¹Eɛni ur tufim ara ṣṣbeṛ di Lmasiḥ, asseǧhed di leḥmala, tagmaț di Ṛṛuḥ iqedsen wway-gar-awen, ur tufim ara leḥnana d ṛṛeḥma ?

¹Om nu förmaning i Kristus, om uppmuntran i kärlek, om gemenskap i Anden, om hjärtlig godhet och barmhärtighet betyda något,

²Kemmlet ihi lfeṛḥ-iw, sɛut yiwen uxemmem, sɛut yiwet n leḥmala, ddukklet s yiwen n ṛṛuḥ, d yiwen uxemmem.

²gören då min glädje fullkomlig, i det att I ären ens till sinnes, uppfyllda av samma kärlek, endräktiga, liksinnade,

³Ur xeddmet acemma s umḥizwer neɣ iwakken aț-țesɛum ccan ur nesɛi lqima, meɛna anzet, ḥesbet wiyaḍ am akken sɛan lqima akteṛ-nwen.

³fria ifrån genstridighet och ifrån begär efter fåfänglig ära. Fasthellre må var och en i ödmjukhet akta den andre förmer än sig själv.

⁴Ilaq yal yiwen deg-wen ur ițnadi ara kan ɣef nnfeɛ-ines, lameɛna ilaq ad inadi ɣef nnfeɛ n wiyaḍ.

⁴Och sen icke var och en på sitt eget bästa, utan var och en också på andras.

⁵Sɛut deg ulawen nwen ixemmimen yellan di Ɛisa Lmasiḥ :

⁵Varen så till sinnes som Kristus Jesus var,

⁶Nețța yellan d ṣṣifa n Ṛebbi, ur inuda ara ad isseɛdel iman-is akk-d Ṛebbi.

⁶han som var till i Guds-skepnad, men icke räknade jämlikheten med Gud såsom ett byte,

⁷Meɛna isellem kullec s yiman-is mi guɣal d aqeddac. Isseɛdel iman-is d yemdanen mi d-iban s ṣṣifa n wemdan ;

⁷utan utblottade sig själv, i det han antog tjänare-skepnad, när han kom i människogestalt. Så befanns han i utvärtes måtto vara såsom en människa

⁸yessanez iman-is mi gedda s ṭṭaɛa armi d lmut, lmut ɣef wumidag.

⁸och ödmjukade sig och blev lydig intill döden, ja, intill döden på korset.

⁹Daymi Sidi Ṛebbi issuli-t sennig n kra wayen yellan yerna ifka-yas isem yellan sennig n yismawen meṛṛa,

⁹Därför har ock Gud upphöjt honom över allting och givit honom det namn som är över alla namn

¹⁰iwakken s yisem n Ɛisa, yal tagecrirt aț-țeknu deg igenwan, di lqaɛa, ddaw lqaɛa,

¹⁰för att i Jesu namn alla knän skola böja sig, deras som äro i himmelen, och deras som äro på jorden, och deras som äro under jorden,

¹¹iwakken yal iles a d-icehhed belli Ɛisa Lmasiḥ, d nețța i gellan sennig kullec i tmanegt n Ṛebbi baba-tneɣ.

¹¹och för att alla tungor skola bekänna, Gud, Fadern, till ära, att Jesus Kristus är Herre.

¹²A wid eɛzizen fell-i, yal ass tețțaɣem awal ; sbeggnet-ed ihi leslak-nwen s lecɣal, s ṭṭaɛa d wannuz, mačči am asm'akken lliɣ yid-wen, meɛna tura akteṛ imi ɣabeɣ fell-awen.

¹²Därför, mina älskade, såsom I alltid förut haven varit lydiga, så mån I också nu med fruktan och bävan arbeta på eder frälsning, och det icke allenast såsom I gjorden, då jag var närvarande, utan ännu mycket mer nu, då jag är frånvarande.

¹³Axaṭeṛ d Ṛebbi i wen-d-ițțaken lebɣi akk-d tezmert s wayes ara txedmem lebɣi-s yelhan.

¹³Ty Gud är den som verkar i eder både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.

¹⁴Xedmet kullec mbla asmermeg neɣ asṭuqqet n wawal,

¹⁴Gören allt utan att knorra och tveka,

¹⁵iwakken yiwen ur kkun-ițlumu, aț-țilim teṣfam, d arraw n Ṛebbi, ur tseɛɛum ara lɛib ger lǧil-agi n ixeddaɛen, aț-țfeǧǧeǧem gar-asen am teftilin di ddunit

¹⁵så att I bliven otadliga och rena, Guds ostraffliga barn mitt ibland »ett vrångt och avogt släkte», inom vilket I lysen såsom himlaljus i världen,

¹⁶aț-țețbecciṛem awal n tudert ; s wakka, ass n tuɣalin n Lmasiḥ, ayagi ad yili d sebba n ccan-iw imi ur uzzileɣ ur nɛețțabeɣ baṭel.

