1Li profeta Eliseo quiâtinac riqßuin li ixk li quiqßuirtesîc lix yum ut quixye re nak li Kâcuaß tixtakla li cueßej saß li naßajej aßan chiru cuukub chihab. Quixye re nak tâxic chi cuânc saß jalan naßajej.
1Elisa sa til den kvinne hvis sønn han hadde gjort levende: Gjør dig rede og dra bort med hele ditt hus og ophold dig på et eller annet fremmed sted! For Herren har kalt på hungersnøden, og den kommer også over landet og skal vare i syv år.
2Li ixk quixbânu joß quiyeheß re. Cô rochbeneb li rechßalal chi cuânc saß lix naßajeb laj filisteo. Cuukub chihab quicuan aran.
2Og kvinnen gjorde sig rede og gjorde efter den Guds manns ord; hun drog bort med hele sitt hus og opholdt sig som fremmed i filistrenes land i syv år.
3Nak quinumeß li cuukub chihab, li ixk quisukßi cuißchic Israel. Cô riqßuin li rey chixtzßâmanquil chiru nak tixqßue cuißchic re li rochoch ut lix chßochß.
3Men da syv år var gått, vendte kvinnen tilbake fra filistrenes land; og hun gikk avsted for å be kongen om hans hjelp til å få igjen sitt hus og sin jord.
4Li rey yô chi âtinac riqßuin laj Giezi, lix môs li profeta Eliseo. Li rey quixye re laj Giezi nak tixserakßi re chixjunil li sachba chßôlej ut li milagros li quixbânu li profeta.
4Kongen holdt da på å tale med Gehasi, den Guds manns dreng, og sa: Fortell mig om alle de store gjerninger Elisa har gjort!
5Laj Giezi yô chixyebal re nak li profeta quixqßue cuißchic xyußam jun li camenak nak li ixk quicuulac riqßuin chixtzßâmanquil chiru nak tâqßuehekß cuißchic re li rochoch ut lix chßochß. Laj Giezi quixye: —At rey, aßan aßin li ixk li quiqßueheß cuißchic xyußam lix yum xban li profeta. Ut aßan aßin li al li quiyoßobtesîc, chan.
5Og just som han fortalte kongen at han hadde gjort den døde levende, kom den kvinne hvis sønn han hadde gjort levende, og bad kongen om hans hjelp til å få sitt hus og sin jord. Da sa Gehasi: Herre konge! Her er kvinnen, og her er hennes sønn som Elisa gjorde levende.
6Li rey quixye re li ixk nak tixserakßi re chixjunil li quicßulman. Li ixk quixbânu joß quixye li rey. Chirix aßan li rey quixye re jun li cuînk li natenkßan re nak tixtenkßa li ixk. Quixye re: —Tâkßaxtesi re li ixk chixjunil li quicuan re junxil ut tâqßue ajcuiß re lix tzßak li acuîmk li qui-el saß lix naßaj chiru li cuukub chihab nak mâ ani, chan.
6Så spurte kongen kvinnen, og hun fortalte ham det; og kongen lot henne få en av hoffolkene med sig og sa: Sørg for at hun får igjen alt det som hører henne til, og alt hvad hennes jord har kastet av sig fra den dag hun forlot landet, og til nu!
7Chirix aßan li profeta Eliseo cô saß li tenamit Damasco. Laj Ben-adad, lix reyeb laj Siria yaj. Quiyeheß resil re nak cuan li profeta Eliseo aran Damasco.
7Elisa kom til Damaskus mens kongen i Syria Benhadad lå syk. Da det blev fortalt kongen at den Guds mann var kommet dit,
8Li rey quixye re laj Hazael: —Ayu riqßuin lix profeta li Dios ut tâcßam junak xmâtan. Tâye re nak tâtijok ut tixpatzß re lix Dios ma tânumekß li yajel li cuanquin cuiß, chan.
8sa han til Hasael: Ta en gave med dig og gå den Guds mann i møte og spør Herren gjennem ham om jeg skal komme mig av denne sykdom!
9Laj Hazael cô riqßuin laj Eliseo. Quixcßam chirix caßcßâl chi camello li yôqueb chirîkanquil li cßaßak re ru châbil li na-el Damasco re tixsi re li profeta. Laj Hazael quicuulac cuan cuiß laj Eliseo ut quixye re: —Li rey Ben-adad li nacatxra joß jun yucuaßbej, xinixtakla chixpatzßbal âcue ma tânumekß li yajel li cuan cuiß malaj ut incßaß, chan.
