Korean

Svenska 1917

Psalms

102

1(곤고한 자가 마음이 상하여 그 근심을 여호와 앞에 토하는 기도) 여호와여, 내 기도를 들으시고 나의 부르짖음을 주께 상달케 하소서
1Bön av en betryckt, när han försmäktar och utgjuter sitt bekymmer inför HERREN.
2나의 괴로운 날에 주의 얼굴을 내게 숨기지 마소서 주의 귀를 기울이사 내가 부르짖는 날에 속히 내게 응답하소서
2HERRE, hör min bön, och låt mitt rop komma inför dig.
3대저 내 날이 연기 같이 소멸하며 내 뼈가 냉과리 같이 탔나이다
3Dölj icke ditt ansikte för mig, när jag är i nöd. Böj ditt öra till mig; när jag ropar, så skynda att svara mig.
4내가 음식 먹기도 잊었음으로 내 마음이 풀 같이 쇠잔하였사오며
4Ty mina dagar hava försvunnit såsom rök, benen i min kropp äro förtorkade såsom av eld.
5나의 탄식 소리를 인하여 나의 살이 뼈에 붙었나이다
5Mitt hjärta är förbränt såsom gräs och förvissnat; ty jag förgäter att äta mitt bröd.
6나는 광야의 당아새 같고 황폐한 곳의 부엉이 같이 되었사오며
6För min högljudda suckans skull tränga benen i min kropp ut till huden.
7내가 밤을 새우니 지붕 위에 외로운 참새 같으니이다
7Jag är lik en pelikan i öknen, jag är såsom en uggla bland ruiner.
8내 원수들이 종일 나를 훼방하며 나를 대하여 미칠듯이 날치는 자들이 나를 가리켜 맹세하나이다
8Jag får ingen sömn och har blivit lik en ensam fågel på taket.
9나는 재를 양식 같이 먹으며 나의 마심에는 눈물을 섞었사오니
9Hela dagen smäda mig mina fiender; de som rasa mot mig förbanna med mitt namn.
10이는 주의 분과 노를 인함이라 주께서 나를 드셨다가 던지셨나이다
10Ty jag äter aska såsom bröd och blandar min dryck med gråt,
11내 날이 기울어지는 그림자 같고 내가 풀의 쇠잔함 같으니이다
11för din vredes och förtörnelses skull, därför att du har gripit mig och kastat mig bort.
12여호와여, 주는 영원히 계시고 주의 기념 명칭은 대대에 이르리이다
12Mina dagar äro såsom skuggan, när den förlänges, och jag själv förvissnar såsom gräs.
13주께서 일어나사 시온을 긍휼히 여기시리니 지금은 그를 긍휼히 여기실 때라 정한 기한이 옴이니이다
13Men du, o HERRE, tronar evinnerligen, och din åminnelse varar från släkte till släkte.
14주의 종들이 시온의 돌들을 즐거워하며 그 티끌도 연휼히 여기나이다
14Du skall stå upp och förbarma dig över Sion; se, det är tid att du bevisar det nåd; ja, stunden har kommit.
15이에 열방이 여호와의 이름을 경외하며 세계 열왕이 주의 영광을 경외하리니
15Ty dina tjänare hava dess stenar kära och ömka sig över dess grus.
16대저 여호와께서 시온을 건설하시고 그 영광 중에 나타나셨음이라
16Då skola hedningarna frukta HERRENS namn och alla jordens konungar din härlighet,
17여호와께서 빈궁한 자의 기도를 돌아보시며 저희 기도를 멸시치 아니하셨도다
17när en gång HERREN har byggt upp Sion och uppenbarat sig i sin härlighet;
18이 일이 장래 세대를 위하여 기록되리니 창조함을 받을 백성이 여호와를 찬송하리로다
18när han har vänt sig till de utblottades bön och upphört att förakta deras bön.
19여호와께서 그 높은 성소에서 하감하시며 하늘에서 땅을 감찰하셨으니
19Det skall tecknas upp för ett kommande släkte, och det folk som varder skapat skall lova HERREN,
20이는 갇힌자의 탄식을 들으시며 죽이기로 정한 자를 해방하사
20att han har blickat ned från sin heliga höjd, att HERREN har skådat från himmelen ned till jorden,
21여호와의 이름을 시온에서 그 영예를 예루살렘에서 선포케 하려 하심이라
21för att höra den fångnes klagan, för att befria dödens barn,
22때에 민족들과 나라들이 모여 여호와를 섬기리로다
22på det att man i Sion må förkunna HERRENS namn och hans lov i Jerusalem,
23저가 내 힘을 중도에 쇠약케 하시며 내 날을 단촉케 하셨도다
23när alla folk församlas, och alla riken, för att tjäna HERREN.
24나의 말이 나의 하나님이여, 나의 중년에 나를 데려가지 마옵소서 주의 연대는 대대에 무궁하니이다
24Han har på vägen nedböjt min kraft, han har förkortat mina dagar.
25주께서 옛적에 땅의 기초를 두셨사오며 하늘도 주의 손으로 지으신 바니이다
25Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halva dagar, du vilkens år vara från släkte till släkte.
26천지는 없어지려니와 주는 영존하시겠고 그것들은 다 옷 같이 낡으리니 의복같이 바꾸시면 바뀌려니와
26I urtiden lade du jordens grund, och himlarna äro dina händer verk:
27주는 여상하시고 주의 년대는 무궁하리이다
27de skola förgås, men du förbliver, de skola alla nötas ut såsom en klädnad; du skall förvanda dem såsom man byter om sin dräkt, och de fara hän.
28주의 종들의 자손이 항상 있고 그 후손이 주의 앞에 굳게 서리이다 하였도다
28Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände.
29Dina tjänares barn skola få bo i landet, och deras avkomma skall bestå inför dig.