1Joßcaßin nak queßxcßam lix Lokßlaj Câx li Kâcuaß ut queßxqßue saß xyi li muhebâl li quixyîb laj David. Queßxcßat li mayejanbil xul chiru li Kâcuaß ut queßxqßue xmayej re xcßambaleb rib saß usilal riqßuin li Kâcuaß.
1Så førte de Guds ark inn og satte den midt i det telt som David hadde reist for den, og de bar frem brennoffer og takkoffer for Guds åsyn.
2Nak ac xrakeß laj David chixqßuebal li cßatbil mayej ut li mayej re xcßambaleb rib saß usilal riqßuin li Kâcuaß, quixtzßâma chiru li Kâcuaß li nimajcual Dios nak târosobtesiheb lix tenamit.
2Og da David var ferdig med å ofre brennofferet og takkofferne, velsignet han folket i Herrens navn.
3Ut quixjeqßui li tzacaêmk reheb chixjunileb li tenamit, joß cuînk joß ixk. Chixjûnkaleb quiqßueheß junjûnk xcaxlan cuaheb, li pombil tib joß ajcuiß li chaki uvas.
3Og han utdelte til hver enkelt i Israel, både mann og kvinne, et brød og et stykke kjøtt og en rosinkake.
4Laj David quixsicß ruheb saß xyânkeb laj levita li ani teßcßanjelak chiru li Lokßlaj Câx chi tzßâmânc chiru li Dios, chi bantioxînc ut chixlokßoninquil li Kâcuaß lix Dios eb laj Israel.
4Og han satte nogen av levittene til å gjøre tjeneste foran Herrens ark og til å prise og takke og love Herren, Israels Gud:
5Li xbên li quisiqßueß ru, aßan laj Asaf; li xcab, aßan laj Zacarías; ut chirixeb aßan cuanqueb laj Jeiel, laj Semiramot, laj Jehiel, laj Matatías, laj Eliab, laj Benaía, laj Obed-edom, ut laj Jeiel jun chic. Cuanqueb xcuajb, cuanqueb xsalterios ut cuanqueb x-arpa. Laj Asaf, aßan li quitochßoc re li sursûquil chßîchß.
5Asaf var den øverste, næst efter ham kom Sakarja og så Je'iel og Semiramot og Jehiel og Mattitja og Eliab og Benaja og Obed-Edom og Je'iel med harper og citarer; Asaf skulde slå på cymblene
6Ut li cuib chi aj tij laj Benaía ut laj Jahaziel, rajlal queßxyâbasi li trompeta chiru lix Lokßlaj Câx li Kâcuaß.
6og prestene Benaja og Jahasiel stadig blåse i trompetene foran Guds pakts-ark.
7Saß li cutan aßan laj David quixye re laj Asaf ut eb lix comon nak teßxlokßoni li Kâcuaß riqßuin li bich aßin:
7Den dag satte David første gang Asaf og hans brødre til å synge Herrens pris:
8—Cheqßuehak xlokßal li Kâcuaß. Cheyâba lix cßabaß. Yehomak resil reheb chixjunileb li tenamit li cßaßru quilajxbânu.
8Pris Herren, påkall hans navn, kunngjør blandt folkene hans store gjerninger!
9Chebichâk li bich re xqßuebal xlokßal li Kâcuaß. Ut yehomak resil li sachba chßôlej li naxbânu riqßuin lix cuanquil.
9Syng for ham, lovsyng ham, grund på alle hans undergjerninger!
10Cheqßuehak xlokßal lix santil cßabaß li Kâcuaß. Chisahokß taxak saß êchßôl lâex li nequecßoxla li Dios.
10Ros eder av hans hellige navn! Deres hjerte glede sig som søker Herren!
11Chetzßâma êtenkßanquil riqßuin li Kâcuaß. Junelic riqßuin aßan têtzßâma êtenkßanquil.
11Spør efter Herren og hans makt, søk hans åsyn all tid!
12Chijulticokß êre li sachba chßôlej li quixbânu riqßuin lix cuanquil. Chijulticokß êre chanru nak quirakoc âtin saß tîquilal.
12Kom i hu hans undergjerninger som han har gjort, hans under og hans munns dommer,
13Lâex li ralal xcßajol laj Israel. Lâex laj cßanjel chiru li Kâcuaß. Lâex li ralal xcßajol laj Jacob, li sicßbil êru xban li Kâcuaß.
13I, hans tjener Israels avkom, Jakobs barn, hans utvalgte!
14Aßan li Kâcuaß, li nimajcual Dios. Aßan li narakoc âtin saß xbêneb chixjunileb li cuanqueb saß ruchichßochß.
14Han er Herren vår Gud; hans dommer er over all jorden.
15Junelic jultic re li contrato li quixbânu riqßuineb laj Israel. Usta tânumekß qßuila chihab, abanan mâ jokße tâsachk saß xchßôl.
