1Quicuulac xkßehil nak laj Elías tâcßamekß saß choxa xban li Dios saß li ikß li naxsuti rib. Laj Elías rochben laj Eliseo queßel chak saß li tenamit Gilgal.
1Dengang Herren vilde ta Elias op til himmelen i en storm, gikk Elias og Elisa fra Gilgal.
2Laj Elías quixye re laj Eliseo: —Canâkat cuan arin lâat, xban nak li Kâcuaß Dios xinixtakla Bet-el, chan. Abanan laj Eliseo quixye: —Saß xcßabaß li Kâcuaß Dios ut saß âcßabaß lâat, lâin ninye âcue nak incßaß tatincanab âjunes, chan. Ut queßcôeb xcaßbichaleb Bet-el.
2Og Elias sa til Elisa: Bli her! For Herren har sendt mig til Betel. Men Elisa sa: Så sant Herren lever, og så sant du selv lever: Jeg forlater dig ikke. Så gikk de ned til Betel.
3Eb li profeta li cuanqueb Bet-el queßcôeb chixcßulbal laj Eliseo ut queßxye re: —¿Ma nacanau nak anakcuan li Kâcuaß târisi châcuu laj Elías laj tzolol âcue? chanqueb. Laj Eliseo quixye reheb: —Ninnau. Abanan canabomak âtinac, chan.
3Da gikk profetenes disipler, som var i Betel, ut til Elisa og sa til ham: Vet du at Herren idag vil ta din herre bort fra dig over ditt hode? Han svarte: Ja, jeg vet det; ti bare stille!
4Ut laj Elías quixye cuißchic re laj Eliseo: —Canâkat cuan arin. Lâin tento nak tinxic Jericó xban nak li Kâcuaß xinixtakla aran, chan. Laj Eliseo quixye re: —Saß xcßabaß li Kâcuaß ut saß âcßabaß ajcuiß lâat, lâin ninye âcue nak incßaß tatincanab âjunes, chan. Ut queßcôeb Jericó xcaßbichaleb.
4Så sa Elias til ham: Elisa, bli her! For Herren har sendt mig til Jeriko. Men han sa: Så sant Herren lever, og så sant du selv lever: Jeg forlater dig ikke. Så kom de til Jeriko.
5Eb li profeta li cuanqueb Jericó queßel chak chixcßulbal laj Eliseo ut queßxye re: —¿Ma nacanau nak chiru li cutan aßin li Kâcuaß târisi châcuu laj tzolol âcue? chanqueb. Ut laj Eliseo quixye reheb: —Ninnau, abanan canabomak âtinac, chan.
5Da gikk profetenes disipler, som var i Jeriko, frem til Elisa og sa til ham: Vet du at Herren idag vil ta din herre bort fra dig over ditt hode? Han svarte: Ja, jeg vet det; ti bare stille!
6Mokon chic laj Elías quixye re laj Eliseo: —Anakcuan tatcanâk arin. Li Kâcuaß xinixtakla saß li nimaß Jordán, chan. Ut laj Eliseo quixye re: —Saß xcßabaß li Kâcuaß ut saß âcßabaß ajcuiß lâat, lâin ninye âcue nak incßaß tatincanab âjunes, chan. Ut queßcôeb cuißchic xcaßbichaleb toj saß li nimaß Jordán.
6Så sa Elias til ham: Bli her! For Herren har sendt mig til Jordan. Men han sa: Så sant Herren lever, og så sant du selv lever: Jeg forlater dig ikke. Så gikk de begge avsted.
7Lajêb roxcßâl li profeta queßcôeb chirixeb toj saß li nimaß Jordán. Laj Elías ut laj Eliseo queßxakli chire li nimaß ut eb li profeta queßxakli ajcuiß nachß chiruheb.
7Og femti av profetenes disipler gikk avsted og blev stående midt imot dem langt borte; men selv stod de begge ved Jordan.
8Ut laj Elías quirisi li tßicr li cuan chirix. Quixbas ru ut chiru aßan quixsacß li haß. Ut li nimaß quixjach rib. Laj Elías ut laj Eliseo queßnumeß junpacßal li nimaß ut chaki li chßochß li queßnumeß cuiß.
