1Saß li chihab jun chic saß li sakßehil nak eb li rey nequeßxic chi pletic, laj David quixtaklaheb chi pletic laj Joab rochbeneb li nequeßtaklan saß xbêneb li soldados joßqueb ajcuiß chixjunileb li soldados aj Israel. Queßxsach ruheb li ralal xcßajol laj Amón. Ut queßxsut rix li tenamit Rabá. Abanan laj David quicana aran Jerusalén.
1Året efter, ved den tid da kongene pleier å dra ut i krig, sendte David Joab avsted med sine tjenere og hele Israel, og de herjet Ammons barns land og kringsatte Rabba. Men David blev i Jerusalem.
2Saß jun li ecuu nak quicuacli chak laj David saß lix chßât, cô saß xbên li rochoch. Nak yô chi bêc aran, quiril jun li ixk yô chi atînc. Cßajoß xchßinaßusal li ixk aßan.
2Så hendte det en aften at David stod op fra sitt leie og gikk omkring på kongehusets tak; da fikk han fra taket se en kvinne som badet sig; og kvinnen var meget fager av utseende.
3Laj David quixtakla xpatzßbal ani li ixk aßan. Queßxye re: —Aßan lix Betsabé, lix rabin laj Eliam ut rixakil laj Urías laj heteo.—
3David sendte bud og spurte sig for om kvinnen, og de sa: Det er jo Batseba, datter av Eliam og hetitten Urias hustru.
4Laj David quixtakla xbokbal li ixk aßan. Nak quicuulac lix Betsabé, laj David quicuan riqßuin. Ut lix Betsabé quisukßi saß rochoch. (Tojeß quirakeß chixsantobresinquil rib li ixk aßan riqßuin lix yajel re li po, joß cßaynakeb xbânunquil.)
4Da sendte David bud og lot henne hente; hun kom til ham, og han lå hos henne like efterat hun hadde renset sig fra sin urenhet*; så gikk hun hjem igjen. / {* 2SA 11, 2.}
5Lix Betsabé quicana chi yaj aj ixk ut quixtakla resil riqßuin laj David.
5Kvinnen blev fruktsommelig; og hun sendte bud om det til David og lot si: Jeg er fruktsommelig.
6Laj David quixtakla xyebal re laj Joab: —Takla chak cuiqßuin laj Urías laj heteo, chan. Ut laj Joab quixtakla laj Urías riqßuin laj David.
6Da sendte David det bud til Joab: Send hetitten Uria til mig! Og Joab sendte Uria til David.
7Nak laj Urías quicuulac, laj David quixye re: —¿Ma sa saß xchßôl laj Joab? ¿Ma saheb saß xchßôl li soldados? ¿Chanru yô li plêt? ¿Ma us yô chi êlc? chan.
7Da Uria kom til ham, spurte David ham om det stod vel til med Joab og med krigsfolkene, og hvorledes det gikk med krigen.
8Chirix aßan laj David quixye re: —Tatxic saß lâ cuochoch ut tathilânk caßchßinak, chan. Nak ac xcô laj Urías, laj David quixtakla li tzacaêmk saß li rochoch xcomon li naxtzaca li rey.
8Så sa David til Uria: Gå ned til ditt hus og tvett dine føtter! Og da Uria gikk ut av kongens hus, blev det sendt en rett mat efter ham fra kongens bord.
9Abanan laj Urías incßaß cô saß rochoch. Quicana ban chi cuârc saß li oquebâl re li rochoch li rey bar nequeßcuar cuiß li soldados li nequeßcßacßalen re li rey.
9Men Uria la sig ved inngangen til kongens hus sammen med alle sin herres tjenere og gikk ikke ned til sitt hus.
10Nak laj David quirabi resil nak laj Urías incßaß cô saß rochoch, quixye re: —Lâat tojeß xatsukßi chak saß li plêt. ¿Cßaßut nak incßaß xatcôat saß lâ cuochoch? chan.
