1Og Efra'ims menn sa til ham: Hvad har du gjort imot oss! Hvorfor sendte du ikke bud efter oss da du drog i strid mot midianittene? Og de gikk sterkt i rette med ham.
1Huan, Ephraimten a kiangah, Bangchi dana hichibanga honbawla Midiante na sualnaa honchial samlou na hia? a chi ua. Nakpitakin amah a tai uhi.
2Men han sa til dem: Hvad har jeg gjort her som kan lignes med det I har gjort? Er ikke Efra'ims efterhøst bedre enn Abiesers vinhøst?
2Huan, aman a kiang uah, Nou toh genkak dingin bang ka hiha? Abiezerte grep loh sangin Ephraimte grep maih top a thupizo ka hia?
3I eders hånd gav Gud midianittenes fyrster, Oreb og Se'eb, og hvad har jeg maktet å gjøre som kan lignes med det I har gjort? Da han talte således, la deres vrede sig, og de lot ham være i fred.
3Pathianin Midiante kumpipa Oreb leh Zeeb na khut ah ahon pete ahi: huchiin nou toh genkak dingin ken bang kahiha? a chi a. Huchiin huai thu a gen leh a tunga a hehna uh a daita hi.
4Gideon kom til Jordan og gikk over, han og de tre hundre mann som var med ham, trette som de var blitt ved å forfølge fienden.
4Huan, Gideon leh a kianga mi zathum omten Jordan lui a pha suk ua, a kan ua, bang pipiin a delh jel ua.
5Da sa han til mennene i Sukkot: Kjære, gi de folk som følger mig, nogen brød! De er trette, og jeg holder på å forfølge Sebah og Salmunna, midianittenes konger.
5Huan, Sukoth khuaa mite kiangah, Hiai ka nungjuite hehpihtakin sangpek pe dih ua; a bahta mahmah ua, Midiante kumpipa Zeb leh Zalmun delh ka hi a, a chi a.
6Men høvdingene i Sukkot sa: Har du da alt Sebahs og Salmunnas hender i din hånd, så vi skulde gi din hær brød?
6Huan, Sukoth khuaa mi lianten, Zebleh Zalmun na khuta omkhinsa banga huchia na sepaihte tanghou ka piak pah mai ding uh? a chi a.
7Da sa Gideon: Nuvel, når Herren gir Sebah og Salmunna i min hånd, da vil jeg treske eders kjøtt med ørkenens torner og med tistler.
7Huan, Gideonin, A hi, TOUPAN Zeb leh Zalmun ka khuta a honpiak hun chiangin gamdai ling leh loulingneitein na sa uh ka sun kekdiakduak mai ding, a chi a.
8Og han drog derfra op til Pnuel og talte til dem på samme måte; men mennene i Pnuel svarte ham som mennene i Sukkot hadde svart.
8Huan, huai akipanin Penuel ah a hoh tou ua, a kiang uah huchimah bangin a gen nawna: huan, Penuel khuaa miten Sukoth khuaa mite dawn bang mahin a nadawng tei ua.
9Da sa han til dem og: Når jeg kommer vel hjem igjen, vil jeg rive ned dette tårn.
9Huan, Penuel khua a mi kiangah, Lem thu puaa ka hong kik nawn hun chiangin, hiai kulh ka hon hihchim ding, chin leng a gen hi.
10Men Sebah og Salmunna lå i Karkor med sine hærer, omkring femten tusen mann; det var alt som var igjen av hele østerlendingenes hær; men de falne var hundre og tyve tusen mann som kunde dra sverd.
10Zeb leh Zalmun bel Karkor ah a om ua, a sepaihte suahlam tate sepaihte a sibang teng, sing khat leh sang nga tak toh: namsaudokmi nuai khat leh sing nih lah a sin gal ua.
11Og Gideon drog op ad teltboernes vei østenfor Nobah og Jogbea; og han slo hæren mens den var trygg.
11Huan, Gideon bel Nob leh Jogbeh suahlama puanina tengte lampi ah a hoh toua, sepaihte a vasual; sepaihte galmuang takin a na om ngal ua.
12Sebah og Salmunna flyktet, og han forfulgte dem; og han tok begge midianittenes konger, Sebah og Salmunna, til fange og skremte fra hverandre hele hæren.