¹⁶i det att I hållen fast vid livets ord. Bliven mig så till berömmelse på Kristi dag, till ett vittnesbörd om att jag icke har strävat förgäves och icke förgäves har arbetat.

¹⁷?as akken ad țțusebbleɣ d asfel ara yernun ɣef wesfel n liman-nwen yețțunefken d lweɛda i Sidi Ṛebbi, d ayen i yi isfeṛḥen yerna feṛḥeɣ yid-wen meṛṛa .

¹⁷Men om än mitt blod bliver utgjutet såsom ett drickoffer, när jag förrättar min tempeltjänst och därvid frambär offret av eder tro, så gläder jag mig dock och deltager i allas eder glädje.

¹⁸Ula d kunwi feṛḥet am nekk, feṛḥet yid-i.

¹⁸Sammalunda mån ock I glädjas och deltaga i min glädje.

¹⁹S lețkal i sɛiɣ di Sidna Ɛisa, ssarameɣ qṛib a wen-ceggɛeɣ Timuti iwakken a yi-issefṛeḥ s lexbaṛ ara yi-d-yawi s ɣuṛ-wen.

¹⁹Jag hoppas nu i Herren Jesus att snart kunna sända Timoteus till eder, så att ock jag får känna hugnad genom det som jag då hör om eder.

²⁰Ur sɛiɣ ula d yiwen ara yi-iɛawnen deg ixemmimen-iw, iwakken ad iḥebbeṛ fell-awen seg ul ;

²⁰Ty jag har ingen av samma sinne som han, ingen som av så uppriktigt hjärta kommer att hava omsorg om eder.

²¹axaṭer akken ma llan țnadin ɣef nnfeɛ-nsen, mačči ɣef nnfeɛ n Ɛisa Lmasiḥ.

²¹Allasammans söka de sitt eget, icke vad som hör Kristus Jesus till.

²²Tessnem tikli n Timuṭi, am weqcic ɣer baba-s, yefka tudert-is yid-i i ubecceṛ n lexbaṛ n lxiṛ.

²²Men hans beprövade trohet kännen I; I veten huru han med mig har verkat i evangelii tjänst, såsom en son tjänar sin fader.

²³Ihi akken kan ara tefru temsalt-iw, a wen-t-in-ceggɛeɣ

²³Honom hoppas jag alltså kunna sända, så snart jag har fått se huru det går med min sak.

²⁴yerna sɛiɣ lețkal di Ssid-nneɣ belli qṛib a n-aseɣ s yiman-iw ɣuṛ-wen.

²⁴Och i Herren är jag viss om att jag också själv snart skall få komma.

²⁵Walaɣ ilaq-iyi a wen-ceggɛeɣ gma-tneɣ Ebafrudit, amdakkul-iw di lxedma d uḥareb ɣef ddemma n lexbaṛ n lxiṛ, win akken i yi-d-tceggɛem yewwi-yi-d s ɣuṛ-wen ayen akk ḥwaǧeɣ ;

²⁵Emellertid har jag funnit det nödvändigt att sända brodern Epafroditus, min medarbetare och medkämpe, tillbaka till eder, honom som I haven skickat hit, för att å edra vägnar överlämna åt mig vad jag kunde behöva.

²⁶iccedha-kkun meṛṛa yerna yeḥzen aṭas imi teslam yis yehlek.

²⁶Ty han längtar efter eder alla och har ingen ro, därför att I haven hört honom vara sjuk.

²⁷?-țideț ihlek armi yewweḍ lmut ; meɛna iɣaḍ Sidi Ṛebbi yerna mačči kan d nețța i t-iɣaḍen, ɣaḍeɣ-t ula d nekk iwakken ur d-iɣelli ara fell-i leḥzen ɣef wayeḍ.

²⁷Han har också verkligen varit sjuk, ja, nära döden, men Gud förbarmade sig över honom; och icke allenast över honom, utan också över mig, för att jag icke skulle få bedrövelse på bedrövelse.

²⁸Ceggɛeɣ-t-in s lemɣawla, iwakken aț-țfeṛḥem m'ara t-twalim yerna ula d nekk leḥzen-iw ad yifsus.

²⁸Därför är jag så mycket mer angelägen att sända honom, både för att I skolen få glädjen att återse honom, och för att jag själv därigenom skall få lättnad i min bedrövelse.

²⁹Sṭerḥbet yis s lfeṛḥ d ameqqran, s wakken yuklal yal yiwen yellan deg ubrid n Lmasiḥ ; qadṛet imdanen am wigi

²⁹Tagen alltså emot honom i Herren, med all glädje, och hållen sådana män i ära.

³⁰axaṭer ɣef ddemma n leqdic ɣef Lmasiḥ i gewweḍ ɣer lmut, mi gsebbel ṛṛuḥ-is iwakken ad ixdem ayen akken ur tezmirem ara a yi-t-txedmem kunwi.

³⁰Ty för Kristi verks skull var han nära döden, i det han satte sitt liv på spel, för att giva mig ersättning för den tjänst som jag måste sakna från eder personligen.