1Så vendte vi om og drog til ørkenen på veien til det Røde Hav, således som Herren hadde sagt til mig; og vi drog i lang tid omkring Se'ir-fjellene.
1Huan, I kihei ua, TOUPA'N I kiang ua a gen bang in Tuipi San lam ah gamdai ah I lut ta ua; Seir tang sawtpi I vel ua.
2Da sa Herren til mig:
2Huan, TOUPA'N a hon houpih a,
3Lenge nok har I draget omkring disse fjell; vend eder nu mot nord!
3Hiai tang na vel sawt hun ta uh; mal lam zuan in kihei un.
4Og byd folket og si: I drar nu frem gjennem det land som tilhører eders brødre Esaus barn, som bor i Se'ir; og de blir redde for eder, men I skal ta eder vel i akt,
4Mipite, Seir tang a om, Esau suan na unaute uh gamah na paisuak sin uhi; amau a hon na kihta ding ua; huaiziak in pilvang mahmah unla:
5så I ikke gir eder i strid med dem; jeg vil ikke gi eder så meget som en fotbredd av deres land, for jeg har gitt Esau Se'ir-fjellene til eiendom.
5Kisual pih kei un; a gam uh, a koilai mahmah leng, khepek a sik khop lel leng nou ka hon pe dek het kei ahi; Seir tang zaw a tuam ding in Esau ka pe khin ta hi.
6Mat skal I kjøpe av dem for penger, så I kan ete, og vann skal I også kjøpe av dem for penger, så I kan drikke;
6A ann uh sum in na lei ding ua na nek ding un, huan na dawn ding un a tuite uh leng sum in na lei ding uhi.
7for Herren din Gud har velsignet dig i alt det du har tatt dig fore, han har båret omsorg for dig på din vandring gjennem denne store ørken; i firti år har Herren din Gud nu vært med dig, du har ikke manglet noget.
7TOUPA na Pathian un na khut nasep peuhmah uah a hon vualzawl zel a, hiai gamdai zapi na totsuakdante khawng uh leng a thei hi; hiai kum sawmli sung teng in TOUPA na kiang uah a om a, bangmah na tasam kei uhi, chi in thupia in, chi in.
8Så drog vi videre, bort fra våre brødre Esaus barn, som bor i Se'ir; vi tok av fra veien som går fra Elat og Esjon-Geber gjennem ødemarken, og vendte oss til en annen kant og drog frem på veien til Moabs ørken.
8Huchi in Elat leh Eziongeber a kipan in Arba lamp a pai in Seir tang a om Esau suan i unaute gam i tawn paisuak uh. Huan, i kihei ua, Moab gamdai lam ah i pai ua.
9Da sa Herren til mig: Du må ikke angripe moabittene og ikke gi dig i strid med dem; jeg vil ikke gi dig noget av deres land til eiendom, for jeg har gitt Lots barn Ar til eiendom.
9Huan, TOUPA'N ka kiang ah, Moabte hihbuai kei unla, gal sual in sual kei un; a gam uh na tuam ding un ka hon pe sin kei hi, Lot suante tuam ding in Ar ka pe khinta hi.
10Før i tiden bodde emittene der, et stort og tallrikt folk og høit av vekst likesom anakittene.
10Tu malam in Anakte bang a milian leh tam leh mi sang pipi Emte a om ua:
11Også de regnes for kjemper likesom anakittene, og moabittene kaller dem emitter.
11Huaite leng Anakte bang mah a Ephate chih ahi uh; himahleh Maobte'n jo Emte a chi nak uhi.
12Og i Se'ir bodde før i tiden horittene; men Esaus barn drev dem bort og utryddet dem og bosatte sig der i deres sted, likesom Israel nu har gjort med sitt land, det som Herren har gitt dem til eiendom.
12Tuma lam in Seir tang ah Horte bang leng a om ua; himahleh Esau suante'n a luahsak uhi; a that ua, a mun uah a omta ua. Israelte'n TOUPA'N amau tuam dia a piak gam chih bang mah un.
