1Nak quicuan laj Artajerjes chokß xreyeb laj Persia, quicuan jun li cuînk aj Esdras xcßabaß. Aßan ralal laj Seraías. Ut laj Seraías, aßan ralal laj Azarías. Ut laj Azarías, aßan ralal laj Hilcías.
1Nogen tid efter, under perserkongen Artaxerxes' regjering, drog Esras, sønn av Seraja, sønn av Asarja, sønn av Hilkias,
2Laj Hilcías, aßan ralal laj Salum. Laj Salum, aßan ralal laj Sadoc. Ut laj Sadoc, aßan ralal laj Ahitob.
2sønn av Sallum, sønn av Sadok, sønn av Akitub,
3Laj Ahitob, aßan ralal laj Amarías. Laj Amarías, aßan ralal laj Azarías. Ut laj Azarías, aßan ralal laj Meraiot.
3sønn av Amarja, sønn av Asarja, sønn av Merajot,
4Laj Meraiot, aßan ralal laj Zeraías. Laj Zeraías, aßan ralal laj Uzi. Ut laj Uzi, aßan ralal laj Buqui.
4sønn av Serahja, sønn av Ussi, sønn av Bukki,
5Laj Buqui, aßan ralal laj Abisúa. Laj Abisúa, aßan ralal laj Finees. Ut laj Finees, aßan ralal laj Eleazar. Laj Eleazar, aßan ralal laj Aarón, li xbên aj tij.
5sønn av Abisua, sønn av Pinehas, sønn av Eleasar, sønn av ypperstepresten Aron -
6Laj Esdras aßan tzolbil chi us riqßuin li chakßrab li quiqßueheß re laj Moisés xban li Kâcuaß lix Dioseb laj Israel. Ut xban nak li Kâcuaß quitenkßan re laj Esdras, chixjunil li cßaßru quixtzßâma chiru li rey, quiqßueheß re. Laj Esdras qui-el Babilonia ut cô Jerusalén.
6denne Esras drog op fra Babel. Han var en skriftlærd mann, vel kjent med Mose lov, den som Herren, Israels Gud, hadde gitt. Kongen gav ham alt det han bad om; for Herren hans Gud holdt sin hånd over ham.
7Ut nabaleb laj Israel queßcôeb Jerusalén rochben nak ac yô chic xcuuk chihab roquic chokß rey laj Artajerjes. Saß xyânkeb li queßsukßi cuanqueb laj tij, cuanqueb laj levita, cuanqueb laj bichanel, cuanqueb li nequeßcßacßalen saß li oquebâl re li templo, ut cuanqueb ajcuiß li nequeßcßanjelac saß li templo.
7Nogen av Israels barn og av prestene, levittene, sangerne, dørvokterne og tempeltjenerne drog med ham op til Jerusalem i kong Artaxerxes' syvende år.
8b po xcuuk chihab roquic chokß rey laj Artajerjes nak laj Esdras quicuulac Jerusalén.
8Han kom til Jerusalem i den femte måned; det var i kongens syvende år.
9Laj Esdras qui-el Babilonia saß li xbên cutan re li xbên po. Ut quicuulac Jerusalén saß li xbên cutan re li roß po. Li Kâcuaß cuan riqßuin ut aßan yô chi tenkßânc re.
9For på den første dag i den første måned begynte han å ordne alt til ferden fra Babel, og på den første dag i den femte måned kom han til Jerusalem; for hans Gud holdt sin gode hånd over ham.
10Laj Esdras quixqßue xchßôl chixtzolbal ut chixbânunquil li naxye saß li chakßrab li qßuebil xban li Kâcuaß. Ut quixqßue ajcuiß xchßôl chixchßolobanquil lix yâlal li tzßîbanbil saß li chakßrab reheb laj Israel.
10For Esras hadde satt sin hu til å granske Herrens lov og gjøre efter den og til å lære folk lov og rett i Israel.
11Aßan aj tij ut aj tzolonel ajcuiß. Quixtzol rib chi us riqßuin li chakßrab, li quiqßueheß reheb laj Israel xban li Kâcuaß lix Dioseb. Joßcaßin tzßîbanbil saß li hu li quixtzßîba li rey Artajerjes re laj Esdras nak toj mâjiß naxic Jerusalén.
11Dette er en avskrift av det brev som kong Artaxerxes gav presten Esras, den skriftlærde, som var kyndig i de bud og lover som Herren hadde gitt Israel:
12—Lâin li rey Artajerjes, li kßaxal nim incuanquil chiruheb li jun chßol chic rey. Li hu aßin re laj Esdras laj tij, laj cßutul re li chakßrab li quiqßueheß xban li Kâcuaß Dios li cuan saß choxa. Chicuânk taxak li tuktûquil usilal âcuiqßuin.