10Da det blev meldt David at Uria ikke var gått ned til sitt hus, sa David til ham: Kommer du ikke fra reisen? Hvorfor er du da ikke gått ned til ditt hus?
11Laj Urías quixye re: —Eb li soldados aj Israel ut eb laj Judá najt cuanqueb chak saß li plêt. Li Lokßlaj Câx cuan rochbeneb. Laj Joab li nataklan saß inbên joß eb ajcuiß li nequeßtaklan saß xbêneb li soldados yôqueb chi cuârc yal saß muhebâl yîbanbil riqßuin rukß cheß. ¿Cßaßut nak tinxic lâin saß cuochoch chi cuaßac ut chi cuânc riqßuin li cuixakil? Saß âcßabaß lâat, at rey, lâin ninye nak incßaß tinbânu aßan, chan.
11Da svarte Uria: Arken og Israel og Juda bor i løvhytter, og min herre Joab og min herres tjenere ligger i leir på åpen mark, og jeg skulde gå inn i mitt hus og ete og drikke og ligge hos min hustru! Så sant du lever, så sant din sjel lever: Det gjør jeg ikke!
12Ut laj David quixye re: —Canâkat arin anakcuan. Cuulaj tatintakla cuißchic riqßuineb li soldados, chan. Joßcan nak laj Urías quicana Jerusalén saß li cutan aßan ut li cutan jun chic.
12Da sa David til Uria: Bli her også idag, så vil jeg imorgen la dig fare. Og Uria blev i Jerusalem den dag og dagen efter.
13Laj David quixbok laj Urías chi cuaßac riqßuin ut quixcaltesi. Abanan laj Urías incßaß cô chi cuârc saß li rochoch. Quicana ban chi cuârc saß li naßajej li nequeßcuar cuiß li soldados li nequeßcßacßalen re li rochoch li rey.
13Og David bad ham til sig, og han åt og drakk hos ham, og han drakk ham drukken; og om aftenen gikk han ut og la sig på sitt leie sammen med sin herres tjenere; men til sitt hus gikk han ikke ned.
14Cuulajak chic laj David quixtzßîba jun li hu re tixtakla re laj Joab. Ut laj Urías, aßan li quicßamoc re li hu.
14Morgenen efter skrev David et brev til Joab og sendte det med Uria.
15Saß li hu quixye re laj Joab: —Tâqßue laj Urías chi ubej nak yôk chi cau li pletic ut tâcanab xjunes re nak tâcamsîk saß li plêt, chan.
15Og i brevet skrev han således: Sett Uria lengst frem, der hvor striden er hårdest, og dra eder tilbake fra ham, så han blir slått og dør!
16Joßcan nak laj Joab nak queßxsut rix li tenamit quixqßue chi ubej laj Urías bar cuanqueb cuiß li soldados li cauheb rib chi pletic.
16Mens nu Joab lå og voktet på byen, satte han Uria på et sted hvor han visste at der var djerve menn.
17Saß ajcuiß li hônal aßan queßel chak li soldados li cuanqueb saß li tenamit chi pletic riqßuineb. Cuanqueb li nequeßtaklan saß xbêneb lix soldados laj David li queßcamsîc. Ut saß xyânkeb aßan quicam laj Urías laj heteo.
17Og da mennene i byen drog ut og stred mot Joab, falt nogen av krigsfolket - av Davids menn - og hetitten Uria døde også.
18Laj Joab quixtakla resil re laj David chanru yô li plêt.
18Da sendte Joab bud til David med tidende om alt som hadde hendt i krigen.
19Quixtakla lix takl ut quixye re: —Nak acak xatrakeß chixyebal re li rey chirix li plêt,
19Og han bød sendebudet: Når du har talt ut til kongen om alt det som har hendt i krigen,
20mâre li rey tâjoskßok ut tixye âcue, “¿Cßaßut nak xexnachßoc saß li tenamit chi pletic? ¿Ma incßaß ta biß nequenau nak naru teßxcut chak lix tzimaj saß xbên li tzßac?
