1¶ He Hikaiono na Rawiri, tana i waiata ai ki a Ihowa mo nga kupu a Kuhu Pineamine. E Ihowa, e toku Atua, kei a koe toku whakawhirinakitanga: kia ora ahau i te hunga katoa e aru ana i ahau, kia mawhiti atu hoki ahau:
1En sång av David, som han sjöng till HERREN för benjaminiten Kus' ords skull.
2Kei haehae ia i toku wairua, ano he raiona, a titaritari noa, i te mea kahore he kaiarai.
2HERRE, min Gud, till dig tager jag min tillflykt; fräls mig från alla mina förföljare och rädda mig,
3E Ihowa, e toku Atua, ki te mea naku tena mahi, ki te mea he hara kei oku ringa;
3så att de icke, såsom lejon, sönderslita min själ och rycka bort henne utan räddning.
4Ki te mea i whakahokia e ahau he kino ki te tangata kua mau nei ta maua rongo; i whakaora nei hoki ahau i te tangata i kino noa mai ki ahau:
4HERRE, min Gud, har jag gjort sådant, och är orätt i mina händer,
5Kia arumia toku wairua e te hoariri, a kia mau; kia takahia hoki toku ora e ia ki te whenua, kia whakatokotoria ano toku kororia ki te puehu. (Hera.
5har jag med ont vedergällt ned som höll frid med mig eller plundrat den som var min ovän utan sak,
6E Ihowa, whakatika, kia riri koe, ara ake, e nana nei hoki oku hoa whawhai: kia oho ake hoki koe moku; kua kiia e koe te whakawa.
6så förfölje fienden min själ och tage henne fatt och trampe mitt liv till jorden och lägge min ära i stoftet. Sela.
7Tukua kia karapotia koe e te whakaminenga o nga iwi: ma runga atu i a ratou tou hokinga atu ki runga.
7Stå upp, HERRE, i din vrede, res dig mot mina ovänners raseri och vakna upp till min hjälp, du som har påbjudit dom.
8Ko Ihowa e whakarite whakawa ana mo nga iwi; kia rite, e Ihowa, tau whakawa moku ki taku mahi tika, ki te tapatahi hoki o oku whakaaro.
8Må folkens församling omgiva dig, och må du över den vända åter till höjden.
9Kia whakamutua te kino o te hunga kino: whakaukia hoki te tangata tika: e whakamatautau ana hoki te Atua tika i nga ngakau, i nga whatumanawa.
9HERREN håller dom över folken; skaffa mig rätt, HERRE, efter min rättfärdighet och ostrafflighet.
10¶ Kei te Atua toku whakangungu rakau, mana e whakaora te hunga ngakau tika.
10Låt de ogudaktigas ondska få en ände, men håll den rättfärdige vid makt; ty du, som prövar hjärtan och njurar, är en rättfärdig Gud.
11He kaiwhakawa tika te Atua, ae ra, he Atua e riri ana i tenei ra, i tenei ra.
11Min sköld är i Guds hand; han frälsar de rättsinniga.
12Ki te kore tetahi e tahuri, ka whakakoia e ia tana hoari; kua whakapikoa e ia tana kopere, a oti rawa te whakapai.
12Gud är en rättfärdig domare och en Gud som dagligen vredgas.
13Oti rawa ano ana mea whakamate te whakapai e ia; kua meinga e ia ana pere ano he ahi.
13Om någon icke vill omvända sig, så vässer han sitt svärd, sin båge spänner han och gör den redo;
14Nana, he kino te mea e whakamamae nei ia; he whanoke te mea i hapu ki roto ki a ia, a whanau ake he teka.
14och han riktar mot honom dödande skott, sina pilar gör han brinnande.
15I pokaia e ia he poka, he mea keri nana, taka iho ia ki roto ki te rua i mahia e ia.
15Se, denne är i födsloarbete med fördärv, han går havande med olycka, men han föder ett intet.
16Ka hoki tona whanoke ki tona matenga, a ka tau iho tana tukino ki tona tumuaki.
16Han gräver en grop och gör den djup, men han faller själv i den grav som han gräver.
17Ka rite ki tona tika taku whakamoemiti ki a Ihowa: ka himene atu hoki ahau ki te ingoa o Ihowa, o te Runga Rawa.
17Den olycka han tänkte vålla vänder tillbaka på hans huvud, och över hans hjässa kommer hans ondska.
18Jag vill tacka HERREN efter hans rättfärdighet och lovsjunga HERRENS, den Högstes, namn.