1Til sangmesteren; av David. Dåren sier i sitt hjerte: Det er ikke nogen Gud. Onde, vederstyggelige er deres gjerninger; det er ingen som gjør godt.
1Mihai in a lungsimin, Pathian a om kei, a chi a. A kigawp khin ua, thil kihhuai tak a hih ua; thil hoih hih himhim a om kei uhi.
2Herren skuer ned fra himmelen på menneskenes barn for å se om det er nogen forstandig, nogen som søker Gud.
2Theisiama, Pathian zong mawngmawng a om u hiam, chiin, TOUPAN vanakipanin mihing tate a ensuk hi.
3De er alle avveket, alle tilsammen fordervet; det er ingen som gjør godt, enn ikke én.
3A hilou lamah a pialta vak ua, nintakin a na om chiatta ua; kuamah thil hoih hih himhim a om kei ua, khat lel leng a om kei hi.
4Sanser de da ikke, alle de som gjør urett, som eter mitt folk, likesom de eter brød? På Herren kaller de ikke.
4Thilhihkhialte tengtengin theihna himhim a neikei ua hia? Tanghou a nek bang un ka mite a nezou vek ua, TOUPA lah a sam ngei sam kei uhi.
5Da forferdes de såre; for Gud er med den rettferdige slekt.
5Huaiah tuh lau tuntunin a om ua; Pathian tuh mi diktat suante laka a om jiakin;
6Gjør bare den elendiges råd til skamme! For Herren er hans tilflukt.
6Mi genthei suangtuahnate tuh na selphou jel uhi, TOUPA tuh a kihumbitna a hih jiakin.Israelte hotdamna tuh Zion akipanin hongpawt mahleh, aw! TOUPAN a mite sala a om uh a pi kik nawn chiangin, huai hun chiangin Jakobte a nuamta ding ua, Israelte a kipakta ding uhi.
7O, at der fra Sion må komme frelse for Israel! Når Herren gjør ende på sitt folks fangenskap, da skal Jakob fryde sig, Israel glede sig.
7Israelte hotdamna tuh Zion akipanin hongpawt mahleh, aw! TOUPAN a mite sala a om uh a pi kik nawn chiangin, huai hun chiangin Jakobte a nuamta ding ua, Israelte a kipakta ding uhi.