9Så drog Hasael ham i møte og tok en gave med sig av det beste som fantes i Damaskus, så meget som firti kameler kunde bære; og han kom og stod frem for ham og sa: Din sønn Benhadad, kongen i Syria, har sendt mig til dig og lar spørre: Skal jeg komme mig av denne sykdom?
10Li profeta Eliseo quixye re: —Ye re nak tâqßuirâk usta li Kâcuaß xcßut chicuu nak tâcâmk, chan.
10Elisa svarte: Gå du bare og si til ham: Du skal leve*. Men Herren har latt mig se at han skal dø. / {* hvad jeg vet at du i alle tilfelle vil gjøre, 2KG 8, 14.}
11Li profeta Eliseo quixlema saß ru laj Hazael ut laj Hazael chßißchßiß quirecßa. Laj Eliseo qui-oc chi yâbac.
11Og den Guds mann holdt sine øine festet på ham overmåte lenge og begynte å gråte.
12Laj Hazael quixye re: —At profeta Eliseo, ¿cßaßut nak yôcat chi yâbac? chan. Ut li profeta quixye re: —Yôquin chi yâbac xban nak ninnau nak lâat tatrahobtesînk reheb laj Israel. Lâat tâcßat li rochocheb li teßxcol cuiß ribeb. Tâcamsiheb li sâj cuînk ut tâsaqßueb chiru pec li cocßal nak tâcamsiheb. Ut tâset chi chßîchß lix saßeb li yaj aj ixk, chan.
12Da sa Hasael: Hvorfor gråter min herre? Han svarte: Fordi jeg vet at du skal gjøre Israels barn meget ondt; deres festninger skal du sette ild på, deres unge menn skal du drepe med sverdet, deres små barn skal du knuse, og deres fruktsommelige kvinner skal du opskjære.
13Laj Hazael quixye re: —¿Chanru nak tinbânu chi joßcan? Lâin mâcßaß nin-oc cuiß. Chanchanin tzßiß, chan. Laj Eliseo quixye re: —Li Kâcuaß xcßutbesi chicuu nak lâat tat-oc chokß xreyeb laj Siria, chan.
13Hasael sa: Hvad er din tjener, den hund, at han skulde gjøre så store ting? Elisa svarte: Herren har latt mig se dig som konge over Syria.
14Ut laj Hazael quisukßi riqßuin li rey Ben-adad. Nak li rey quixpatzß re cßaßru quixye li profeta Eliseo, laj Hazael quixye re: —Li profeta xye cue nak tatqßuirâk, chan.
14Så forlot han Elisa og kom til sin herre; han spurte ham: Hvad sa Elisa til dig? Han svarte: Han sa til mig at du skal leve.
15Abanan, saß li cutan jun chic laj Hazael quixchap jun li pimil tßicr. Quixtzßa saß haß ut quixqßue saß xnakß ru li rey re tâtzßap xmusikß toj retal quixcamsi. Ut laj Hazael qui-oc saß xcuanquil chokß rêkaj.
15Men dagen efter tok han et teppe og dyppet det i vann og bredte det over hans ansikt, og han døde; og Hasael blev konge i hans sted.
16Yô roß chihab roquic chokß xreyeb laj Israel laj Joram li ralal laj Acab nak laj Joram li ralal laj Josafat qui-oc chokß xreyeb laj Judá.
16I Israels konge Jorams, Akabs sønns femte år, mens Josafat ennu var konge i Juda, blev Joram, Josafats sønn, konge i Juda.
17Cablaju xcaßcßâl chihab cuan re nak qui-oc chokß rey. Cuakxakib chihab quicuan saß xcuanquil aran Jerusalén.
17Han var to og tretti år gammel da han blev konge, og regjerte åtte år i Jerusalem.
18Li rixakil, aßan lix rabin laj Acab. Laj Joram quixbânu li mâusilal joß queßxbânu chixjunileb lix reyeb laj Israel. Quixbânu li incßaß us chiru li Kâcuaß.
18Han vandret på Israels kongers vei, likesom Akabs hus hadde gjort, for han hadde en datter av Akab til hustru, og han gjorde hvad ondt var i Herrens øine.
19Abanan li Kâcuaß incßaß quixsach ruheb li ralal xcßajol laj Judá xban nak quixyechißi re laj David laj cßanjel chiru nak junelic cuânk junak reheb li ralal xcßajol tâoc chokß rey.
19Men Herren vilde ikke ødelegge Juda for sin tjener Davids skyld, fordi han hadde lovt ham at han vilde la en lampe brenne for ham og hans sønner gjennem alle tider.
20Nak laj Joram cuan saß xcuanquil aran Judá, eb laj Edom queßpletic riqßuin. Eb laj Edom queßrisi ribeb rubel xcuanquil ut queßxxakab xreyeb.
