1Huaijiakin, bila ijakte khawng phatuamngai takin I khawksa nawn diak ding uhi, huchilouin jaw I tolh mang san zenzen kha ding.
1Derfor bør vi des mere agte på det, vi have hørt, for at vi ikke skulle rives bort.
2Angelte zanga thugen nangawn anakipa, tatlekna leh thumanlouhna chi tengtengin thukna diktathuaitak a muh jel ngal un tuh,
2Thi når det Ord, som taltes ved Engle, blev urokket, og hver Overtrædelse og Ulydighed f1k velforskyldt Løn,
3huchi tela hotdamna thupi ngeingaih kei leng, bangchin ahia isuahtak theih mahmah ding? Huai hotdamna thutuh a tunga Toupa zanga gen khit ahi a, azaten honna hihkipsak uhi;
3hvorledes skulle da vi undfly, når vi ikke bryde os om så stor en Frelse, som jo efter først at være bleven forkyndt ved Herren, er bleven stadfæstet for os af dem, som havde hørt ham,
4Pathianin leng, chiamtehnate leh thil lamdangte leh thilhihtheihna chiteng toh, amahdeih bangjela Kha Siangthou thil hawmte khawng toh, amaute a theihpih hi.
4idet Gud vidnede med både ved Tegn og Undere og mange Hånde kraftige Gerninger og ved Meddelelse af den Helligånd efter sin Villie.
5Khovel hongom ding a tanchin I gen uh, angelte nuaiah jaw a koih kei hi.
5Thi det var ikke Engle, han underlagde den kommende Verden; om hvilken vi tale.
6Himahleh, mi kuahiamin koilai hiamah hiai thu tuh genin a theisak zota hi; Mihing bang atela, na theihgige? Mihing tapa leng bang a tela, na veh nak?
6Men en har vidnet et Sted og sagt: "Hvad er et Menneske, at du kommer ham i Hu? eller en Menneskesøn, at du ser til ham?
7Amah tuh angelte sanga nuaiin na bawl tadiha; thupina leh pahtawina a khusaka, na khutsuak tungahte heutuin na bawl laia;
7Du gjorde ham en kort Tid ringere end Engle; med Herlighed og Ære kronede du ham;
8A khe nuaiahte khawng bangkim na koiha, chiin. Huchiin bangkim a nuaia a koih jiakin anuaia koih louh bangmah a neikei hi. Ahihhangin tun ah jaw bangkim a nuaiah omin I mu nai tadih kei uhi.
8alle Ting lagde du under hans Fødder". - Idet han nemlig underlagde ham alle Ting, undtog han intet fra at være ham underlagt. Nu se vi imidlertid endnu ikke alle Ting underlagte ham;
9Himahleh, Jesu, angelte sanga nuaia a bawl tadih tuh, sihna thuak jiaka thupina leh pahtawina khuksaka omin I muta jaw ahi, Pathian hehpihna jiakin sihna tuh mi chih a chepsakna ding.
9men ham, som en kort Tid var bleven gjort ringere end Engle, Jesus, se vi på Grund af Dødens Lidelse kronet med Herlighed og Ære, for at han ved Guds Nåde må have smagt Døden for alle.
10Amah a ding leh amah jiaka bangkim om-pan ta tampi thupinaa piluta amaute hotdamna Bawlpa pen, a thuakna jiaka, a hihbukim tuh amaha dia kilawm him ahi.
10Thi det sømmede sig ham, for hvis Skyld alle Ting ere, og ved hvem alle Ting ere, når han førte mange Sønner til Herlighed, da at fuldkomme deres Frelses Ophavsmand igennem Lidelser.
11Hihsiangthoupa leh hihsiangthoute tuh avekun Mi khata pawt ahi ngal ua; huaijiakin amah tuh amaute, Unaute, chih a zum kei hi.
11Thi både den, som helliger, og de, som helliges, ere alle af een; hvorfor han ikke skammer sig ved at kalde dem Brødre,
12Ka unaute kiangah na min ka gen dia; omkhawmte lakah lasain ka honphat ding, chiin.
12når han siger: "Jeg vil forkynde dit Navn for mine Brødre, midt i en Menighed vil jeg lovsynge dig."
13Huan, Amah ah ka ginna ka nga dia, a chi nawna. Huan, endih ua, kei leh Pathian honpiak tate, achi nawn nalaia.
13Og fremdeles: "Jeg vil forlade mig på ham." Og fremdeles: "Se, her er jeg og de Børn, som Gud har givet mig."
14Huchiin, naupangte tuh sa sisan tangte a hih chiat jiak un, amah ngeiin huai bangmah a tang samta a; sihnaa sihna thuneipa (huai tuh Diabol) ahihmang theihna ding leh,
14Efterdi da Børnene ere delagtige i Blod og Kød, blev også han i lige Måde delagtig deri, for at han ved Døden skulde gøre den magtesløs, som har Dødens Vælde, det er Djævelen,
15Sih kihtak jiaka damsunga sikha a om tengtengte tuh a suahtak sak theihna dingin.
15og befri alle dem, som på Grund af Dødsfrygt vare under Trældom al deres Livs Tid.
16A awlmoha, panpih jelte tuh angelte ahi dek kei ua, Abraham suante ahi jaw uhi.
16Thi det er jo dog ikke Engle, han tager sig af, men Abrahams Sæd tager han sig af.
17Huchiin, mite adinga khelhna thuphatawina bawlsak dingin, Pathian lamthilte ah Siampu Lianpen, mi lainatthei leh muanhuai taka hih theihna dingin, bangkima a unaute banga hongom tuh amah adingin a kiphamoh him ahi.Amah ngeiin khemna tuakin a na thuaktak jiakin khemna tuakte tuh a panpih thei ahi.
17Derfor måtte han blive sine Brødre lig i alle. Ting, for at han kunde blive en barmhjertig og trofast Ypperstepræst over for Gud til at sone Folkets Synder.
18Amah ngeiin khemna tuakin a na thuaktak jiakin khemna tuakte tuh a panpih thei ahi.
18Thi idet han har lidt, kan han som den, der selv er fristet, komme dem til Hjælp, som fristes.