1Laj David qui-el saß li tenamit Gat ut quixmuk rib saß li ochoch pec li cuan saß li tenamit Adulam. Nak eb lix naß xyucuaß, ut eb li ras, joß eb ajcuiß chixjunileb lix comoneb queßxnau nak laj David cuan aran, queßcôeb riqßuin.
1Så drog David bort derfra og flyktet til hulen ved Adullam; og da hans brødre og hele hans fars hus fikk høre det, drog de der ned til ham.
2Eb li rahobtesinbileb, li cuanqueb xcßas ut eb li cuanqueb saß raylal queßcôeb riqßuin. Câhib ciento na chi cuînk li cuanqueb rochben. Ut laj David quicßamoc be chiruheb.
2Og alle som var i nød, eller som var trykket av gjeld, eller som var misfornøide, samlet sig om ham, og han blev deres høvding; det var omkring fire hundre mann som var med ham.
3Laj David qui-el aran ut cô Mizpa, li cuan aran Moab, chi âtinac riqßuin li rey. Quixye re: —Nintzßâma usilal châcuu nak tâqßue inlesêns chixcanabanquil lin naß ut lin yucuaß âcuiqßuin toj tinnau cßaßru tixbânu cuiqßuin li Dios, chan.
3Derfra drog David til Mispe i Moab; og han sa til Moabs konge: La min far og min mor få komme hit og bli hos eder til jeg får se hvad Gud vil gjøre med mig!
4Ut laj David quixcßam lix naß xyucuaß riqßuin lix reyeb laj Moab. Ut aran queßcana joß najtil yô chixmukbal rib laj David saß li ochoch pec.
4Og han førte dem frem for Moabs konge; og de blev hos ham hele den tid David var i fjellborgen.
5Li profeta Gad quixye re laj David: —Incßaß naru tatcanâk saß li naßajej aßin. Ayu ban chi junpât saß lix naßajeb li ralal xcßajol laj Judá, chan. Joßcan nak laj David qui-el aran ut cô saß li qßuicheß re Haret.
5Men profeten Gad sa til David: Du skal ikke bli i fjellborgen; ta herfra og dra til Juda land! Da drog David bort og kom til Haret-skogen.
6Saß jun li cutan laj Saúl quirabi nak qui-ileß laj David ut eb li cuanqueb rochben. Laj Saúl cuan aran Gabaa saß jun li tzûl. Chunchu rubel jun li cheß tamarisco ut cuan xlâns saß rukß. Chßutchßûqueb riqßuin chixjunileb li nequeßcßanjelac chiru.
6Saul fikk høre at David og de menn som var med ham, var blitt kjent, og en dag Saul satt i Gibea under tamarisken på haugen med sitt spyd i hånden, og alle hans tjenere stod omkring ham,
7Laj Saúl quixye reheb li cuanqueb rochben: —Ex ralal xcßajol laj Benjamín, abihomak li tinye. ¿Ma nequecßoxla lâex nak laj David li ralal laj Isaí tixqßue êchßochß chêjunilex lâex ut tixqßue lê racuîmk uvas? ¿Ma texqßue chêjunilex lâex chi taklânc saß xbêneb lix soldados nak nequecßoxla?
7sa han til sine tjenere, de som stod omkring ham: Hør nu, i benjaminitter! Vil da Isais sønn og gi eder alle sammen akrer og vingårder og sette eder alle til høvedsmenn over tusen og over hundre?
8¿Cßaßut nak chêjunilex lâex xecßûb ru xbânunquil raylal cue? Mâ jun chic êre narahoc cue. Mâ ani xyehoc cue nak li cualal xbânu li juramento riqßuin li ralal laj Isaí. Mâ jun êre xyehoc cue nak li ralal laj Isaí yô chinsicßbal re tinixcamsi. Ut li cualal yô chi tenkßânc re, chan.
8For I har jo alle sammensvoret eder mot mig, og ingen åpenbarte det for mig dengang min sønn gjorde pakt med Isais sønn, og ingen av eder er bekymret for mig og åpenbarer noget for mig; for min sønn har opegget mine tjenere til å efterstrebe mig, således som han nu gjør.
9Cuan aran laj Doeg li nataklan saß xbêneb li nequeßiloc re lix quetômk laj Saúl. Edom xtenamit. Laj Doeg quixye re laj Saúl: —Xcuil nak xcuulac li ralal laj Isaí aran Nob riqßuin laj Ahimelec li ralal laj Ahitob.
9Da svarte Doeg, edomitten, som var satt over Sauls tjenere, og sa: Jeg så Isais sønn kom til Akimelek, Akitubs sønn, i Nob.
10Laj Ahimelec quixpatzß re li Dios cßaßru tixbânu laj David. Quixqßue xtzacaêmk ut quixqßue ajcuiß lix chßîchß laj Goliat laj filisteo re, chan.
10Og Akimelek adspurte Herren for ham og gav ham reisekost og lot ham få filisteren Goliats sverd.
11Joßcan nak laj Saúl quixtakla xbokbal laj Ahimelec laj tij ut chixjunileb li rechßalal li nequeßcßanjelac chokß aj tij aran Nob. Ut chixjunileb queßcuulac riqßuin li rey.
11Da sendte kongen bud efter presten Akimelek, Akitubs sønn, og hele hans fars hus, prestene i Nob; og de kom alle sammen til kongen.
12Laj Saúl quixye: —At Ahimelec, abi li tinye, chan. Laj Ahimelec quixye: —At rey, âtinan. Tincuabi li cßaßru tâye, chan.
