1Da Mordekai fikk vite alt som hadde hendt, sønderrev han sine klær og klædde sig i sekk og aske og gikk ut i byen under høie klagerop.
1 Waato kaŋ Mordekay bay hay kulu kaŋ i te, a na nga bankaaray tooru-tooru, a na bufu zaara haw, ka boosu daŋ nga boŋo ra. A koy kwaara bindo ra ka jinde sambu nda hẽeni konno.
2Og han kom like til plassen foran kongens port; for ingen som var klædd i sekk, hadde lov til å gå inn i kongens port.
2 A kaa hala bonkoono windo meyo jine, amma i si yadda boro kulu ma furo bonkoono windo ra kaŋ go ga daabu nda bufu zaara.
3Og i hvert eneste landskap, overalt hvor kongens ord og befaling nådde frem, blev det stor sorg blandt jødene og faste og gråt og jammer, ja, mange redet sig et leie av sekk og aske.
3 Laabey kulu ra, naŋ kaŋ bonkoono lordo d'a feyaŋo to, i na bu hẽeni bambata te Yahudancey game ra, hala nda mehaw da hẽeni da kosongu boobo. Boro boobo mo go ga kani bufu zaara nda boosu ra.
4Da kom Esters unge piker og hennes hoffmenn og fortalte henne det, og dronningen blev full av angst. Hun sendte klær til Mordekai, som han skulde ta på istedenfor de sekkeklær han gikk i; men han tok ikke imot dem.
4 Esta wandiyey d'a mantawey kaa ka ci a se. Bonkoono wande biti mo gumo. A na bankaaray samba ka ne i m'a daŋ Mordekay gaa, i ma bufu zaarey kaa a gaahamo gaa, amma a wongu k'a ta.
5Ester kalte da til sig Hatak, en av kongens hoffmenn, som han hadde satt til å tjene henne. og bød ham gå til Mordekai for å få vite hvad som var på ferde, og hvorfor han bar sig således at.
5 Waato din gaa Esta na bonkoono mantawey ra afo kaŋ se i ga ne Hatak ce, nga kaŋ i daŋ a ma haggoy nda Esta. A na mantawo lordi ka ne a ma koy Mordekay do, hal i ma bay haŋ kaŋ no, da haŋ kaŋ no ga ti a sabaabo.
6Hatak gikk ut til Mordekai på byens torv foran kongens port.
6 Hatak binde fatta ka koy Mordekay do, kwaara batama bambata fo ra, kaŋ go bonkoono windo meyo jine.
7Og Mordekai fortalte ham alt det som hadde hendt ham, og opgav for ham nøiaktig hvor meget sølv Haman hadde lovt å tilveie kongens skattkammer for å få utryddet jødene.
7 Mordekay mo na haŋ kaŋ du nga baaru kulu ci a se, da nooro kaŋ cine mo Haman na alkawli sambu kaŋ nga ga bana bonkoono jisiri nango ra, zama i ma Yahudancey halaci se.
8Han gav ham også en avskrift av den skrevne befaling som var blitt gitt i Susan om å ødelegge dem, forat han skulde vise Ester den og melde henne alt og pålegge henne å gå inn til kongen og be og bønnfalle ham om nåde for sitt folk.
8 A na tira himando no Hatak se, wo kaŋ i te Susan ra, kaŋ ne i m'i halaci. A ne a m'a cabe Esta se, a m'a fahamandi nd'a mo. A na Esta lordi mo ka ne a ma furo bonkoono do ka hẽ a gaa, k'a ŋwaaray nga dumo sabbay se.
9Hatak kom og fortalte Ester hvad Mordekai hadde sagt.
9 Hatak binde koy ka Mordekay sanno ci Esta se.
10Da bød Ester Hatak å gå til Mordekai og si:
10 Kala Esta na Hatak donton nda sanni koyne Mordekay do ka ne:
11Alle kongens tjenere og folket i kongens landskaper vet at hvis nogen, mann eller kvinne, går inn til kongen i den indre gård uten å være kalt, gjelder for enhver sådan samme lov: at han skal late livet, uten så er at kongen rekker ut sin gullstav mot ham, da får han leve; men jeg er nu i tretti dager ikke blitt kalt til å gå inn til kongen.
11 «Bonkoono tamey da bonkoono laabey borey kulu bay kaŋ boro kulu kaŋ no, alboro wala wayboro, kaŋ ga furo bonkoono do windo ra haray batama ra, da manti i n'a ce no, ciiti folloŋ ka bara a koy boŋ: i m'a wi. Kala day boro kaŋ bonkoono na koytaray wura sarjilla salle a se, boro woodin hinne no ga funa. Amma ay jirbi waranza ne sohõ kaŋ i man'ay ce ay ma kaa bonkoono do.» I na Esta sanno ci Mordekay se.
12Da Mordekai fikk høre hvad Ester hadde sagt,
12 Kaŋ i na Esta sanney ci Mordekay se, kala
13sa han at de skulde gi Ester dette svar: Du må ikke tenke at du alene av alle jøder skal slippe unda, fordi du er i kongens hus.
13 Mordekay mo n'i lordi i ma ye nda sanno Esta do ka ne: «Ni ma si tammahã hala ni ga du ka faaba ka bisa Yahudance cindey bo zama se, way, ni go bonkoono windo ra.
14For om du tier stille i denne tid, så vil det nok komme utfrielse og redning for jødene fra et annet sted, men du og din fars hus skal omkomme. Og hvem vet om du ikke nettop for en tid som denne er kommet til dronningverdigheten?
14 Zama da ni dangay hinne alwaati woone ra, ma bay kaŋ faaba ga kaa Yahudancey se ka fun nangu fo, amma nin da ni baaba windo mo, araŋ ga halaci. May ka bay hala alwaati woone dumi sabbay se no ni du koytaray?»
15Da sa Ester at det skulde gis Mordekai dette svar:
15 Gaa no Esta n'i lordi i ma ye nda sanno Mordekay do, ka ne:
16Gå avsted og få samlet alle jøder som finnes i Susan, og hold faste for min skyld, så I hverken eter eller drikker noget i tre døgn, natt eller dag! Jeg og mine unge piker vil også faste på samme måte. Og så vil jeg gå inn til kongen, enda det ikke er efter loven. Skal jeg da omkomme, så får jeg omkomme.
16 «Koy ka Yahudancey kaŋ yaŋ goono ga goro Susan ra margu. Araŋ ma mehaw ay sabbay se, araŋ ma si ŋwa, araŋ ma si haŋ mo, cin da zaari, kala jirbi hinza. Yaadin no ay mo, in d'ay koŋŋey, iri ga mehaw. Yaadin gaa no ay ga du ka koy bonkoono do, baa day kaŋ a manti asariya boŋ no. Da mo a ciya ay halaci, ay halaci nooya.»
17Mordekai gikk bort og gjorde alt det som Ester hadde pålagt ham.
17 Mordekay binde na nga diraw te. A koy ka goy mate kaŋ Esta na nga lordi nd'a kulu boŋ.