1Laj Josafat quicam ut quimukeß saß lix tenamit laj David bar quimukeß cuiß lix xeßtônil yucuaß. Ut aß chic laj Joram li ralal qui-oc chokß xreyeb laj Judá chokß rêkaj.
1Og Josafat la sig til hvile hos sine fedre og blev begravet hos sine fedre i Davids stad; og hans sønn Joram blev konge i hans sted.
2Eb li rîtzßin laj Joram, aßaneb laj Azarías, laj Jehiel, laj Zacarías, laj Azarías, laj Micael ut laj Sefatías. Chixjunileb aßan ralal laj Josafat li quicuan chokß xreyeb laj Judá.
2Han hadde flere brødre - sønner av Josafat - de hette Asarja og Jehiel og Sakarja og Asarja og Mikael og Sefatja; alle disse var sønner av Israels konge Josafat.
3Lix yucuaßeb quixsi reheb nabal li oro, li plata ut cßaßak chic re ru li terto xtzßak. Ut quixqßue ajcuiß reheb li tenamit li ac cauresinbileb re teßxcol cuiß ribeb aran Judá. Abanan quixxakab laj Joram chi oc chokß rey chokß rêkaj xban nak aßan li xbên alalbej.
3Deres far gav dem mange gaver av sølv og gull og kostbare ting og dessuten faste byer i Juda; men kongedømmet gav han til Joram; for han var den førstefødte.
4Nak ac xakxo saß xnaßaj lix cuanquil laj Joram quixcamsiheb chi chßîchß chixjunileb li rîtzßin. Ut cuanqueb ajcuiß li nequeßtaklan sa xyânkeb laj Israel quixcamsiheb.
4Men da Joram hadde tiltrådt kongedømmet efter sin far og trygget sin makt, drepte han alle sine brødre med sverdet og likeledes nogen av Israels høvdinger.
5Cablaju xcaßcßâl chihab cuan re nak qui-oc chokß rey. Cuakxakib chihab quicuan saß xcuanquil aran Jerusalén.
5Joram var to og tretti år gammel da han blev konge, og regjerte åtte år i Jerusalem.
6Laj Joram quixbânu li mâusilal joß queßxbânu eb li rey li queßcuan Israel xban nak quixcßam chokß rixakil lix rabin laj Acab. Ut quixbânu li incßaß us chiru li Kâcuaß.
6Han vandret på Israels kongers vei, likesom Akabs hus hadde gjort, for han hadde en datter av Akab til hustru; og han gjorde hvad ondt var i Herrens øine.
7Abanan li Kâcuaß incßaß quiraj xsachbal ruheb li ralal xcßajol laj David xban li contrato li quixbânu riqßuin laj David nak quixye re nak junelic cuânk junak reheb li ralal xcßajol tâoc chokß rey.
7Men Herren vilde ikke ødelegge Davids hus for den pakts skyld som han hadde gjort med David, og fordi han hadde sagt at han vilde la en lampe brenne for ham og hans sønner gjennem alle tider.
8Saß eb li cutan nak laj Joram cuan saß xcuanquil aran Judá, eb laj Edom queßpletic riqßuineb. Queßrisi ribeb rubel xcuanquil ut queßxxakab xreyeb.
8I hans dager falt Edom fra Juda og tok sig en konge.
9Joßcan nak laj Joram queßcôeb rochbeneb lix soldados ut chixjunileb lix carruaje re pletic. Eb laj Edom queßxsut lix soldâdeb laj Joram. Abanan chiru li kßojyîn laj Joram ut eb lix soldados queßcuacli ut queßnumta saß xbêneb laj Edom.
9Da drog Joram dit med sine høvdinger og med alle sine stridsvogner; han brøt op om natten og slo edomittene, som hadde omringet ham, og høvedsmennene over deres vogner.
10Abanan eb laj Edom queßrisi ajcuiß ribeb rubel xcuanquileb laj Judá toj chalen anakcuan. Joßcan ajcuiß li tenamit Libna. Saß ajcuiß li cutan aßan queßrisi ribeb rubel xcuanquil. Quicßulman chi joßcan xban nak laj Joram quixtzßektâna li Kâcuaß lix Dioseb lix xeßtônil yucuaß.
10Således falt Edom fra Juda og har vært skilt fra dem til den dag idag; på samme tid falt også Libna fra ham, fordi han hadde forlatt Herren, sine fedres Gud.
11Ut quixyîb ajcuiß eb li naßajej li najt xteram saß eb li tzûl aran Judá. Ut quicßamoc be chiruheb li tenamit li cuanqueb Jerusalén ut Judá chixtzßektânanquil li Kâcuaß ut chixlokßoninquil li jalanil dios.