20og det skulde hende at kongens vrede optendes, og han sier til dig: Hvorfor gikk I så nær inn til byen under striden? Visste I ikke at de vilde skyte ned fra muren?
21¿Ma incßaß jultic êre chanru nak quicamsîc laj Abimelec li ralal laj Jerobaal? ¿Ma incßaß jultic êre chanru nak li ixk quixcut jun tokol li pec re li molino saß xbên laj Abimelec ut quixcamsi aran Tebes? ¿Cßaßut nak xexnachßoc riqßuin li tzßac?” mâre chaßak. Ut lâat tâye re, “Quicamsîc ajcuiß laj Urías laj heteo, laj cßanjel châcuu,” chaßkat re, chan laj Joab.
21Hvem var det som drepte Abimelek, Jerubbesets sønn? Var det ikke en kvinne som kastet en kvernsten ned på ham fra muren i Tebes, så han døde? Hvorfor gikk I så nær inn til muren? - så skal du si: Også din tjener hetitten Uria er død.
22Cô li takl ut quixserakßi re laj David chixjunil li quiyeheß re xban laj Joab.
22Så tok sendebudet avsted og kom og meldte David alt det Joab hadde pålagt ham.
23Quixye re: —Kßaxal cauheb rib chiku lâo li xicß nequeßiloc ke. Queßel chak li tenamit chi pletic kiqßuin toj saß li cßalebâl. Abanan queßkâlina toj saß li oquebâl.
23Og budet sa til David: Mennene fikk overtaket over oss og drog ut på marken mot oss; men så trengte vi dem tilbake like til byporten.
24Ut queßxcut chak eb lix tzimaj toj saß xbên li tzßac. Cuanqueb li nequeßcßanjelac châcuu li queßcamsîc. Ut quicamsîc ajcuiß laj Urías, laj heteo, laj cßanjel châcuu, chan.
24Da skjøt bueskytterne fra muren ned på dine tjenere, og det falt nogen av kongens tjenere; også din tjener hetitten Uria døde.
25Laj David quixye re li takl: —Ye re laj Joab chi joßcaßin, “Matcßoxlac chirix aßin xban nak joßcaßin nacßulman saß li plêt. Cacuubresi âchßôl. Tatpletik cuißchic riqßuin chi cau toj retal têrêchani li tenamit,” chan.
25Da sa David til budet: Så skal du si til Joab: Ta dig ikke nær av dette! For sverdet fortærer snart en, snart en annen; hold kraftig ved med å stride mot byen og riv den ned! Og sett du mot i ham!
26Nak lix Betsabé quirabi resil nak quicamsîc lix bêlom saß li plêt, quirahoß saß xchßôl ut quiyâbac chirix.Nak quinumeß lix rahil xchßôl, laj David quixtakla xcßambal lix Betsabé saß rochoch. Ut lix Betsabé quicana chokß rixakil laj David. Quiyoßla jun lix cßulaßal chßina têlom. Abanan incßaß quicuulac chiru li Kâcuaß li cßaßru quixbânu laj David.
26Da Urias hustru hørte at Uria, hennes mann var død, sørget hun over sin ektefelle.
27Nak quinumeß lix rahil xchßôl, laj David quixtakla xcßambal lix Betsabé saß rochoch. Ut lix Betsabé quicana chokß rixakil laj David. Quiyoßla jun lix cßulaßal chßina têlom. Abanan incßaß quicuulac chiru li Kâcuaß li cßaßru quixbânu laj David.
27Men da sørgetiden var til ende, sendte David bud og hentet henne til sitt hus, og hun blev hans hustru og fødte ham en sønn. Men det som David hadde gjort, var ondt i Herrens øine.