1Da kunde ikke Josef lenger legge bånd på sig for alle dem som stod hos ham; han ropte: La hver mann gå ut fra mig! Og det var ingen tilstede da Josef gav sig til kjenne for sine brødre.
1Huan, Joseph a kianga ding te ma ah a kidekzou takei a, mi tengteng ka kianga kipan pawt khe sak vek un, chiin, a kikou a. Huchiin, Joseph a unaute kianga a kigen sung teng a kiangah kuamah a ding kei uh.
2Og han brast i gråt og gråt så høit at egypterne hørte det, og de hørte det i Faraos hus.
2Huan, a kap loloih a, huchiin, Aigupta ten a ja ua, Pharo inkuanpih ten leng a ja uhi.
3Og Josef sa til sine brødre: Jeg er Josef, lever min far ennu? Men hans brødre kunde ikke svare ham, så forferdet stod de der foran ham.
3Huan, Joseph in a unaute kiangah, Joseph ka hi; kapa a damlai na maw? Achia. Ahihhangin a unauten a dawng theikei ua, a maah buaitakin a omta uhi.
4Da sa Josef til sine brødre: Kjære, kom hit til mig! Så gikk de bort til ham; og han sa: Jeg er Josef, eders bror, som I solgte til Egypten.
4Huan, Joseph, mahin, a unaute kiangah, hehpihtakin honnaih un, achia. Huchiin a vanaih ua. Huan, aman, na unaupa uh Joseph, Aigupta gam a lutpih dinga na khot uh ka hi.
5Men vær nu ikke bekymret og sørg ikke over at I solgte mig hit! For å holde eder i live har Gud sendt mig hit i forveien for eder;
5Ahihhangin hiailaia pai dinga non khot jiakun lungkham kei unla, ki hehkhum tuan kei un: mite hinna hondam dingin Pathianin na ma ua hinna sawl masa ahi.
6for nu har det vært hungersnød i landet i to år, og ennu kommer det fem år da der hverken skal pløies eller høstes.
6Hiai kum nih sungin hiai gamah kial a hongketa a: kum nga in a sam laia, huai sungin leileh a om kei ding, buhlak leng a om sam kei ding.
7Men Gud har sendt mig i forveien for eder fordi han vilde levne eder en rest på jorden, og fordi han vilde holde eder i live, så det blev en stor frelse.
7Huchiin, lei a suante nou honhawi sak ding leh, hotdamna thupi taka hingdam a ka hon omsak na dingin Pathianin na ma uah a honsawl masa ahi.
8Så er det da ikke I som har sendt mig hit, men Gud; og han har satt mig til far for Farao og til herre over hele hans hus og til hersker i hele Egyptens land.
8Huchiin, hiai a honsawl nou na hijaw kei ua, Pathian ahi jaw hi: aman Pharo pain leh a inkuanpihte tengteng heutu in leh Aigupta gam tengteng vaihawm tu in a honbawlta a.
9Skynd eder og dra op til min far og si til ham: Så sier din sønn Josef: Gud har satt mig til herre over hele Egypten; kom ned til mig, dryg ikke!
9Kintakin ka pa kiangah vahoh unla, a kiangah, na tapa Joseph in hichiin achia, Pathian in Aigupta gam tengteng heutuin a honbawl ta: ka kiangah hongpai sukin, sawt honhal ken:
10Du skal få bo i landet Gosen og være mig nær, både du og dine barn og dine barnebarn med ditt småfe og storfe og alt det du har.
10Huchiin, Gosen gamah na om dinga, ka kiang ngeiah na om ding, nang leh, na tate leh, na tute leh, na belam honte leh, na bawng honte leh, na neih tengteng toh.
11Og jeg vil sørge for dig der - for ennu kommer det fem hungersår - forat du ikke skal utarmes, du og ditt hus og alle de som hører dig til.
11Huailaiah keiman ka honvak ding; kial na ding lah kum nga a omlai ngala; huchilouin jaw na genthei kha ding, nang leh, na inkuanpihte leh, na neih tengteng toh, honchi un.
12Og nu ser både I og min bror Benjamin med egne øine at det er jeg som taler med eder.
12Huan, ngai un, noumau mit ngei leh ka nau Benjamin mit ngeiin keimah kam mahmah in a genlai na mu kilkel uhi.
13Fortell da min far om all min herlighet i Egypten og om alt det I har sett; og skynd eder å føre min far her ned!
13Huan, Aigupta gama ka thupina tengteng thu leh, na thil muh tengteng thu uh kapa na hilh ding ua; kapa kintakin hiailaiah non pi suk pah ding uh ahi, achia.
14Så falt han sin bror Benjamin om halsen og gråt, og Benjamin gråt i hans armer.
