1Imiren sliɣ i yiwen ṣṣut eɛlayen deg igenni, d ṣṣut n luluf n yemdanen, qqaṛen : Halliluya lḥemd i Ṛebbi ! Leslak, tamanegt ț-țezmert i Sidi Ṛebbi Illu-nneɣ,
1Sedan hörde jag likasom starka röster av en stor skara i himmelen, som sade »Halleluja! Frälsningen och äran och makten tillhöra vår Gud.
2axaṭer yeḥkem s lḥeqq ț-țideț ɣef tucmiț-nni tameqqrant i gɣuṛṛen imezdaɣ n ddunit, yerra-d țțaṛ n iqeddacen-is yemmezlen.
2Ty rätta och rättfärdiga äro hans domar; han har dömt den stora skökan, som fördärvade jorden genom sin otukt, och han har utkrävt sina tjänares blod av hennes hand.»
3Nnan daɣen : Halliluya !... Times yesseṛɣen tamdint tameqqrant ur txețți ara, aț-țeqqim i dayem.
3Och åter sade de: »Halleluja!» Och röken från henne stiger upp i evigheternas evigheter!
4Ṛebɛa uɛecrin-nni lecyux akk-d ṛebɛa lxuluq seǧǧden zdat Sidi Ṛebbi i geqqimen ɣef wukersi n lḥekma, țcekkiṛen-t qqaṛen : Amin ! Halliluya !
4Och de tjugufyra äldste och de fyra väsendena föllo ned och tillbådo Gud, som satt på tronen; de sade: »Amen! Halleluja!»
5Yeffeɣ-ed yiwen ṣṣut seg ukersi nni n lḥekma, yeqqaṛ-ed : ?emmdet Sidi Ṛebbi Illu-nneɣ, kunwi meṛṛa yellan d iqeddacen-is, kunwi i t-ițḍuɛun am umeqqran am umeẓyan.
5Och från tronen utgick en röst, som sade: »Loven vår Gud, alla I hans tjänare, I som frukten honom, både små och stora.»
6Rniɣ sliɣ i luluf n yemdanen am akken d ṣṣut n lebḥeṛ m'ara yekker, am tiyita n ṛṛɛud, i geqqaṛen : Halliluya ! Sidi Ṛebbi Illu-nneɣ Bab n tezmert yesbedd lḥekma-s.
6Och jag hörde likasom röster av en stor skara, lika bruset av stora vatten och dånet av starka tordön; de sade: »Halleluja! Herren, vår Gud, den Allsmäktige, har nu trätt fram såsom konung.
7A nezhu, a nefṛeḥ, a t-neḥmed axaṭer tewweḍ-ed tmeɣṛa n Izimer, tislit thegga iman-is,
7Låtom oss glädjas och fröjda oss och giva honom äran; ty tiden är inne för Lammets bröllop, och dess brud har gjort sig redo.
8yețțunefk-as aț-țels lkețțan aṛqaq yețfeǧǧiǧen. Lkețțan-agi imettel-ed lecɣal yelhan n wid yextaṛ Sidi Ṛebbi.
8Och åt henne har blivit givet att kläda sig i fint linne, skinande och rent.» Det fina linnet är de heligas rättfärdighet.
9Lmelk yenna-yi-d : Aru ayagi : d iseɛdiyen wid i d-yețwaɛerḍen ɣer imensi n tmeɣṛa n Izimer. Yenna-yi-d daɣen : Imeslayen-agi, d imeslayen n tideț n Sidi Ṛebbi.
9Och han sade till mig: »Skriv: Saliga äro de som äro bjudna till Lammets bröllopsmåltid.» Ytterligare sade han till mig: »Dessa ord äro sanna Guds ord.»
10Dɣa ɣliɣ ɣer iḍaṛṛen-is iwakken a t-ɛebdeɣ, meɛna yenna-yi-d : ?ader a d-seǧǧdeḍ zdat-i, axaṭer nekk d aqeddac n Sidi Ṛebbi am kečč am atmaten-ik i geṭṭfen di lexbaṛ n lxiṛ n Ɛisa Lmasiḥ, d Sidi Ṛebbi kan ara tɛebdeḍ. Tideț-agi i d-ibeggen Ɛisa Lmasiḥ, ț-țin i gețwellihen lenbiya.
10Och jag föll ned för hans fötter för att tillbedja honom, men han sade till mig: »Gör icke så. Jag är din medtjänare och dina bröders, deras som hava Jesu vittnesbörd. Gud skall du tillbedja. Ty Jesu vittnesbörd är profetians ande.»
