1¶ He himene na Rawiri. No Ihowa te whenua, me ona tini mea, te ao, me nga tangata e noho ana i runga.
1Av David; en psalm. Jorden är HERRENS och allt vad därpå är, jordens krets och de som bo därpå.
2He mea whakatu hoki nana ki runga ki nga moana, he mea whakau ki runga ki nga roma.
2Ty han är den som har lagt hennes grund på haven, den som på strömmarna har berett henne fäste.
3¶ Ko wai e eke ki te maunga o Ihowa? Ko wai e tu ki tona wahi tapu?
3Vem får gå upp på HERRENS berg, och vem får träda in i hans helgedom?
4Ko te tangata he ma nei nga ringa, he harakore tona ngakau, kahore nei i ara tona wairua ki te horihori, a kahore i oati teka.
4Den som har oskyldiga händer och rent hjärta, den som icke vänder sin själ till lögn och den som icke svär falskt.
5Ka riro i a ia te manaaki a Ihowa, me te tika a te Atua o tona whakaoranga.
5Han skall undfå välsignelse av HERREN och rättfärdighet av sin frälsnings Gud.
6Ko te whakatupuranga tenei o te hunga e rapu ana ki a ia, e rapu nei i tou mate, e Hakopa. (Hera.
6Sådant är det släkte som frågar efter honom; de som söka ditt ansikte, de äro Jakobs barn. Sela.
7¶ Kia ara o koutou matenga, e nga tatau, ara ake, e nga tatau onamata; a ka tomo te Kingi o te kororia.
7Höjen, I portar, edra huvuden, höjen eder, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin.
8Ko wai tenei Kingi kororia? Ko Ihowa, ko te kaha, ko te marohirohi, ko Ihowa, ko te marohirohi ki te whawhai.
8Vem är då ärans konung? Det är HERREN, stark och väldig, HERREN, väldig i strid.
9Kia ara o koutou matenga, e nga tatau, kia ara ake, e nga tatau onamata, a ka tomo te Kingi o te kororia.
9Höjen, I portar, edra huvuden, höjen dem, I eviga dörrar, för att ärans konung må draga därin.
10Ko wai tenei Kingi kororia? Ko Ihowa o nga mano, ko ia te Kingi kororia. (Hera.
10Vem är då denne ärans konung? Det är HERREN Sebaot; han är ärans konung. Sela.