14Huan, a nau Benjamin ngawnga kunin a kapta a; Benjamin a ngawng kunin a kapta.
15Og han kysset alle sine brødre og gråt ved deres bryst; og siden talte hans brødre med ham.
15Huan, a unaute tengteng a tawpa, a kah khum chiata: huai khitin a unauten thuvantang a genpih uhi.
16Og da det spurtes i Faraos hus at Josefs brødre var kommet, blev Farao og hans tjenere glade.
16Huan, Joseph unaute a hong uh chih thu thuthang Pharo inn ah ana zata ua: huaiin Pharo leh a sikhate a kipak sak mahmah.
17Og Farao sa til Josef: Si til dine brødre: Så skal I gjøre: I skal lesse på eders dyr og fare hjem til Kana'ans land,
17Huan, Pharoin, Joseph kiangah, na unaute kiangah, hichiin hih un; na sate uh buh posak unla, pawt unla, Kanan gamah pai un;
18og ta så eders far og eders husfolk og kom til mig, og jeg vil gi eder det beste i Egyptens land, og I skal ete av landets fedme.
18Huan, napa uh leh, na inkuanpihte uh pi unla, ka kiangah hongpai un; huchiin, Aigupta gam a thil hoihte ka honpe dinga, hiai gam a thil om hoih pente na ne ding uh, chiin.
19Dette byder jeg dig nu å si til dem: Så skal I gjøre: I skal ta med eder vogner fra Egypten til eders barn og hustruer og hente eders far og komme hit,
19Thu ka honpia hi, hichi ahi, hichiin hih un; nata neu chikchik te uh ding leh na jite uh ding Aigupta gam akipan in kangtalai te la unla, na pa uh pi dingin va kuan un.
20og I skal ikke kvie eder for å reise fra eders eiendeler; for det beste i hele Egyptens land skal være eders.
20Na van uh leng ngaihtuah nuam dah un, Aigupta gam tengteng thil hoih peuhmah lah nou a ahi ngala, achia.
21Og Israels sønner gjorde så; og Josef gav dem vogner efter Faraos befaling og gav dem niste med på veien.
21Huchiin Israel taten huchibangin a hih ua: huan, Joseph in Pharo thupiak bang in kangtalai te a kianguah a pia a, lampi a dingin nek ding leng a pia hi.
22Og han gav dem alle hver sin høitidsklædning, men Benjamin gav han tre hundre sekel sølv og fem høitidsklædninger. .
22A vek ua kiangah puansilh kikhenna ding a pe chiat a; Benjamin kianga ngialah houh dangka za thum leh puansilh kikhenna ding nga a pia a.
23Likeledes sendte han til sin far ti asener som bar av det beste Egypten hadde, og ti aseninner som bar korn og brød og fødevarer for hans far. på reisen.
23Huan, a pa kiangah hichibang a khak a: Aigupta gam a thil hoih pua sabengtung sawm leh lampi a apa a ding buh leh tanghou leh nek ding pua sabengtung nu sawm a khak hi.
24Så lot han sine brødre fare, og de reiste; og han sa til dem: Trett ikke med hverandre på veien!
24Huchiin a unaute a sawlkhia a, a paita ua; huan, aman a kianguah, lampia kinalou dingin pilvang un, achi hi.
25Så drog de op fra Egypten og kom til Kana'ans land, til Jakob, sin far.
25Huan, Aigupta gam akipan a pai tou ua, Kanan gama apa Jakob kiang a vatung ua.
26Og de fortalte ham at Josef ennu var i live, og at han var hersker over hele Egyptens land. Men hans hjerte var og blev koldt, for han trodde dem ikke.
26Huan, a kiangah, Joseph a hinglaia, Aigupta gam tengteng heutu ahi, chiin, a hilh ua. Huan, a thugen uh a gintak louh jiakin, a lungtang a bahta.
27Så fortalte de ham alt det Josef hadde sagt til dem, og han så vognene som Josef hadde sendt til å hente ham i; da oplivedes Jakobs deres fars ånd.
27Huan, a kiang ua Joseph thugen tengteng a hilh ua; huan, a tuanna ding kangtalai Joseph in a khakte a muh in Jakob lungtang a halh nawn hi:Huan, Israel in a hunta; ka tapa Joseph hingdama na om ei ngut ve: ka sih ma in amah ka vamu ding, achi hi.
28Og Israel sa: Det er nok; Josef, min sønn, lever ennu; jeg vil dra avsted og se ham før jeg dør.
28Huan, Israel in a hunta; ka tapa Joseph hingdama na om ei ngut ve: ka sih ma in amah ka vamu ding, achi hi.