¹Itna delh jel unla, khalam thilpiakte leng lunggulh ngitnget un, ahihhangin thu na gen theihna ding uhouh lunggulh sem un.

¹Faren efter kärleken, men varen ock ivriga att undfå de andliga gåvorna, framför allt profetians gåva.

²Pau theihlouh a pau in mi kianga thugen hilouin, Pathian kianga gen ahi jaw hi, kuamahin lah a thugen a theikei a; himahleh, kha ah thu guk a gen ahi.

²Ty den som talar tungomål, han talar icke för människor, utan för Gud; ingen förstår honom ju, han talar i andehänryckning hemlighetsfulla ord.

³Thu gen miin bel mihing kiangah bawlhoihna thute, hasotna thute, khamuanna thute a gen zo jel hi.

³Men den som profeterar, han talar för människor, dem till uppbyggelse och förmaning och tröst.

⁴Pau theihloua pau tuh amah kia a kibawl hoih a, thugenmin bel saptuamte a bawlhoih jaw hi.

⁴Den som talar tungomål uppbygger allenast sig själv, men den som profeterar, han uppbygger en hel församling.

⁵Huan, na vek un pau theihloutea na pau uh kon deihsaka, himahleh thu na gen uh kon deih sak sem ahi; saptuamten kibawl hoihna a muh theihna ding un a hilhchet nawn ngal keileh thugenmi jaw pau theihlouhtea pau mi sangin a thupi zo himhim ahi.

⁵Jag skulle väl vilja att I alla taladen tungomål, men ännu hellre ville jag att I profeteraden. Den som profeterar är förmer än den som talar tungomål, om nämligen den senare icke därjämte uttyder sitt tal, så att församlingen får någon uppbyggelse.

⁶Tuin, unaute aw, pau theihlouhtea thugenin na kiang uah hongleng, theihsakna lam hiam, thugenna lam hiam, thuhilhna lam hiam na kiang ua ka gen kei ngal leh, bang ahia ka honhih phattuamna ding om?

⁶Ja, mina bröder, om jag komme till eder och talade tungomål, vad gagn gjorde jag eder därmed, såframt jag icke därjämte genom mitt tal meddelade eder antingen någon uppenbarelse eller någon kunskap eller någon profetia eller någon undervisning?

⁷Thil, hinna neilou, gingtheite leng, tamngai hiam, kaihging hiam, gen neia a gin kei leh, bang la ahia a tum ua a kaih uh bang chin a theihtheih dia?

⁷Gäller det icke jämväl om livlösa ting som giva ljud ifrån sig, det må nu vara en flöjt eller en harpa, att vad som spelas på dem icke kan uppfattas, om de icke giva ifrån sig toner som kunna skiljas från varandra?

⁸Pengkul gen neiloua a mut un kua ahia galkap dinga kisa ding?

⁸Likaså, om den signal som basunen giver är otydlig, vem gör sig då redo till strid?

⁹Huchi mahbangin nou leng pautheih baihlama na gen kei uleh, bangthu ahia na gen uh bangchin a theihtheih dia? Huihkhuaa pau lel na hi kei ding ua hia?

⁹Detsamma gäller nu för eder; om I icke med edra tungor frambringen begripliga ord, huru skall man då kunna förstå vad I talen? Då bliver det ju ett tal i vädret.

¹⁰Khovel ah pau chi tuamtuam tampi a om thama, himahleh gen neilou himhim a om kei hi.

¹⁰Det finnes här i världen olika språk, vem vet huru många, och bland dem finnes intet vars ljud äro utan mening.

¹¹A pauin a gen ka theih kei leh a genmi adingin kei tuh melmak ka hi dinga; a genmi leng keia dingin melmak mah ahi ding.

¹¹Men om jag nu icke förstår språket, så bliver jag en främling för den som talar, och den som talar bliver en främling för mig.

¹²Huchiin, nou leng khalam thilpiakte tunga saptuamte bawl hoihna dia na hauh theihna ding un zong un.

¹²Detta gäller ock för eder; när I ären ivriga att undfå andliga gåvor, så må eder strävan efter att dessa hos eder skola överflöda hava församlingens uppbyggelse till mål.

¹³Huaijiakin pau theihlouha thugenin a hilhchettheihna din thum hen.