12Huan, Zeb leh Zalmun bel a taikekta ua; huan, amau a delh ua; huchiin Midiante kumpipa nih Zeb leh Zalmun a man ua, sepaihte tengteng a hihbuai gawpta uhi.
13Og Gideon, Joas' sønn, vendte tilbake fra striden, fra Heres-skaret.
13Huan, Joas tapa Gideon bel Heres tungkahna akipanin kidouna akipan a hongkik nawnta.
14Og han fikk fatt på en ung mann som hørte hjemme i Sukkot, og spurte ham ut; og han skrev op for ham høvdingene og de eldste i Sukkot, syv og sytti mann.
14Huan, Sukoth khuaa tangval khat a man ua, thu khawng a dong ua: huchiin Sukoth khuaa milante leh, upate min a gelh sakveka, sawmsagih leh sagih ahi uh
15Og han kom til mennene Sukkot og sa: Se, her er Sebah og Salmunna, for hvis skyld I hånte mig og sa: Har du da alt Sebahs og Salmunnas hender i din hånd, så vi skulde gi dine trette menn brød?
15Huan, Sukoth khuaa mite kiangah a hoh toua, Zeb leh Zalmun te en dih ve ua leh, hiaite a kei ua, Zeb leh Zalmun na khut a omsa banga, huchia mi bahte tanghou ka piak mai ding uh? chia honna enghou vialte, a chi a.
16Og han grep byens eldste, og han tok ørkenens torner og tistler og tuktet med dem mennene i Sukkot.
16Huchiin huai kho upate a mana, gamdai ling leh loulingneitein Sukoth mite a sinsak a.
17Og tårnet i Pnuel rev han ned og slo ihjel byens menn.
17Huan, Penuel kho kulh a hihchima, khuaa mite leng a that hi.
18Og han sa til Sebah Og Salmunna: Hvordan så de ut de menn som I slo ihjel på Tabor? Og de sa: De var som du, hver av dem som en kongesønn å se til.
18Huchiin Zeb leh Zalmun kiangah, Tabor tanga na mi thahte uh mi bangchi ahi ua? a chi a. Huan, amau, Nang bangmah ahi uh; Kumpipa ta batna a nei chiat uh, a chi ua.
19Da sa han: Det var mine brødre, min mors sønner; så sant Herren lever, dersom I hadde latt dem leve, skulde jeg ikke slått eder ihjel.
19Huan, aman, Unau aw, ka nu tapate mahmah ei ve ua: TOUPA a ngei mahbangin, amaute na hawihing le uchin jaw, nou honthat lou mah ding hivengin, a chi a.
20Og han sa til Jeter, sin førstefødte sønn: Kom og slå dem ihjel! Men gutten drog ikke sitt sverd; han var redd, fordi han var ennu bare en gutt.
20Huan, a tapa upapen Jether kiangah, Khaile, nang thatin, a chi a. Himahleh tangvalin a namsau a phawi kei; tangval leh ahih lai jiakin a laua.
21Da sa Sebah og Salmunna: Kom selv og hugg oss ned! For som mannen er, så er hans styrke. Så gikk Gideon frem og slo Sebah og Salmunna ihjel, og han tok de halvmåner som deres kameler hadde om halsen.
21Huchiin Zeb leh Zalmunin, nangmah hongkisa inla, hongsual tanla: piching leh piching kisual ding aka, a chi ua. Huan, Gideon a thoua, Zeb leh Zalmun a thatta, huan, a sangawngsau uh ngawnga hakkolte a la hi.
22Da sa Israels menn til Gideon: Hersk over oss, både du og din sønn og din sønnesønn! For du har frelst oss av midianittenes hånd.
22Huchiin Israel miten Gideon kiangah, Nang ka tunguah vaihawmtain, nang leh, na tapa, leh, na tapa tapate tanin leng: nang Midiante akipanin lahna honhondamta ngala, a chi ua.
23Men Gideon sa til dem: Jeg vil ikke herske over eder, og min sønn skal ikke herske over eder; Herren skal herske over eder.