11Han opførte også offerhauger på Juda-fjellene og lokket Jerusalems innbyggere til utukt* og forførte Juda. / {* d.e. til avgudsdyrkelse.}
12Laj Joram quixcßul li hu li quitaklâc re xban li profeta Elías. Quixye chi joßcaßin saß li hu: “Joßcaßin xye li Kâcuaß lix Dios laj David lâ yucuaß. Lâat incßaß xabânu li us joß xbânu laj Josafat lâ yucuaß, chi moco xabânu joß quixbânu laj Asa li quicuan chokß xreyeb laj Judá.
12Da kom det et brev til ham fra profeten Elias, og i det stod det: Så sier Herren, din far Davids Gud: Fordi du ikke har vandret på din far Josafats veier og på Judas konge Asas veier,
13Lâat xabânu joß queßxbânu eb li rey li queßcuan Israel. Lâat xatcßamoc be chiruheb laj Judá ut chiruheb laj Jerusalén chixtzßektânanquil li Kâcuaß ut chixlokßoninquil li jalanil dios joß queßxbânu li ralal xcßajol laj Acab. Ut xacamsiheb lâ cuîtzßin junaj raj êyucuaß. Aßaneb tîqueb xchßôl châcuu lâat.
13men har vandret på Israels kongers vei og lokket Juda og Jerusalems innbyggere til utukt, likesom Akabs hus lokket til utukt, og endog har drept dine brødre, din egen fars sønner, som var bedre enn du,
14Joßcan nak li Kâcuaß tixtakla li yajel saß âbên. Kßaxal ra teßxcßul lê tenamit, joß lâ cuixakil, joß lâ cualal âcßajol, joß ajcuiß chixjunil li cßaßru cuan âcue.
14så vil Herren la et hårdt slag ramme ditt folk og dine sønner og dine hustruer og alt det du eier.
15Ut tixqßue ajcuiß jun nimla yajel saß âbên lâat toj retal tâêlk lâ cßamcßot.”
15Og selv skal du rammes av en svær sykdom, en sykdom i dine innvoller, så dine innvoller efter år og dag skal falle ut på grunn av sykdommen.
16Chirix aßan li Kâcuaß quixqßue saß xchßôleb laj filisteo nak teßjoskßok saß xbên laj Joram. Joßcan ajcuiß eb laj árabes li cuanqueb nachß riqßuineb laj Etiopía. Ut xicß chic queßril laj Joram.
16Så opegget Herren filistrene og de arabere som bor ved siden av etioperne, så de blev vrede på Joram,
17Ut queßcôeb chi pletic riqßuineb laj Judá. Queßoc saß lix tenamit ut queßxcßam chokß reheb chixjunil li terto xtzßak li queßxtau saß rochoch li rey. Ut queßxcßam ajcuiß chokß reheb eb li ralal ut eb li rixakil. Mâ jun chic li ralal laj Joram queßcana. Caßaj chic laj Joacaz li îtzßinbej, li nequeßxye ajcuiß Ocozías re.
17og de drog op mot Juda og brøt inn i landet og førte bort alt gods som fantes i kongens hus, og dessuten hans sønner og hustruer, så han ikke hadde igjen nogen av sine sønner uten sin yngste sønn Joakas*. / {* d.s.s. Akasja; 2KR 22, 1.}
18Chirix aßan li Kâcuaß quixqßue jun xyajel lix saß li rey Joram. Mâcßaß xbanol.
18Og efter alt dette rammet Herren ham med en ulægelig sykdom i hans innvoller.
19Yô chic xcab chihab nak quiniman xyajel toj retal qui-el lix cßamcßot ut riqßuin aßan quicam. Kßaxal ra quixcßul. Eb li tenamit incßaß queßxloch li xam re xqßuebal xlokßal joß queßxbânu nak queßcam eb lix xeßtônil yucuaß.Cablaju xcaßcßâl chihab cuan re laj Joram nak qui-oc chokß rey. Cuakxakib chihab quicuan saß xcuanquil aran Jerusalén. Mâ ani quirahoß xchßôl nak quicam. Quimukeß saß lix tenamit laj David, abanan mâcuaß saß li naßajej li queßmukeß cuiß eb li rey.
19Og efter år og dag, da to år var gått til ende, falt hans innvoller ut på grunn av sykdommen, og han døde under hårde lidelser. Hans folk tendte ikke noget bål for ham, som de hadde gjort for hans fedre.
20Cablaju xcaßcßâl chihab cuan re laj Joram nak qui-oc chokß rey. Cuakxakib chihab quicuan saß xcuanquil aran Jerusalén. Mâ ani quirahoß xchßôl nak quicam. Quimukeß saß lix tenamit laj David, abanan mâcuaß saß li naßajej li queßmukeß cuiß eb li rey.
20Han var to og tretti år gammel da han blev konge, og regjerte åtte år i Jerusalem. Han gikk bort, og ingen savnet ham, og de begravde ham i Davids stad, men ikke i konge gravene.