ama s lmut-iw ;
20Det är nämligen min trängtan och mitt hopp att jag i intet skall komma på skam, utan att Kristus, nu såsom alltid, skall av mig med all frimodighet bliva förhärligad i min kropp, det må ske genom liv eller genom död.
21axaṭer ɣuṛ-i, Lmasiḥ ț-țudert-iw ma d lmut d rrbeḥ.
21Ty att leva, det är för mig Kristus, och att dö, det är för mig en vinning.
22Meɛna ma yella tudert-iw di ddunit, d lfayda ɣef ddemma n leqdic-iw ɣef lexbaṛ n lxiṛ , d acu ara xtiṛeɣ ? Ur ẓriɣ ara !
22Men om det att leva i köttet för mig är att utföra ett arbete som bär frukt, vilketdera skall jag då välja? Det kan jag icke säga.
23Di snat lǧihat-agi ɛewqeɣ : deg yiwet n tama, bɣiɣ ad ṛuḥeɣ iwakken ad iliɣ akk-d Lmasiḥ, axaṭer d ayen ifazen aṭas ,
23Jag drages åt båda hållen. Ty väl åstundar jag att bryta upp och vara hos Kristus, vilket ju vore mycket bättre;
24di tama nniḍen, ɣef ddemma-nwen yenfeɛ axiṛ ad idireɣ di ddunit ; ayagi tḥeqqeqeɣ deg-s.
24men att jag lever kvar i köttet är för eder skull mer av nöden.
25?riɣ ad idireɣ yerna ad qqimeɣ gar-awen meṛṛa, iwakken aț-tennernim yerna aț-țfeṛḥem di liman.
25Och då jag är förvissad härom, vet jag att jag skall leva kvar och förbliva hos eder alla, eder till förkovran och glädje i tron,
26Tuɣalin-iw ɣuṛ-wen, a wen-d-tefk sebba tajḍiṭ, s wayes ara tzuxxem s Ɛisa Lmasiḥ ɣef ddemma-inu.
26för att eder berömmelse skall överflöda i Kristus Jesus, i fråga om mig, därigenom att jag ännu en gång kommer till eder.
27Acu kan, ddut s tikli yuklal lexbaṛ n lxiṛ n Lmasiḥ iwakken ad sleɣ fell-awen, ama usiɣ-ed a kkun-ẓreɣ ama ɣabeɣ fell-awen, tǧehdem, tedduklem s yiwen n Ṛṛuḥ, tețḥarabem s yiwen wul ɣef liman i d-ițțak lexbaṛ n lxiṛ.
27Fören allenast en sådan vandel som är värdig Kristi evangelium, så att jag -- vare sig jag kommer och besöker eder, eller jag förbliver frånvarande -- får höra om eder att I stån fasta i en och samme Ande och endräktigt kämpen tillsammans för tron på evangelium,
28?uṛ-wat aț-țeǧǧem iɛdawen a kkun-ssagden, ayagi ad yili i nutni d țbut n nnger-nsen, i kunwi d țbut n leslak-nwen ; annect-agi s ɣuṛ Ṛebbi i d-yekka ;
28utan att i något stycke låta skrämma eder av motståndarna. Ty att I så skicken eder är för dem ett vittnesbörd om att de själva gå mot fördärvet, men att I skolen bliva frälsta, och detta av Gud.
29axaṭer tețțunefk-awen-d ṛṛeḥma mačči kan iwakken aț-țamnem s Lmasiḥ, meɛna iwakken aț-țenɛețțabem daɣen ɣef ddemma-ines
29Åt eder har ju förunnats icke allenast att tro på Kristus, utan ock att lida för hans skull,
30m'ara tețḥarabem akken twalam țḥarabeɣ nekkini, yerna mazal țḥarabeɣ ar tura am akken i teslam yis.
30i det att I haven samma kamp som I förr sågen mig hava och nu hören att jag har.