11Walaɣ daɣen igenni yeldi, iban-ed yiwen uɛewdiw d amellal. Win i t-irekben isem-is « Aḥeqqi ț-țideț », iḥekkem s lḥeqq, yețnaɣ ɣef tideț.
11Och jag såg himmelen öppen och fick där se en vit häst; och mannen som satt på den heter »Trofast och sannfärdig», och han dömer och strider i rättfärdighet.
12Allen-is am uḥeǧǧaǧu n tmes ; yesɛa aṭas n tɛeṣṣabin ɣef wuqeṛṛuy-is. Yesɛa yiwen yisem yiwen ur t-yessin anagar nețța.
12Hans ögon voro såsom eldslågor, och på sitt huvud bar han många kronor och hade ett namn där skrivet, som ingen känner utom han själv.
13Yelsa abeṛnus yeččuṛ d idammen. Ma d nețța isem-is : « Awal n Ṛebbi » .
13Och han var klädd i en mantel som var doppad i blod; och det namn han har fått är »Guds Ord».
14Lɛeskeṛ n igenwan lsan llebsa tamellalt n lfina yețfeǧǧiǧen yerna ttabaɛen-t ɣef yiɛewdiwen imellalen.
14Och honom följde, på vita hästar, de himmelska härskarorna, klädda i fint linne, vitt och rent.
15Yeffeɣ-ed seg imi-s yiwen ujenwi qeṭṭiɛen, iwakken ad yewwet leǧnas ; ad yeḥkem fell-asen s tɛekkazt n wuzzal. A ten-yeṛkeḍ am akken ṛekkḍen tiẓurin zdaxel n lemɛinsṛa, akka ara d-ibeggen urrif n Sidi Ṛebbi Bab n tezmert.
15Och från hans mun utgick ett skarpt svärd, varmed han skulle slå folken. Och han skall styra dem med järnspira; och han trampar Guds, den Allsmäktiges, stränga vredes vinpress.
16Yura ɣef wubeṛnus-is akk-d umeṣṣaḍ-is : « Agellid n igelliden, Ssid n Ssyadi. »
16Och på sin mantel, över sin länd, har han detta namn skrivet: »Konungarnas konung och herrarnas herre.»
17Walaɣ daɣen yiwen lmelk ibedd ɣef yiṭij, yessawel s taɣect eɛlayen i leḍyuṛ meṛṛa yețferfiren deg igenni : Aset-ed, nnejmaɛet-ed aț țeččem imensi ameqqran i d-ihegga Sidi Ṛebbi,
17Och jag såg en ängel stå i solen, och denne ropade med hög röst och sade till alla fåglar som flögo fram uppe i himlarymden: »Kommen hit, församlen eder till Guds stora gästabud,
18iwakken aț-țeččem aksum n igelliden, aksum n lɛeskeṛ d wid iḥekkmen fell-asen, aksum n iɛewdiwen d wid i ten-irekben, aksum n yemdanen, ama d iḥeṛṛiyen ama d aklan, s umeqqran s umeẓyan.
18för att äta kött av konungar och krigsöverstar och hjältar, kött av hästar och deras ryttare, ja, kött av alla, både fria och trälar, både små och stora.»
19Walaɣ leɛqiṛa akk-d igelliden n ddunit snejmaɛen-d lɛeskeṛ-nsen iwakken ad nnaɣen d Win irekben ɣef wuɛewdiw akk-d lɛeskeṛ-is.
19Och jag såg vilddjuret och konungarna på jorden med sina härskaror, samlade för att utkämpa sin strid mot honom som satt på hästen och mot hans härskara.
20Leɛqiṛa tețwaṭṭef nețțat d nnbi nni n lekdeb i gxeddmen lbeṛhanat seddaw n lḥekma-s, s wayes ikellex imdanen meṛṛa yețwaḍebɛen s ṭṭabeɛ n leɛqiṛa yerna țseǧǧiden zdat lmeṣnuɛ ines. ?waḍeggṛen i sin d imuddiren ɣer temda tameqqrant n tmes i deg iṛeqq ukubri.
20Och vilddjuret blev gripet, därjämte ock den falske profeten, som i dess åsyn hade gjort de tecken med vilka han hade förvillat dem som hade tagit vilddjurets märke, och dem som hade tillbett dess bild. Båda blevo de levande kastade i eldsjön, som brann med svavel.
21Wiyaḍ mmuten s ujenwi-nni i d-yeffɣen seg yimi n Win irekben aɛewdiw, leḍyuṛ n igenni ččan seg uksum-nsen armi ṛwan.
21Och de andra blevo dräpta med ryttarens svärd, det som utgick från hans mun; och alla fåglar blevo mättade av deras kött.