13Gjør eder nu rede og gå over Sered-bekken! Så gikk vi over Sered-bekken.
13Huchi in thou unla, Zered lui kan dih ua, a chi a. Huchi in Zered lui i kan ta ua.
14Den tid vi var på vandring fra Kades-Barnea, til vi gikk over Sered-bekken, var åtte og tretti år, og da var hele den slekt - alle våbenføre menn - utdød av leiren, som Herren hadde svoret at det skulde gå dem.
14Kadesbarnea a kipan I pawt leh Zered lui i kan ua, TOUPA'N a kiang ua a kichiam bang a mipi lak a huai mi suan a galkap thei mi tengteng a bei vek kikal uh kum sawmthum leh kum giat ahi.
15Og Herrens hånd var også mot dem, så han rev dem bort av leiren, til det var ute med dem.
15Mipite lak a kipan a bei sisip ma uh amaute hihmang bei ding in TOUPA khut a tunguah a tu hi.
16Da nu alle våbenføre menn var utdød av folket,
16Huchi ahi a, huchi bang a mipi lak a kipan galkap thei tengteng a bei ua, a hong sih khit nung un,
17da talte Herren til mig og sa:
17TOUPA'N a hon houpih a,
18Du drar nu over Moabs landemerker, gjennem Ar,
18Tuni in Moab gam, huai Ar na khen paisuak ding ahi:
19og du kommer nær Ammons barns land; men du må ikke angripe dem eller gi dig i strid med dem; jeg vil ikke gi dig noget av Ammons barns land til eiendom, for jeg har gitt Lots barn det til eiendom.
19Huan, Amon suante kiang chin na va tun chiang in leng hihbuai kenla, kisual pih kei in; Amonte gam na tuam ding in ka hon pe sin kei hi, Lota suante tuam ding in ka pekhin hi.
20Også dette land regnes for et land med kjemper; før i tiden bodde kjemper der, og ammonittene kaller dem samsummitter.
20(Huai leng Rephate gam bang a sim ahi sam; huai ah tuma lam in Rephate a om uh; himahleh Amonte'n zaw Zemzumte a chi ua;
21De var et stort og tallrikt folk og høie av vekst likesom anakittene; men Herren utryddet dem for Ammons barn, så de drev dem bort og bosatte sig der i deres sted.
21Anakte bang a mi lian leh tam leh mi sang pipi ahi ua; himahleh TOUPA'N a hihman sak a, amau a luah leuleu ua, a muh uah a om ta uhi:
22Det samme gjorde han for Esaus barn, som bor i Se'ir; for dem utryddet han horittene, så de drev dem bort og bosatte sig der i deres sted, og siden har de bodd der til denne dag.
22Seir tang a om Esau suante Horte a hihman sak lai a a hih bang in; huchi in amau a luah ua, a mun uah tu dong in a om lai uhi:
23Likedan gikk det med avittene, som bodde i landsbyene like til Gasa; de blev ødelagt av kaftorerne, som kom fra Kaftor og bosatte sig der i deres sted.
23Huan, Gaza tan a kho neu chikchik a om Avite Kaptor a kipan a hong pawt Kaptorte'n a hihmang ua, a mun uah a om uhi. )
24Gjør eder rede, bryt op og gå over Arnon-åen! Se, jeg har gitt amoritten Sihon, kongen i Hesbon, og hans land i din hånd; gå nu i gang med å innta det, og gi dig i strid med ham!
24Thou unla, paikhia unla, Arnon guam kan un; ngai dih ua, Amor mi Hesbon kumpipa Sihon leh a gam ka hon pe khinta hi; luah peuhmah unla, gal sual in sual un.
25Fra denne dag vil jeg la redsel for dig og frykt for dig komme over alle folk under himmelen; alle som får høre om dig, skal skjelve og beve for dig.
25Tuni in, van nuai a nam chih tungah nang hon launa uh leh hon kihtakna uh ka om sak pan ding a, na tanchin a za ding ua, a ling ding ua nang ziak in gimthuak in a om ding uh, chi in.