¹³Därför må den som talar tungomål bedja om att han ock må kunna uttyda.

¹⁴Pau theihloua ka thum leh, ka khain jaw a thum ngei a, ka theihna bel a phatuam tuan kei.

¹⁴Ty om jag talar tungomål, när jag beder, så beder visserligen min ande, men mitt förstånd kommer ingen frukt åstad.

¹⁵Bang chin a hita dia leh? Khain ka thum dia, theihtheihnain leng ka thum ding; khain la kasa dia, theihtheihnain leng la kasa ding hi.

¹⁵Vad följer då härav? Jo, jag skall väl bedja med anden, men jag skall ock bedja med förståndet; jag skall väl lovsjunga med anden, men jag skall ock lovsjunga med förståndet.

¹⁶Hichilou injaw, khain vualjawl mah lechin, theinailouten na kipahthugen ah bangchin ahia, Amen, a chih theih ding, na thugen theithei lou piin?

¹⁶Eljest, om du lovar Gud med anden, huru skola de som sitta på de olärdas plats då kunna säga sitt »amen» till din tacksägelse? De förstå ju icke vad du säger.

¹⁷Nang jaw kipahthu na gen hoih ngial taka, midang bel a bawlhoih tuan kei hi.

¹⁷Om än din tacksägelse är god, så bliva de andra dock icke uppbyggda därav. --

¹⁸Noumau tengteng sikin pau theihlouhtea thu ka gen tam jawk jiakin Pathian kiangah kipahthu ka gen a:

¹⁸Gud vare tack, jag talar tungomål mer än I alla;

¹⁹Himahleh, saptuamte kikhopnaah pau theihlouha thu sing khat gen sangin, midangte ka hilh theihna dingin ka theihtheihnain thu nga kia gen ka ut jaw ahi.

¹⁹och dock vill jag hellre i församlingen tala fem ord med mitt förstånd, till undervisning jämväl för andra, än tio tusen ord i tungomål.

²⁰Unaute aw, ngaihtuahna lamah naupang kei un; himahleh, gilou lamah jaw naungek unla, lungsim lamah piching un.

²⁰Mina bröder, varen icke barn till förståndet; nej varen barn i ondskan, men varen fullmogna till förståndet.

²¹Dan laibu ah, Pau theihlouh mite kamin leh, gam dang a mite mukin, hiai mite kiangah thu ka gen dinga; huchiin leng a honngai khe tuan kei ding uh, Toupan achi, chih gelh ahi.

²¹Det är skrivet i lagen: »Genom människor med främmande tungomål och genom främlingars läppar skall jag tala till detta folk, men icke ens så skola de höra på mig, säger Herren.»

²²Huaijiakin pau theihlouhte jaw gingtate din chiamtehna ahi keia, gingloute din ahi jaw, thugen bel gingloute a din chiamtehna ahi keia, gingta te dingin ahi jaw.

²²Alltså äro »tungomålen» ett tecken, ej för dem som tro, utan för dem som icke tro; profetian däremot är ett tecken, ej för dem som icke tro, utan för dem som tro.

²³Huaijiakin, saptuam tengteng kikhawm a, na vek ua, pau theihlouhtea na pau uleh, thei nailoute hiam, gingloute hiam honglut le uh, ahai uh honchi kei ding ua hiam?

²³Om nu hela församlingen komme tillhopa till gemensamt möte, och alla där talade tungomål, och så några som vore olärda komme ditin, eller några som icke trodde, skulle då icke dessa säga att I voren ifrån edra sinnen?

²⁴Na vek ua thu na gen uleh tuh, ginglou hiam, thei nailou hiam honglut leh a siamlouhdan na vek ua hihlat ahita ding; a lungtang thugukte hihlatin a omta dia:

²⁴Om åter alla profeterade, och så någon som icke trodde, eller som vore olärd komme ditin, då skulle denne känna sig avslöjad av alla och av alla utrannsakad.

²⁵Huchiin leisiin Pathian chibai a buk dinga, Pathian na lak uah a om taktak chih a gen ding hi.

²⁵Vad som vore fördolt i hans hjärta bleve då uppenbart, och så skulle han falla ned på sitt ansikte och tillbedja Gud och betyga att »Gud verkligen är i eder».