15Kom evindelig hans pakt i hu, det ord han fastsatte for tusen slekter,
16Jultic re nak quixbânu li contrato riqßuin laj Abraham. Ut jultic ajcuiß re nak quixbânu li contrato aßan riqßuin laj Isaac.
16den pakt han gjorde med Abraham, og hans ed til Isak!
17Quixbânu ajcuiß li contrato aßan riqßuin laj Jacob. Ut quixxakab xcuanquil li contrato chokß reheb laj Israel chi junelic.
17Han stadfestet den som en rett for Jakob, som en evig pakt for Israel,
18Quixye reheb chi joßcaßin, “Lâin tinqßue êre li naßajej Canaán. Lâex tex-êchanînk re chi junaj cua,” chan li Dios.
18idet han sa: Dig vil jeg gi Kana'ans land til arvelodd,
19Moco nabaleb ta laj Israel nak quiyechißîc lix naßajeb xban li Dios. Ut yal aj numeleb saß li naßajej li cuanqueb cuiß.
19da I var en liten flokk, få og fremmede der.
20Quilajeßxbeni ribeb saß eb li tenamit. Jalan jalânk li tenamit li quilajeßnumeß cuiß.
20Og de vandret fra folk til folk og fra et rike til et annet folk.
21Li Dios qui-iloc reheb re nak mâ ani târahobtesînk reheb. Ut quixkßuseb li rey li cuanqueb saß xcuanquil re nak mâcßaß teßxbânu reheb laj Israel xban nak naxraheb.
21Han tillot ikke nogen å gjøre vold imot dem, og han straffet konger for deres skyld:
22Quixye reheb, “Mâcßaß têbânu reheb laj Israel li sicßbileb ru inban. Chi moco têbânu raylal reheb lin profeta,” chan.
22Rør ikke ved mine salvede, og gjør ikke mine profeter noget ondt!
23Bichahomak xlokßal li Kâcuaß chêjunilex lâex li cuanquex saß ruchichßochß. Ut rajlal cutan têye nak aßan laj Colol ke.
23Syng for Herren, all jorden! Forkynn fra dag til dag hans frelse!
24Bichahomak xlokßal li Kâcuaß chiruheb li tenamit ut têye resil li sachba chßôlej li nalajxbânu.
24Fortell blandt hedningene hans ære, blandt alle folkene hans undergjerninger!
25Kßaxal nim xcuanquil li nimajcual Dios ut xcßulub nak takaqßue xlokßal. Aßan li tento tâxucuak ru xban nak aßan li kßaxal nim xcuanquil chiruheb chixjunileb li jalanil dios.
25For stor er Herren og høilovet, og forferdelig er han over alle guder.
26Eb li dios li nequeßxlokßoni li jalanil tenamit yal yîbanbileb dios. Abanan li Kâcuaß, aßan li tzßakal Dios. Aßan li quiyîban re li choxa.
26For alle folkenes guder er intet; men Herren har gjort himmelen.
27Cßajoß xlokßal li Kâcuaß ut kßaxal nim xcuanquil. Li ralal xcßajol nequeßxqßue xlokßal ut nequeßrecßa lix cuanquil ut li sahil chßôlej saß li templo.
27Høihet og herlighet er for hans åsyn, styrke og glede er på hans sted.
28Cheqßuehak xlokßal li nimajcual Dios chêjunilex lâex li cuanquex saß ruchichßochß. Cheqßuehak xcuanquil ut cheqßuehak xlokßal li Kâcuaß.
28Gi Herren, I folkeslekter, gi Herren ære og makt!
29Qßuehomak xlokßal li Kâcuaß xban nak xcßulub nak têqßue xlokßal. Ut cßamomak lê mayej saß lix templo. Têcuikßib êrib chiru li Kâcuaß xban nak kßaxal lokß ut santo.
29Gi Herren hans navns ære, bær frem gaver og kom for hans åsyn, tilbed Herren i hellig prydelse!
30Chexucua ru li Kâcuaß chêjunilex lâex li cuanquex saß ruchichßochß xban nak aßan li quixakaban re li ruchichßochß saß xnaßaj re nak incßaß tâecßânk.
30Bev for hans åsyn, all jorden! Jorderike står fast, det rokkes ikke.
31Chisahokß taxak saß xchßôl li choxa joß ajcuiß li ruchichßochß. Yehomak resil saß chixjunileb li tenamit nak li Kâcuaß Dios, aßan li tzßakal Rey.
31Himmelen glede sig, og jorden fryde Sig, og de skal si iblandt hedningene: Herren er blitt konge.
32Chi-ecßânk taxak ru li palau joß ajcuiß chixjunil li cuan chi saß xban xsahileb saß xchßôl. Ut cheßsahokß ta ajcuiß saß xchßôleb li cßaßak re ru cuanqueb saß cßalebâl.