12Og Saul sa: Hør nu, Akitubs sønn! Han svarte: Ja, her er jeg, herre!
13Laj Saúl quixye re: —¿Cßaßut nak xacßûb ru li incßaß us chicuix âcuochben laj David? ¿Cßaßut nak xaqßue xtzacaêmk? Ut xaqßue ajcuiß xchßîchß re pletic. Ut xapatzß re li Dios cßaßru tixbânu. Ut anakcuan yô chinsicßbal re tinixcamsi, chan.
13Da sa Saul til ham: Hvorfor har I sammensvoret eder mot mig, du og Isais sønn? Hvorfor gav du ham brød og sverd og adspurte Gud for ham, så han skulde sette sig op imot mig og efterstrebe mig, som han nu gjør?
14Laj Ahimelec quixye re: —¿Ma cuan ta biß junak reheb li nequeßcßanjelac châcuu kßaxal châbil chiru laj David? At rey, aßan âhiß ut aßan ajcuiß nataklan saß xbêneb lâ soldados. Xcßulub nak tâqßuehekß xlokßal saß lâ cuochoch.
14Da svarte Akimelek kongen og sa: Hvem blandt alle dine tjenere er vel så betrodd som David, han som er kongens svigersønn og har fortrolig adgang til dig og er høit æret i ditt hus?
15¿Ma tojeß ta biß anakcuan tinpatzßok chiru li Dios chirix aßan? Mâcßoxla nak lâin yôquin chixcßûbanquil li incßaß us châcuix, chi moco eb li cuechßalal. Chi tîc mâcßaß ninnau chirix li naßleb aßan, chan.
15Den dag var det da ikke første gang jeg adspurte Gud for ham. Det være langt fra mig å gjøre sådant! Kongen må ikke legge sin tjener eller hele min fars hus noget til last! For din tjener har ikke visst det minste grand om alt dette.
16Abanan li rey quixye re: —At Ahimelec, relic chi yâl nak tatcamsîk lâat, joß eb ajcuiß lâ cuechßalal, chan.
16Men kongen sa: Du skal dø, Akimelek, du og hele din fars hus.
17Ut quixye reheb lix soldado li cuanqueb chixcßatk: —Camsihomakeb laj tij li nequeßcßanjelac chiru li Kâcuaß xban nak queßxcßûb ru rochben laj David chanru nak tineßxcamsi. Usta nequeßxnau nak êlelic yô, incßaß queßxye cue, chan. Abanan eb li soldados incßaß queßraj xcamsinquileb laj tij.
17Og kongen sa til drabantene som stod omkring ham: Gå frem og drep Herrens prester! For de har og hjulpet David; de visste at han var på flukt, men åpenbarte det ikke for mig. Men kongens tjenere vilde ikke rekke ut sin hånd for å hugge ned Herrens prester.
18Laj Saúl quixye re laj Doeg laj Edom: —Camsiheb lâat, chan. Ut laj Doeg quixcamsiheb chixjunileb laj tij. Ôb roßcßâleb laj tij, li nequeßrocsi li efod queßcamsîc saß li cutan aßan.
18Da sa kongen til Doeg: Gå du frem og hugg ned prestene! Og Doeg, edomitten, gikk frem og hugg ned prestene og han drepte den dag fem og åtti menn som bar lerretslivkjortler.
19Ut laj Saúl quixtakla ajcuiß xcamsinquil chixjunileb li cuanqueb saß li tenamit Nob, lix tenamiteb laj tij. Chixjunileb queßcamsîc, joß cuînk, joß ixk, joß cocßal, joß cßulaßal. Ut queßcamsîc ajcuiß lix bôyx, lix bûr, ut lix carner.
19Og prestebyen Nob slo han med sverdets egg; både mann og kvinne, både barn og diebarn, både okse og asen og får slo han med sverdets egg.
20Abanan laj Abiatar, jun reheb li ralal laj Ahimelec li ralal laj Ahitob, incßaß queßxcamsi xban nak quiêlelic ut cô riqßuin laj David.
20Bare en sønn av Akimelek, Akitubs sønn, slapp bort; hans navn var Abjatar. Han flyktet til David og fulgte ham.
21Coxixye re laj David chanru nak laj Saúl quixtakla xcamsinquileb laj tij li nequeßcßanjelac chiru li Dios.
21Og Abjatar fortalte David at Saul hadde drept Herrens prester.
22Laj David quixye re: —Saß li cutan nak quicuil ru laj Doeg laj Edom, ticto quincßoxla nak aßan tixye resil re laj Saúl. Lâin cuan cue nak xeßcamsîc chixjunileb lix comoneb lâ yucuaß.Canâkat arin cuiqßuin. Matxucuac. Li ani tâajok re âcamsinquil lâat târaj ajcuiß incamsinquil lâin. Lâat mâcßaß tâcßul cui cuânkat cuiqßuin, chan.
22Da sa David til Abjatar: Jeg visste allerede den dag at Doeg, edomitten, var der, og at han visselig vilde si det til Saul; jeg bærer skylden for alle de liv som er drept i din fars hus.
23Canâkat arin cuiqßuin. Matxucuac. Li ani tâajok re âcamsinquil lâat târaj ajcuiß incamsinquil lâin. Lâat mâcßaß tâcßul cui cuânkat cuiqßuin, chan.
23Bli hos mig og vær ikke redd! Den som står mig efter livet, står også dig efter livet; hos mig er du i sikkerhet.