1Nogen tid derefter hendte det at munnskjenken og bakeren hos kongen i Egypten forså sig mot sin herre, kongen i Egypten.
1Huan, huai thil khitin hichi ahia, Aigupta kumpipa uain pepa leh a tanghou bawlpan a pu uh Aigupta kumpipa a lungkimlousak ua.
2Og Farao blev vred på sine to hoffmenn, den øverste munnskjenk og den øverste baker
2Huchiin, Pharo bel a sikha heutu nih tungah, a uain pia heutupen tungah leh a tanghou bawl heutupen tungah a hehta a.
3og satte dem fast hos høvdingen over livvakten, i fengslet hvor Josef var fange.
3Huchiin vengmi pawl heutu in ah, suangkulh, Joseph hena a omna ah, a tangsakta hi.
4Og høvdingen over livvakten satte Josef til å være hos dem, og han gikk dem til hånde; og de blev sittende en tid i fengslet.
4Huan, vengmi pawl heutu in Joseph bel amau a kemsaka, huchiin amau a na a sepsak ua, huan, ni bangzah hiam tak a tang uhi.
5Engang drømte begge hver sin drøm i samme natt og hver drøm med sin mening - munnskjenken og bakeren hos kongen i Egypten, de som satt fanget i fengslet.
5Huan, suangkulh a hena om, Aigupta kumpipa uain pepa leh tanghou bawlpa in, jan khat mang khiakna tuamtuam tuak a nei ua.
6Da Josef kom inn til dem om morgenen, så han på dem at de var motfalne.
6Huan, a jingin Joseph a kiang uah a valut a, amau a hong mu a, huan, ngaiin, a na lungkham mahmah uhi.
7Da spurte han Faraos hoffmenn, de som satt fengslet med ham hos hans herre: Hvorfor ser I så sorgfulle ut idag?
7Huchiin, aman, bang achia ahia tuniin lungkham mel po natel uchia? Chiin, Pharo sikha heutu, a pu inn a tang teita, a donga.
8De svarte: Vi har drømt, og det er ingen som kan tyde det. Da sa Josef til dem: Å tyde drømmer - er ikke det Guds sak? Fortell mig hvad I har drømt!
8Huan, amau, a kiangah, mang ka nei ua, hon hilh chiansak thei kuamah lah a om ngal keia ahi, a chi ua. Huan, Joseph in, a kianguah, mang hilhchetna te Pathian a ahi ka hia? Hehpihtakin honhilh dih ua, achia.
9Da fortalte den øverste munnskjenk Josef sin drøm og sa til ham: Jeg så i drømme et vintre som stod foran mig;
9Huchiin, uain pia heutu penin a mang Joseph a hilha, a kiangah, ngai dih, ka mangin, ka maah grepgui a hong om a;
10og på vintreet var det tre grener, og det skjøt knopper, blomstene kom frem, klasene modnedes til druer.
10Grepgui ah ka thum a oma: huan, selnou bangin a hong om a, a pakte a hong om khia a; a pak bomten grep minte a hon omsak ua:
11Og jeg holdt Faraos beger i min hånd, og jeg tok druene og krystet dem ut i Faraos beger, og så rakte jeg Farao begeret.
11Huan, Pharo nou ka khut ah a hong om a; huchiin, grep, gahte ka loua, Pharo nou ah ka suak a, huai nou Pharo khut ah ka na pia a, achia.
12Da sa Josef til ham: Dette er tydningen: De tre grener er tre dager.
12Huan, Joseph in, a kiangah, a hilhchetna hiai ahi: ka thumte ni thum ahia:
13Om tre dager skal Farao ophøie dig og sette dig i ditt embede igjen, og du skal rekke Farao begeret, som du gjorde før, da du var hans munnskjenk.
13Tua kipan ni thumin Pharo in na lutang a domkang dinga, na nasep mah a honsemsak nawn ding: huchiin a uain pepa na nahin laia na piak ngeina bangin, Pharo nou a khut ah na pe nawn ding hi.
14Men kom mig i hu, når det går dig vel, og vis barmhjertighet mot mig, så du taler om mig for Farao og hjelper mig ut av dette hus!
14Ahihhangin na hong hamphat nawn chiangin hon theigige inla, hehpihtakin hehpihna ka tungah hon kilangsak inla, Pharo kiangah ka tungtang hon gen inla, hiai in a kipan honpi khia in:
15For de har stjålet mig fra hebreernes land, og heller ikke her har jeg gjort noget som de kunde sette mig i fengslet for.
15Hebru te gam a kipan min a guka a honguk mang uh ka hia: hiai gamah leng khuk sunga a honkhum na ding in bangmah ka hihkhial kei hi, achia.
16Da den øverste baker så at Josef hadde gitt en så god tydning, sa han til ham: Også jeg hadde en drøm og syntes jeg så at jeg bar tre kurver med hvetebrød på mitt hode.
16Tanghou bawlpain hilhchetna a hoih chih a theih in, Joseph kiangah, ken leng mang ka neia, ngaiin, tanghou ngou lohbeu thum ka luin kana pua a:
17Og i den øverste kurv var det allslags bakverk, sånt som Farao pleier å ete, og fuglene åt det av kurven på mitt hode.
17Huan, lohbeu tungnung penah Pharo an, tanghou bawlpa bawl, chi chih ana om a; huan, huaite vasaten lohbeu ka lu a ka puaka kipan a nane souhsouh ua, achia.
18Da svarte Josef og sa: Dette er tydningen: De tre kurver er tre dager.
18Huan, Joseph in a dawnga, hiai a hilhchetna ahi: Lohbeu thum ni thum ahi;
19Om tre dager skal Farao ophøie dig, hugge hodet av dig og henge dig på et tre, og fuglene skal ete kjøttet av dig.
19Tua kipan ni thum in Pharo in na pumpi akipanin na lutang a domkang dinga, sing dawn ah a hon khai ding; huchiin, vasaten na sa a ne souhsouh ding uh, achia.
20Den tredje dag, da det var Faraos fødselsdag, gjorde han et gjestebud for alle sine tjenere; og han ophøiet den øverste munnskjenk og den øverste baker iblandt sine tjenere.
20Huan, hichi ahia, a ni thum ni, Pharo pian tanphak niin, aman a sikha tengteng a dingin ankuang a luia: huan, a sikhate laka uain pia heutupen lutang a domkang ta a.
21Han satte den øverste munnskjenk i hans embede igjen, og han rakte Farao begeret,
21Huan, uain pia heutu pen uain pemi mah in apangsak nawna; huchiin, nou Pharo khut ah a peta a:
22og den øverste baker lot han henge, således som Josef hadde tydet drømmene for dem.
22Ahihhangin, Joseph in amau a hilhchet bangtakin, tanghou bawl heutupen bel a khaita hi.Himahleh, uain pia heutu penin Joseph a theigige zenzen kei a, a mangnghilh maimah.
23Men den øverste munnskjenk kom ikke Josef i hu - han glemte ham.
23Himahleh, uain pia heutu penin Joseph a theigige zenzen kei a, a mangnghilh maimah.