8Da tok Elias sin kappe og rullet den sammen og slo på vannet, og det skilte sig til begge sider, og de gikk begge over på det tørre.
9Nak cuanqueb jun pacßal li nimaß Jordán, laj Elías quixye re laj Eliseo: —Ye cue cßaßru tâcuaj tinqßue âcue nak toj mâjiß nincßameß xban li Kâcuaß, chan. Ut laj Eliseo quixye re: —Chiqßuehekß taxak cue lâ cuanquilal. Nacuaj raj xcßulbal cuib sut li cuanquilal li cuan âcuiqßuin, chan. Ut laj Elías quixye re:
9Da de nu var gått over, sa Elias til Elisa: Si hvad du ønsker jeg skal gjøre for dig før jeg blir tatt bort fra dig! Elisa sa: La en dobbelt del* av din ånd tilfalle mig! / {* 5MO 21, 17.}
10—Chßaßaj xsumenquil xqßuebal li cßaßru xatzßâma. Abanan cui lâat târûk tâcuil nak tincßamekß tâcßul li cßaßru xatzßâma. Cui ut incßaß târûk tâcuil, incßaß ajcuiß tâcßul li cßaßru xatzßâma, chan.
10Han svarte: Det er en stor ting du ber om; hvis du ser mig når jeg blir tatt bort fra dig, skal du få det du ber om. Ellers får du det ikke.
11Yôqueb chi xic ut yôqueb chi âtinac chi ribileb rib. Saß junpât quichal jun li carruaje chanchan xam ut quelonbil xbaneb li cacuây chanchaneb xam. Li carruaje quinumeß saß xyiheb ut laj Elías quicßameß saß choxa saß jun li ikß yô chixsutinquil rib.
11Mens de så gikk og talte sammen, kom det med én gang en gloende vogn og gloende hester og skilte dem fra hverandre; og Elias fór i stormen op til himmelen.
12Laj Eliseo quiril li quicßulman ut quixjap re chi cau ut quixye: —At inyucuaß, at inyucuaß, at Elías, lâat chanchanat li kayucuaß, lâo aj Israel, chan. Ut incßaß chic quiril ru laj Elías. Xban xrahil xchßôl laj Eliseo quixchap li rakß li cuan chirix ut quixpej. Cuib jachal qui-el.
12Elisa så det; da ropte han: Min far, min far, Israels vogner og ryttere! Og han så ham ikke mere. Da tok han fatt i sine klær og rev dem i to stykker.
13Chirix aßan quixxoc lix tßicr laj Elías li quitßaneß chiru ut cô cuißchic chire li nimaß Jordán.
13Så tok han op Elias' kappe, som var falt av ham, og han vendte tilbake og stod ved Jordans bredd.
14Quixsacß li haß riqßuin lix tßicr laj Elías ut quixye: —¿Bar cuan li Kâcuaß lix Dios laj Elías? chan. Nak ac xsacß li haß riqßuin lix tßicr laj Elías, li haß quixjach rib ut laj Eliseo quinumeß jun pacßal li nimaß.
14Og han tok Elias' kappe, som var falt av ham, og slo på vannet og sa: Hvor er Herren, Elias' Gud? Således slo også Elisa på vannet, så det skilte sig til begge sider, og han gikk over.
15Nak qui-ileß xbaneb li profeta li cuanqueb jun pacßal li nimaß saß li tenamit Jericó, eb aßan queßxye: —Li cuanquilal li quiqßueheß re laj Elías xqßueheß re laj Eliseo, chanqueb. Queßcôeb chixcßulbal laj Eliseo ut queßxcuikßib ribeb chiru.
15Da profetenes disipler i Jeriko, som stod midt imot ham, så ham gjøre dette, sa de: Elias' ånd hviler over Elisa. Og de kom ham i møte og bøide sig til jorden for ham.
16Queßxye re: —Lâo cuanco lajêb roxcßâl ut cau kib. Lâo toxic chixsicßbal li profeta Elías, laj tzolol âcue. Mâre quicßameß xban lix musikß li Kâcuaß, ut mâre quitzßekeß toj saß junak tzûl malaj ut saß junak ru takßa, chanqueb. Abanan laj Eliseo quixye reheb: —Mâ ani tâxic, chan.