12Artaxerxes, kongenes konge, til presten Esras, han som er full-lært i himmelens Guds lov, og så videre.
13Lâin xinqßue jun li chakßrab nak chixjunileb laj Israel li cuanqueb rubel incuanquil, joß eb laj tij ut eb laj levita, cui teßraj xic Jerusalén, naru nequeßxic châcuix.
13Jeg har gitt befaling om at alle de av Israels folk og av dets prester og levitter i mitt rike som har lyst til å dra til Jerusalem, kan dra med dig,
14Lâin li rey, yôquin chi taklânc âcue joßqueb ajcuiß li cuukub chi cuînk li nequeßqßuehoc naßleb. Tatxic chirilbal chanru cuanqueb aran Judá ut Jerusalén, ma yôqueb chixbânunquil li cßaßru naxye saß li chakßrab li qßuebil reheb xban li Kâcuaß lâ Dios. Lâat nacanau chi tzßakal cßaßru naxye saß li chakßrab.
14siden du er sendt av kongen og hans syv rådgivere til å se efter hvorledes det er med Juda og Jerusalem, efter din Guds lov, som du har i hende,
15Tâcßam li oro ut li plata ut tâqßue re lix templo lix Dioseb laj Israel li cuan Jerusalén, li x-ala saß kachßôl xqßuebal, lâin ut eb laj qßuehol naßleb.
15og til å føre dit det sølv og gull som kongen og hans rådgivere frivillig har gitt Israels Gud, han som har sin bolig i Jerusalem,
16Tâcßam ajcuiß chixjunil li plata ut li oro li joß qßuial teßxchßutub li cuanqueb Babilonia. Ut tâcßam ajcuiß li mayej li x-ala saß xchßôleb xqßuebal eb laj tij ut eb laj Israel li cuanqueb saß li tenamit aßan re xyîbanquil lix templo li Dios aran Jerusalén.
16og likeledes alt det sølv og gull som du kan få i hele Babels landskap, og de frivillige gaver som folket og prestene vil gi til sin Guds hus i Jerusalem.
17Chiru li tumin aßan tâlokß li toro, li carner ut li carner li toj sâjeb, joß ajcuiß li ru li acuîmk ut li vino re teßxmayeja chiru li artal li cuan saß lix templo li Kâcuaß lê Dios aran Jerusalén.
17Derfor skal du for disse penger samvittighetsfullt kjøpe okser, værer og lam med tilhørende matoffere og drikkoffere; og du skal ofre dem på alteret i eders Guds hus i Jerusalem.
18Lâat ut eb laj tij jun chßol chic têbânu li cßaßru têraj riqßuin li plata ut li oro li tâelaßânk. Têbânu joß naraj li Kâcuaß lê Dios.
18Og hvad du og dine brødre finner det riktig å gjøre med resten av sølvet og gullet, det kan I gjøre efter eders Guds vilje.
19Chixjunil li secß li quikßaxtesîc âcue re xcßanjel li Dios saß li templo aran Jerusalén, kßaxtesi re li Dios lâat.
19Men de kar som du har fått til tjenesten i din Guds hus, dem skal du gi fra dig for Jerusalems Guds åsyn.
20Ut li cßaßak chic re ru li tâcßanjelak chêru aran saß lix templo lê Dios, naru tâlokß riqßuin lin tumin lâin, chan li rey.
20Hvad du ellers må utrede til din Guds hus av nødvendige utgifter, det skal du utrede av kongens skattkammer.
21Anakcuan lâin, li rey Artajerjes, yôquin xqßuebal li chakßrab reheb chixjunileb laj xocol tumin li cuanqueb jun pacßal li nimaß Eufrates nak teßxqßue chi junpât chixjunil li cßaßru tâpatzß lâat, Esdras. Lâat aj tij ut nacanau chi us li chakßrab li qßuebil êre xban li Dios cuan saß choxa.
21Og jeg, kong Artaxerxes, har gitt befaling til alle skattmestere hinsides elven at alt hvad presten Esras, han som er kyndig i himmelens Guds lov, krever av eder, det skal nøiaktig ydes,
22Naru teßxqßue oxib mil riqßuin oxib ciento kilos li plata. Naru teßxqßue cuib xcaßcßâl mil bisoc li trigo, ut cuib mil riqßuin cuib ciento botella li vino. Naru teßxqßue cuib mil riqßuin cuib ciento botella li aceite ut li atzßam tâqßuehekß chi incßaß bisbil.