23Huan, Gideonin a kiang uah, Ken jaw na tunguah vai ka hawm kei ding, ka tapain leng na tunguah vai a hawm sam kei ding: TOUPAN na tunguah vai a hawmzo ding, a chi a.
24Og Gideon sa til dem: Jeg vil be eder om noget: at I alle vil gi mig de ringer I har tatt til bytte! For midianittene gikk med gullringer; de var ismaelitter.
24Huan, Gideonin a kiang uah, Thil khat a hih leh honnget ka ut, mi chihin na gallak bilbah uh, honpe chiat ve ua, a chi a. (Ismaelte ahih jiakundangkaeng bilbah a nei uhi. )
25Og de sa: Vi vil gjerne gi dig dem. Og de bredte ut et klæde, og på det kastet hver av dem de ringer han hadde tatt til bytte.
25Huan, amau, Honpe mah tawk nung, a chi ua. Huchiin puan a phah ua, mi chihin a gallak bilbah uh a honpai khe chiat uhi.
26Og vekten av de gullringer han hadde bedt om, var et tusen og syv hundre sekel gull foruten de halvmåner og øresmykker og purpurklær som midianittenes konger hadde på sig, og foruten de kjeder som deres kameler hadde om halsen.
26Huan, huai dangkaeng bilbah a ngette a giklam dangkaeng sekel sang khat leh za sagih ahi; hakkolte, bilbahte, Midia kumpipate puan sandup sim louhin, a sangawngsaute uh khainiang omte leng tel louin.
27Og Gideon gjorde en livkjortel av gullet og stilte den op i sin by i Ofra; og hele Israel drev der avgudsdyrkelse med den; og den blev en snare for Gideon og hans hus.
27Huan, Gideonin huaitein Ephod a bawla, a omna Ophra khua ah a koiha: huailaiah Israelte tengtengin ang a nakawm khinta uh: huchiin Gideon leh a inkote ading nasanin thang a honghit maimah hi.
28Således blev midianittene ydmyket under Israels barn, og de løftet ikke mere sitt hode, og landet hadde ro i firti år, så lenge Gideon levde.
28Huchiin Midiate bel Israel suante maah hihzahlakin a hongom ua, huchiin atangkhe zou nawnta ke uh. Huan, Gideon damsungin gam kum sawmli sung galmuangin a om.
29Så drog Jerubba'al, Joas' sønn, hjem til sitt hus og blev boende der.
29Huan, Joas tapa Jerubaal a paia a in lamah a omta hi.
30Gideon hadde sytti sønner som var kommet av hans lend; for han hadde mange hustruer.
30Huan, Gideonin amah suan mahmah tapa sawmsagih aneia: zi tampi a nei hi.
31Og han hadde en medhustru som bodde i Sikem; med henne fikk han også en sønn og kalte ham Abimelek.
31Huan, Sekem khuaa a meiin tapa a suansak laia, a min dingin Abimelek a sa a.
32Og Gideon, Joas' sønn, døde i høi alder og blev begravet i sin far Joas' grav i Ofra, som tilhørte Abiesers ætt.
32Joas tapa Gideon kha leh khuk tuah adamin a sia, huchiin Abierit mi Ophra khua a a pa Joas han ah avui uhi.
33Men da Gideon var død, begynte Israels barn igjen å drive avgudsdyrkelse med Ba'alene, og de tok sig Ba'al-Berit til gud.
33Huan, hichi ahia, Gideon a sih takin Israel suante a hongtolh nawn ua, Baal-te lakah ang a kawm ua, Baal-berith pen a pathian un a nabawlta uh.
34Israels barn kom ikke i hu Herren sin Gud, som hadde frelst dem av alle deres fienders hånd rundt omkring,
34Huan, Israel suanten a kim ua melmate tengteng lak akipanin hunkhepa TOUPA a Pathian uh a theita kei ua:Jerubaal (Gideon mah) Israelte tunga theihtawpa hoih suah sekpa inkote tungah leng hoih a tuh teita kei uh.
35og heller ikke viste de Jerubba'als, Gideons, hus nogen kjærlighet til gjengjeld for alt det gode han hadde gjort mot Israel.
35Jerubaal (Gideon mah) Israelte tunga theihtawpa hoih suah sekpa inkote tungah leng hoih a tuh teita kei uh.