²⁶Unaute aw, bang chih ding a hita dia leh? Na hongkikhop un, phatna la hiam, thu kihilh hiam, theihsakna thu hiam, pau theihlouh hiam, hilhchetna hiam na nei chiat jel ua. Bangkim bawlhoihna dingin hih hi hen.

²⁶Vad följer då härav, mina bröder? Jo, när I kommen tillsammans, så har var och en något särskilt att meddela: den ene har en psalm, den andre något till undervisning, en annan åter någon uppenbarelse, en talar tungomål, en annan uttyder; allt detta må nu ske så, att det länder till uppbyggelse.

²⁷Kuapeuhin pau theihlouha thu a gen uleh, nihin hiam, a tampenin thumin hiam hi leh, kikhel jel inleng hi hen.

²⁷Vill man tala tungomål, så må för var gång två eller högst tre få tala, och av dessa en i sänder, och en må uttyda det.

²⁸Huan, mi khatin hilhchian hen; hilhchianmi a om keileh saptuamte kikhopna ah daiin om henla, amah leh Pathian kiangah gen hen.

²⁸Är ingen uttydare tillstädes, så må de tiga i församlingen och tala allenast för sig själva och för Gud.

²⁹Thugen miin leng, nihin hiam, thumin hiam, gen uhenla, midangten hoihtakin ngaihtuah uhen.

²⁹Av dem som vilja profetera må två eller tre få tala, och de andra må döma om det som talas.

³⁰Ahihhangin, a kianga tu midang kiangah theihsakna thupiak a na om leh, a masapen dai mai hen.

³⁰Men om någon annan som sitter där får en uppenbarelse, då må den förste tiga.

³¹Mi tengteng in a theihtheihna ding uleh, mi tengteng khamuanga a om theihna ding un, na vek un khatkhatin thu na gen thei ngal ua.

³¹Ty I kunnen alla få profetera, den ene efter den andre, så att alla bliva undervisade och alla förmanade;

³²Thugenmite khate thugenmite thu thuin a om uh ahi;

³²och profeters andar äro profeterna underdåniga.

³³Pathian tuh buaina Pathian ahi keia, lemna Pathian ahi zo ngala. Mi siangthou saptuam pawl tengtenga om bangin,

³³Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens.

³⁴Saptuamte kikhopna ah numei dai dindenin om uheh; amau jaw a thugen uh phal ahi ngal keia; Danlaibuin a gen mahbangin, thumangin om jaw uheh.

³⁴Såsom kvinnorna tiga i alla andra de heligas församlingar, så må de ock tiga i edra församlingar. Det är dem icke tillstatt att tala, utan de böra underordna sig, såsom lagen bjuder.

³⁵Huan, bangpeuh a theih nop uleh in lamah amau pasalte dong uhen; saptuamte kikhopnaa numei thugen jaw a zumhuai ngala.

³⁵Vilja de hava upplysning om något, så må de hemma fråga sina män; ty det är en skam för en kvinna att tala i församlingen. --

³⁶Bang ahia? Pathian thu noumau laka pawt ahi maw? Ahihkeileh, noumau kiang kia a hongtung ahi maw?

³⁶Eller är det från eder som Guds ord har utgått? Eller har det kommit allenast till eder?

³⁷Kuapeuh thugenmi hiam, kha mi hiam a kisak leh, na kiang ua ka gelh Toupa thupiak ahi chih a theih ding ahi.

³⁷Om någon menar sig vara en profet eller en man med andegåva, så må han ock inse att vad jag skriver till eder är Herrens bud.

³⁸Himahleh kuapeuhin hiai a theih kei leh, amah leng theih ahi kei.

³⁸Men vill någon icke inse detta, så vare det hans egen sak.

³⁹Huaijiakin, ka unaute aw, thugen jaw lunggulh ngial unla, pau theihlouhte a thugen leng kham kei un;Himahleh bangkim kilawm tak leh diktaka hih hi hen.

³⁹Alltså, mina bröder, varen ivriga att undfå profetians gåva och förmenen ej heller någon att tala tungomål.

⁴⁰Himahleh bangkim kilawm tak leh diktaka hih hi hen.

⁴⁰Men låten allt tillgå på höviskt sätt och med ordning.