32Havet bruse og alt som fyller det! Marken fryde sig og alt som er på den!
33Cheßsahokß ta saß xchßôleb chiru li Kâcuaß chixjunileb li cheß li cuanqueb saß qßuicheß, xban nak li Kâcuaß tâchâlk chi rakoc âtin saß xbêneb li cuanqueb saß ruchichßochß.
33Da jubler trærne i skogen for Herrens åsyn; for han kommer for å dømme jorden.
34Chexbantioxînk chiru li Kâcuaß xban nak aßan châbil ut junelic na-uxtânan u.
34Lov Herren! For han er god, hans miskunnhet varer evindelig.
35Yehomak, “Choâcol taxak, at Kâcuaß, at kaDios. Lâat laj Colol ke. Choâcuisi taxak saß xyânkeb li jalaneb xtenamit. Choâcßam taxak saß kanaßaj re nak târûk takaye resil lâ santil cßabaß ut takaqßue âlokßal chi sa saß kachßôl.
35Og si: Frels oss, du vår frelses Gud, og samle oss og utfri oss fra hedningene til å love ditt hellige navn, rose oss av å kunne prise dig!
36Chikaqßuehak taxak xlokßal li Kâcuaß li kaDios lâo aj Israel chi junelic kße cutan,” chan laj David. Ut chixjunileb li tenamit queßxlokßoni li Kâcuaß ut queßxye, “Joßcan taxak”.
36Lovet være Herren, Israels Gud, fra evighet og til evighet! Og alt folket sa amen og lovet Herren.
37Joßcan nak laj David quixcanab laj Asaf rochbeneb li rechßalal saß li naßajej li cuan cuiß lix Lokßlaj Câx li Kâcuaß re nak teßcßanjelak rajlal cutan joß tento xbânunquil.
37Så lot han Asaf og hans brødre bli der foran Herrens pakts-ark for stadig å gjøre tjeneste foran arken, hver dag det som skulde gjøres på den dag,
38Ut quixcanab ajcuiß laj Obed-edom rochbeneb li rechßalal. Cuakxakib xcâcßâl li cuînk li queßcana chixtenkßanquil. Laj Hosa ut laj Obed-edom, li ralal laj Jedutún, aßaneb li teßcßacßalênk reheb li oquebâl.
38og Obed-Edom og deres brødre, åtte og seksti, Obed-Edom, sønn av Jeditun, og Hosa som dørvoktere.
39Laj Sadoc rochbeneb li rech aj tijul, aßaneb li queßxakabâc chi cßamoc be chi lokßonînc saß lix tabernáculo li Dios li cuan aran Gabaón saß jun li naßajej najt xteram.
39Men presten Sadok og hans brødre prestene lot han bli foran Herrens tabernakel på haugen i Gibeon.
40Ut aßaneb li teßqßuehok chiru li Kâcuaß li cßatbil mayej rajlal ekßela ut rajlal ecuu. Teßlokßonînk chi tzßakal re ru joß tzßîbanbil retalil saß li chakßrab li quixqßue li Kâcuaß reheb laj Israel.
40forat de stadig skulde ofre Herren brennoffer på brennofferalteret morgen og aften og gjøre alt det som skrevet står i den lov som Herren hadde gitt Israel,
41Ut queßcanabâc ajcuiß laj Hemán ut laj Jedutún chixtenkßanquileb li queßsiqßueß ru chixlokßoninquil li Kâcuaß xban nak junelic na-uxtânan u.
41og sammen med dem Heman og Jedutun og de andre utvalgte, som var nevnt ved navn, forat de skulde love Herren, fordi hans miskunnhet varer evindelig,
42Eb li cuînk aßan queßxyâbasi li trompeta, ut queßxtochß li sursûquil chßîchß ut queßcuajbac ut queßbichan re xlokßoninquil li Kâcuaß. Ut eb li ralal laj Jedutún, aßaneb li queßcßacßalen reheb li oquebâl.Chirix chic aßan, chixjunileb li tenamit queßcôeb saß li rochocheb. Joßcan ajcuiß laj David quisukßi saß rochoch chixqßuebal xsahileb xchßôl li ralal xcßajol.
42og hos dem - Heman og Jedutun - var der trompeter og cymbler til bruk for dem som skulde spille, og likeledes andre instrumenter til sangen ved gudstjenesten. Og Jedutuns sønner var dørvoktere.
43Chirix chic aßan, chixjunileb li tenamit queßcôeb saß li rochocheb. Joßcan ajcuiß laj David quisukßi saß rochoch chixqßuebal xsahileb xchßôl li ralal xcßajol.
43Derefter drog alt folket hver til sitt, og David vendte hjem for å velsigne sitt hus.