20I hans dager falt Edom fra Juda og tok sig en konge.
21Laj Joram cô Zair rochbeneb chixjunileb lix carruaje. Eb laj Edom queßxsut li tenamit. Abanan chiru li kßojyîn laj Joram ut eb li nequeßchßeßoc reheb lix carruaje queßru chi êlelic. Ut eb li soldados queßxjeqßui ribeb ut queßcôeb saß rochocheb.
21Da drog Joram over til Sa'ir med alle sine stridsvogner; han brøt op om natten og slo edomittene, som hadde omringet ham, og høvedsmennene over deres vogner; men folket flyktet til sine hjem.
22Eb laj Edom queßrisi ribeb rubel xcuanquileb laj Judá. Toj chalen anakcuan nequeßxtakla ribeb xjuneseb. Joßcan ajcuiß li tenamit Libna. Saß eb ajcuiß li cutan aßan queßpletic riqßuineb laj Judá ut queßrisi ribeb rubel xcuanquil.
22Således falt Edom fra Juda og har vært skilt fra dem til den dag idag; på samme tid falt også Libna fra.
23Lix comon li cßaßak re ru li quixbânu li rey Joram tzßîbanbil retal saß li hu Crónicas, li tzßîbanbil cuiß retalil li quilajeßxbânu lix reyeb laj Judá.
23Hvad som ellers er å fortelle om Joram og om alt det han gjorde, er opskrevet i Judas kongers krønike.
24Li rey Joram quicam ut quimukeß saß lix tenamit li rey David bar queßmukeß cuiß lix xeßtônil xyucuaß. Ut aß chic laj Ocozías li ralal qui-oc chokß rey chokß rêkaj laj Joram.
24Og Joram la sig til hvile hos sine fedre og blev begravet hos sine fedre i Davids stad; og hans sønn Akasja blev konge i hans sted.
25Yô cablaju chihab roquic chokß xreyeb laj Israel laj Joram, li ralal laj Acab, nak laj Ocozías li ralal laj Joram qui-oc chokß xreyeb laj Judá.
25I Israels konge Jorams, Akabs sønns tolvte år, blev Akasja, Jorams sønn, konge i Juda.
26Cuib xcaßcßâl chihab cuan re laj Ocozías nak qui-oc chokß rey. Jun chihab quicuan saß xcuanquil aran Jerusalén. Lix naß, aßan lix Atalía li ri laj Omri, li quicuan chokß xreyeb laj Israel.
26Akasja var to og tyve år gammel da han blev konge, og regjerte ett år i Jerusalem; hans mor hette Atalja og var en datter* av Israels konge Omri. / {* sønnedatter, 2KG 8, 18.}
27Laj Ocozías quixbânu li mâusilal chiru li Kâcuaß joß queßxbânu eb li ralal xcßajol laj Acab xban nak laj Joram, aßan xhiß laj Acab.
27Han vandret på samme vei som Akabs hus og gjorde hvad ondt var i Herrens øine, likesom Akabs hus; for han var en slektning av Akabs hus.
28Laj Ocozías lix reyeb aj Judá quixjunaji rib riqßuin lix reyeb laj Israel re teßxic chi pletic riqßuin laj Hazael lix reyeb laj Siria. Lix reyeb laj Israel, aßan laj Horam li ralal laj Acab. Queßpletic aran Ramot li cuan saß xcuênt Galaad. Eb laj Siria queßrocsi xyajel laj Joram.Laj Joram quisukßi Jezreel re tixban rib xban nak quitochßeß chak nak quicuulac chi pletic aran Ramot riqßuin laj Hazael lix reyeb laj Siria. Xban nak yaj laj Joram, joßcan nak laj Ocozías cô Jezreel chirilbal laj Joram, li ralal laj Acab.
28Sammen med Joram, Akabs sønn, drog han ut i krig mot Hasael, kongen i Syria, og stred mot ham ved Ramot i Gilead. Men syrerne såret Joram.
29Laj Joram quisukßi Jezreel re tixban rib xban nak quitochßeß chak nak quicuulac chi pletic aran Ramot riqßuin laj Hazael lix reyeb laj Siria. Xban nak yaj laj Joram, joßcan nak laj Ocozías cô Jezreel chirilbal laj Joram, li ralal laj Acab.
29Da vendte kong Joram tilbake for å la sig læge i Jisre'el for de sår syrerne hadde slått ham ved Rama da han stred mot Syrias konge Hasael; og Judas konge Akasja, Jorams sønn, drog ned til Jisre'el for å se til Joram, Akabs sønn, fordi han var syk.