¹산 염소가 새끼 치는 때를 네가 아느냐 ? 암사슴의 새끼 낳을 기한을 네가 알 수 있느냐 ?

¹Och HERREN svarade Job ur stormvinden och sade:

²그것이 몇 달만에 만삭되는지 아느냐 ? 그 낳을 때를 아느냐 ?

²Vem är du som stämplar vishet såsom mörker, i det att du talar så utan insikt?

³그것들은 몸을 구푸리고 새끼를 낳아 그 괴로움을 지내어 버리며

³Omgjorda nu såsom ej man dina länder; jag vill fråga dig, och du må giva mig besked.

⁴그 새끼는 강하여져서 빈 들에서 길리우다가 나가고는 다시 돌아오지 아니하느니라

⁴Var var du, när jag lade jordens grund? Säg det, om du har ett så stort förstånd.

⁵누가 들나귀를 놓아 자유하게 하였느냐 ? 누가 빠른 나귀의 매인 것을 풀었느냐 ?

⁵Vem har fastställt hennes mått -- du vet ju det? Och vem spände sitt mätsnöre ut över henne?

⁶내가 들로 그 집을, 짠 땅으로 그 사는 처소를 삼았느니라

⁶Var fingo hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten,

⁷들나귀는 성읍의 지꺼리는 것을 업신여기니 어거하는 자의 지르는 소리가 그것에게 들리지 아니하며

⁷medan morgonstjärnorna tillsammans jublade och alla Guds söner höjde glädjerop?

⁸초장이 된 산으로 두루 다니며 여러 가지 푸른 것을 찾느니라

⁸Och vem satte dörrar för havet, när det föddes och kom ut ur moderlivet,

⁹들소가 어찌 즐겨 네게 복종하며 네 외양간에 머물겠느냐 ?

⁹när jag gav det moln till beklädnad och lät töcken bliva dess linda,

¹⁰네가 능히 줄로 들소를 매어 이랑을 갈게 하겠느냐 ? 그것이 어찌 골짜기에서 너를 따라 쓰레를 끌겠느냐 ?

¹⁰när jag åt det utstakade min gräns och satte bom och dörrar därför,

¹¹그것의 힘이 많다고 네가 그것을 의지하겠느냐 ? 네 수고하는 일을 그것에게 맡기겠느냐 ?

¹¹och sade: »Härintill skall du komma, men ej vidare, här skola dina stolta böljor lägga sig»?

¹²그것이 네 곡식을 집으로 실어오며 네 타작 마당에 곡식 모으기를 그것에게 의탁하겠느냐 ?

¹²Har du i din tid bjudit dagen att gry eller anvisat åt morgonrodnaden dess plats,

¹³타조는 즐거이 그 날개를 친다마는 그 깃과 털이 인자를 베푸느냐 ?

¹³där den skulle fatta jorden i dess flikar, så att de ogudaktiga skakades bort därifrån?

¹⁴그것이 알을 땅에 버려두어 모래에서 더워지게 하고

¹⁴Då ändrar den form såsom leran under signetet, och tingen stå fram såsom klädda i skrud;

¹⁵발에 깨어질 것이나 들짐승에게 밟힐 것을 생각지 아니하고

¹⁵då berövas de ogudaktiga sitt ljus, och den arm som lyftes för högt brytes sönder.

¹⁶그 새끼에게 무정함이 제 새끼가 아닌 것처럼 하며 그 구로한 것이 헛되게 될지라도 괘념치 아니하나니

¹⁶Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten?

¹⁷이는 하나님 내가 지혜를 품부하지 아니하고 총명을 주지 아니함이니라

¹⁷Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar?

¹⁸그러나 그 몸을 떨쳐 뛰어갈 때에는 말과 그 탄 자를 경히 여기느니라

¹⁸Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra.

¹⁹말의 힘을 네가 주었느냐 그 목에 흩날리는 갈기를 네가 입혔느냐 ?

¹⁹Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning,

²⁰네가 그것으로 메뚜기처럼 뛰게 하였느냐 ? 그 위엄스러운 콧소리가 두려우니라

²⁰så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?

²¹그것이 골짜기에서 허위고 힘 있음을 기뻐하며 앞으로 나아가서 군사들을 맞되

²¹Visst kan du det, ty så tidigt blev du ju född, så stort är ju dina dagars antal!

²²두려움을 비웃고 놀라지 아니하며 칼을 당할지라도 물러나지 아니하니

²²Har du varit framme vid snöns förrådshus? Och haglets förrådshus, du såg väl dem

²³그 위에서는 전동과 빛난 작은 창과 큰 창이 쟁쟁하며

²³-- de förråd som jag har sparat till hemsökelsens tid, till stridens och drabbningens dag?

²⁴땅을 삼킬듯이 맹렬히 성내며 나팔 소리를 들으면 머물러 서지 아니하고

²⁴Vet du vägen dit varest ljuset delar sig, dit där stormen sprider sig ut över jorden?

²⁵나팔 소리 나는대로 소소히 울며 멀리서 싸움 냄새를 맡고 장관의 호령과 떠드는 소리를 듣느니라

²⁵Vem har åt regnflödet öppnat en ränna och banat en väg för tordönets stråle,

²⁶매가 떠올라서 날개를 펼쳐 남방으로 향하는 것이 어찌 네 지혜로 말미암음이냐 ?

²⁶till att sända regn över länder där ingen bor, över öknar, där ingen människa finnes,

²⁷독수리가 공중에 떠서 높은 곳에 보금자리를 만드는 것이 어찌 네 명령을 의지함이냐 ?

²⁷till att mätta ödsliga ödemarker och giva växt åt gräsets brodd?

²⁸그것이 낭떠러지에 집을 지으며 뾰족한 바위 끝이나 험준한 데 거하며

²⁸Säg om regnet har någon fader, och vem han är, som födde daggens droppar?

²⁹거기서 움킬만한 것을 살피나니 그 눈이 멀리 봄이며

²⁹Ur vilken moders liv är det isen gick fram, och vem är hon som födde himmelens rimfrost?

³⁰그 새끼들도 피를 빠나니 살륙 당한 자 있는 곳에는 그것도 거기 있느니라

³⁰Se, vattnet tätnar och bliver likt sten, så ytan sluter sig samman över djupet.

³¹

³¹Knyter du tillhopa Sjustjärnornas knippe? Och förmår du att lossa Orions band?

³²

³²Är det du som, när tid är, för himmelstecknen fram, och som leder Björninnan med hennes ungar?

³³

³³Ja, förstår du himmelens lagar, och ordnar du dess välde över jorden?

³⁴

³⁴Kan du upphöja din röst till molnen och förmå vattenflöden att övertäcka dig?

³⁵

³⁵Kan du sända ljungeldar åstad, så att de gå, så att de svara dig: »Ja vi äro redo»?

³⁶

³⁶Vem har lagt vishet i de mörka molnen, och vem gav förstånd åt järtecknen i luften?

³⁷

³⁷Vem håller med sin vishet räkning på skyarna? Och himmelens läglar, vem häller ut dem,

³⁸

³⁸medan mullen smälter såsom malm och jordkokorna klibbas tillhopa?

³⁹

⁴⁰

⁴¹