22inntil hundre talenter sølv, hundre kor hvete, hundre bat vin og hundre bat olje, og salt uten foreskrevet mål.
23Chixjunil li târaj li Dios, li cuan saß choxa re lix templo, tento xqßuebal re nak incßaß tâchâlk raylal saß xbêneb li cuanqueb rubel incuanquil chi moco saß xbêneb li cualal incßajol.
23Alt hvad himmelens Gud befaler, det skal nøiaktig utføres for himmelens Guds hus, så det ikke skal komme vrede over kongens og hans sønners rike.
24Ut ninye ajcuiß âcue nak incßaß tâpatzß xtojeb laj tij chi moco eb laj levita, chi moco eb laj bichanel, chi moco eb li nequeßcßacßalen saß li oquebâl re li templo, chi moco riqßuineb li nequeßcßanjelac saß li templo. Incßaß tâpatzß xtojeb.
24Og eder lar vi vite at ingen skal ha makt til å pålegge nogen av prestene, levittene, sangerne, dørvokterne, tempeltjenerne eller nogen annen som har en tjeneste ved dette Guds hus, skatt, toll eller veipenger.
25Lâat, Esdras, joß naxcßut châcuu li Kâcuaß lâ Dios, tâxakab aj rakol âtin ut tâxakab aj cßamol be re nak aßaneb chic teßtaklânk saß xbêneb chixjunileb li tenamit li cuanqueb jun pacßal li nimaß Eufrates. Tâcuânk xcuanquileb saß xbêneb chixjunileb li nequeßxnau li cßaßru naxye saß li chakßrab li quiqßueheß reheb xban li Kâcuaß lâ Dios. Ut eb li incßaß nequeßxnau li chakßrab, lâat tâcßut chiruheb.
25Og du, Esras, skal efter den visdom du har fått av din Gud, innsette dommere og lovkyndige til å dømme alt folket hinsides elven, alle dem som kjenner din Guds lover; og om nogen ikke kjenner dem, så skal I lære ham å kjenne dem.
26Ut li ani incßaß tixbânu chi tzßakal li naxye saß lix chakßrab li Kâcuaß lâ Dios, ut li chakßrab li xinqßue lâin, chirakekß âtin saß xbên li jun aßan chi junpât. Ut chiqßuehekß chixtojbal rix lix mâc. Tâcamsîk, malaj tâisîk saß li naßajej cuan cuiß, malaj tixtoj rix lix mâc riqßuin tumin, malaj ut tâqßuehekß saß tzßalam, chan li rey.
26Og om nogen ikke gjør efter din Guds lov og efter kongens lov, så skal der samvittighetsfullt holdes dom over ham, enten det nu fører til døden eller til landflyktighet eller til bøter eller til bånd og fengsel.
27Laj Esdras quitijoc ut quixye chi joßcaßin: —Lokßoninbilak taxak li Kâcuaß lix Dioseb li kaxeßtônil yucuaß, xban nak aßan xcßutuc chiru li rey nak tixqßue xlokßal li templo, li cuan Jerusalén, li nakalokßoni cuiß li Kâcuaß li kaDios.Nimanbil taxak ru li Kâcuaß li qui-osobtesin cue chiru li rey, joß ajcuiß chiruheb laj qßuehol naßleb ut chiruheb ajcuiß chixjunileb li nequeßcßanjelac chiru li rey. Xban nak li Kâcuaß cuan cuiqßuin ut quixqßue xcacuil inchßôl, lâin quinsicß ruheb li teßcßamok be chiruheb laj Israel re nak teßxic Jerusalén cuochben, chan laj Esdras.
27Lovet være Herren, våre fedres Gud, som gav kongen slikt i sinne, så Herrens hus i Jerusalem kunde bli prydet,
28Nimanbil taxak ru li Kâcuaß li qui-osobtesin cue chiru li rey, joß ajcuiß chiruheb laj qßuehol naßleb ut chiruheb ajcuiß chixjunileb li nequeßcßanjelac chiru li rey. Xban nak li Kâcuaß cuan cuiqßuin ut quixqßue xcacuil inchßôl, lâin quinsicß ruheb li teßcßamok be chiruheb laj Israel re nak teßxic Jerusalén cuochben, chan laj Esdras.
28og som lot mig finne nåde hos kongen og hans rådgivere og hos alle kongens mektige høvdinger! Jeg kjente mig sterk, fordi Herren min Gud holdt sin hånd over mig, og jeg fikk samlet nogen av Israels overhoder til å dra op sammen med mig.