26Da sendte jeg bud fra ørkenen Kedemot til Sihon, kongen i Hesbon, med fredelige ord og lot si:
26Huan, Kedemot gamdai a kipan in Hesbon kumpipa Sihon kiang ah lemna thu pua in mi ka sawl a.
27La mig få dra gjennem ditt land! Jeg vil holde mig på veien, jeg vil ikke vike av, hverken til høire eller til venstre.
27Na gamah hon paisuak sak dih ve; lamlian zel ah ka pai ding a tak lam ah hiam, vei lam ah hiam leng ka pial kei ding.
28Mat kan du selge mig for penger, så jeg kan ete, og vann kan du også gi mig for penger, så jeg kan drikke. La mig bare få dra igjennem på min fot,
28Ka nek ding in ann sum in no'n leisak ding a, ka dawn ding in tui leng sum mah in no'n leisak ding hi;
29likesom Esaus barn, som bor i Se'ir, og moabittene, som bor i Ar, gav mig lov til å gjøre - så jeg kan gå over Jordan til det land som Herren vår Gud gir oss.
29Jordan ka kan a TOUPA ka Pathian un a hon piak gam ka lut masiah Seira om Esau suante leh Ar a om Moabte hon paisuak sak bang un hon paisuak sak lel dih ve, chi in.
30Men Sihon, kongen i Hesbon, vilde ikke la oss dra gjennem sitt land; for Herren din Gud hadde forherdet hans sinn og gjort hans hjerte hårdt for å gi ham i din hånd, som det kan sees på denne dag.
30Himahleh Hesbon kumpipa Sihon in a gamah hon paisuak sak nuam kei a; TOUPA na Pathian un na khut ua a hon piak theihna ding in a lungsim a khauhsak a, a paupeng sak ahi, na theihsa uh bang in.
31Og Herren sa til mig: Se, nu gir jeg Sihon og hans land i din vold; gå nu du i gang med å innta det, så du får hans land i eie.
31Huan, TOUPA'N ka kiang ah, ngai in, Sihon leh a gam ka hon pe ding a hita, a gam tang ding in luah peuhmah in, a hon chi hi.
32Og Sihon og hele hans folk drog ut mot oss til strid, til Jahas.
32Huchi in Sihon leh a mite tengteng Jahaz a hon sual ding in a hong kuan ua.
33Og Herren vår Gud gav ham i vår vold, og vi slo ham og hans sønner og alt hans folk ihjel.
33Huan, TOUPA i Pathian in a hon pia a; huchi in amah leh a tate leh a mite tengteng i that ua.
34Og vi inntok dengang alle hans byer og slo hver by med bann, menn og kvinner og barn; vi lot ikke nogen bli tilbake eller slippe unda.
34Huan, huai lai in a khua tengteng i la ua, huai khuate a mihing tengteng, numei leh a ta neu chikchikte uh tan in i hihmang vek ua, hawi mahmah i neikei ua:
35Bare feet tok vi til bytte foruten hærfanget fra byene som vi inntok.
35I lak khua a gallak a i lak thil leh gante kia i tuam di'n i la uhi.
36Fra Aroer, som ligger ved bredden av Arnon-åen, og fra byen i dalen og like til Gilead var der ikke en by hvis murer var oss for høie; Herren vår Gud gav dem alle i vår vold.
36Arnon guam a om Aroer a kipan leh guam a kho om a kipan a Gilead pha in ei ding in kho sang lua a om het kei mai hi, TOUPA i Pathian in a hon pe vek ahi:Amon suante gam kia na naih kei uhi, Jabok lui khat lam gei tengteng leh tang gam a khuate leh TOUPA i Pathian in a hon khamna peuhmahte toh.
37Men Ammons barns land kom du ikke nær, hverken landet langsmed Jabbok-åen eller byene i fjellene eller noget annet som Herren vår Gud hadde forbudt oss å ta.
37Amon suante gam kia na naih kei uhi, Jabok lui khat lam gei tengteng leh tang gam a khuate leh TOUPA i Pathian in a hon khamna peuhmahte toh.