16Og de sa til ham: Der er her hos dine tjenere femti sterke menn; la dem gå avsted og lete efter din herre! Kanskje Herrens Ånd har tatt ham og kastet ham på et eller annet fjell eller i en eller annen dal. Han svarte: I skal ikke sende nogen avsted.
17Queßxpuersi laj Eliseo toj retal quixcanabeb chi xic chixsicßbal li profeta Elías. Eb li lajêb roxcßâl chi profeta queßcôeb chixsicßbal. Oxib cutan queßxsicß, abanan mâ bar queßxtau.
17Men da de lenge blev ved å trenge inn på ham, sa han: Send dem da avsted! Så sendte de femti mann avsted, og de lette i tre dager, men fant ham ikke.
18Eb aßan queßsukßi cuißchic Jericó riqßuin laj Eliseo. Ut laj Eliseo quixye reheb: —Lâin xinye êre nak incßaß texxic, chan.
18Og de vendte tilbake til ham, mens han ennu opholdt sig i Jeriko; og han sa til dem: Sa jeg ikke til eder at I ikke skulde gå?
19Eb li cuanqueb saß li tenamit Jericó queßxye re laj Eliseo: —At xprofeta li Dios, li katenamit châbil joß yôcat chirilbal. Caßaj cuiß li haß incßaß us. Ut incßaß na-el li acuîmk saß li chßochß aßin, chanqueb.
19Mennene i byen sa til Elisa: Byen ligger godt til, som min herre ser; men vannet er dårlig, og landet lider under for tidlige fødsler.
20Li profeta Eliseo quixye reheb: —Qßuehomak li atzßam saß junak secß toj acß ut cßamomak chak cue, chan. Ut queßxbânu joß quiyeheß reheb.
20Da sa han: Hent mig en ny skål og legg salt i den! Så gjorde de det.
21Nak queßxqßue li secß re, laj Eliseo quixcßam cuan cuiß li yußam haß. Quixcut li atzßam saß li haß ut quixye: —Li Kâcuaß Dios quixye chi joßcaßin, “Lâin xinban li haß aßin. Mâcßaß chic xyajel. Incßaß chic teßcâmk li teßucßak re li haß aßin, ut eb li yaj aj ixk teßyoßlâk chic lix cßulaßaleb,” chan.—
21Og han gikk ut til det sted hvor vannet vellet frem, og kastet salt nedi og sa: Så sier Herren: Nu har jeg gjort dette vann godt; det skal ikke mere volde død eller for tidlige fødsler.
22Ut chalen anakcuan li haß aßan châbil chic joß quixye li profeta Eliseo.
22Og vannet blev godt og har så vært til denne dag, efter det ord som Elisa hadde talt.
23Chirix aßan laj Eliseo qui-el Jericó ut cô toj Bet-el Ut nak yô chi xic, eb li sâj al queßel saß li tenamit ut queßxhob li profeta Eliseo ut queßxye: —Ayu lâat, at tßuruß saß âjolom, ayu lâat at tßuruß saß âjolom, chanqueb.
23Derfra gikk han op til Betel, og mens han gikk opefter veien, kom det nogen smågutter ut fra byen; de spottet ham og ropte til ham: Kom her op, din snauskalle! Kom her op, din snauskalle!
24Li profeta Eliseo quixsukßisi rib ut quirileb. Ut saß xcßabaß li Kâcuaß Dios quixtzßâma mâusilal saß xbêneb. Ut cuib li joskß aj xul oso xcßabaß queßel saß li qßuicheß ut queßxcamsiheb cuib roxcßâl li sâj al. Pedasinbil queßxbânu reheb.Ut li profeta Eliseo cô saß li tzûl Carmelo ut chirix aßan quisukßi cuißchic Samaria.
24Da han så vendte sig om og fikk se dem, lyste han forbannelse over dem i Herrens navn; da kom det to bjørner ut av skogen og sønderrev to og firti av barna.
25Ut li profeta Eliseo cô saß li tzûl Carmelo ut chirix aßan quisukßi cuißchic Samaria.
25Derfra gikk han til Karmel-fjellet og vendte derfra tilbake til Samaria.