1Herrens ord som kom til Hoseas, Be'eris sønn, i de dager da Ussias, Jotam, Akas, Esekias var konger i Juda, og da Jeroboam, Joas' sønn, var konge i Israel.
1Juda kumpipate, Uzzia, Jotham, Ahaz, Hezekia te leh Israel kumpipa, Joas tapa Jeroboam damlaia, Beeri tapa Hosia kiangah hongtung TOUPA thu.
2Da Herren begynte å tale til Hoseas, sa Herren til ham: Gå og få dig en horkvinne og horebarn! For landet driver hor og følger ikke mere Herren.
2Hosia zanga TOUPAN thu a gen masak laiin, Hosia kiangah TOUPAN, Kuan inla, kijuakmi na ji dingin piin kijuakmi tate: gamin lah kijuakna nakpi a hihta ngala, TOUPA akipan paikhiain, a chi a.
3Da gikk han og ektet Gomer, Dibla'ims datter, og hun blev fruktsommelig og fødte ham en sønn.
3Huchiin a kuana Diblaim tanu Gomer a pia; a gaia, tapa a neih sak hi.
4Og Herren sa til ham: Kall ham Jisre'el! For om en liten stund vil jeg hjemsøke Jisre'els blodskyld på Jehus hus og gjøre ende på kongedømmet i Israels hus;
4Huan TOUPAN a kiangah, A min Jezreel sain; sawtlou nung chianga, jehu inko tunga Jezreel sisan phula ding ka hi ngala, Israel inko lalgam ka tawpsak ding hi.
5og det skal skje på den dag at jeg sønderbryter Israels bue i Jisre'els dal.
5Huai ni chiangin hichi a honghi dinga, Jezreel guam ah Israel thalpeu ka kitan sak ding, a chi hi.
6Og hun blev atter fruktsommelig og fødte en datter, og han sa til ham: Kall henne Lo-Ruhama*! For jeg vil ikke mere miskunne mig over Israels hus, så jeg skulde tilgi dem; {* den som ikke fÃ¥r miskunn.}
6Huan a gai nawna, tanu a nei hi. Huan TOUPAN a kiangah, A min dingin Lo-ruhama sain: amaute bangchi maha ngaidam dingin, Israel inko tungah chitna ka neih nawn louh ding jiakin.
7men over Judas hus vil jeg miskunne mig, og jeg vil frelse dem ved Herren deres Gud; jeg vil ikke frelse dem ved bue eller sverd eller krig, ved hester eller ryttere.
7Himahleh Juda inko tungah chitna ka nei dinga, TOUPA a Pathian un amaute ka hondam dinga, thalpeu te, namsau te, kidouna te, sakol te, sakol tungtuangmitein amau ka hondam kei ding hi, a chi a.
8Da hun hadde avvent Lo-Ruhama, blev hun atter fruktsommelig og fødte en sønn.
8Huan Lo-ruhama nawitui a ngawlhsak laiin, a gaia, tapa a nei a.
9Og han sa: Kall ham Lo-Ammi*! For I er ikke mitt folk, og jeg vil ikke tilhøre eder. {* ikke mitt folk.}
9Huan, A min dingin Lo-ammi sain: ka mite na hih louh ua, na Pathian uh ka hih louh ding jiakin, a chi a.
10Men allikevel skal tallet på Israels barn bli som havets sand, som ikke lar sig måle eller telle, og det skal skje: På det sted hvor det blev sagt til dem: I er ikke mitt folk, skal det sies til dem: Den levende Guds barn!
10Hinapiin Israel suante zah tuipi piaunel, teh theih louh, sim theih louh bang ahi ding; a kiangua, Ka mite na hi kei uh, chiha a omna mun uah, hichi ahi dinga, Pathian hing tapate na hi uh, a kiang ua chih ahi ding hi.Huchiin Juda suante leh Israel suante kaihkhawm ahi ding ua, amau adingin lu khat a kiguan ding ua, gam akipan a kuan tou ding; Jezreel ni lah a thupi sin ngala.
11Og Judas barn og Israels barn skal fylke sig sammen og ta sig en høvding og dra op av landet; for stor er Jisre'els dag.
11Huchiin Juda suante leh Israel suante kaihkhawm ahi ding ua, amau adingin lu khat a kiguan ding ua, gam akipan a kuan tou ding; Jezreel ni lah a thupi sin ngala.