1Koute jaw Kris nasemtein leh Pathian thuguk kemte bangin min honthei uhen.
1Såsom Kristi tjänare och såsom förvaltare av Guds hemligheter, så må man anse oss.
2Hiaiah kempa tuh mi muanhuai hih a kiphamoh ahi.
2Vad man nu därutöver söker hos förvaltare är att en sådan må befinnas vara trogen.
3Himahleh nou non zeetna u leh mihing ngaihtuahnain non zeetna utuh kei adingin thil neu chik ahi.
3För mig betyder det likväl föga att I -- eller överhuvud någon mänsklig domstol -- sätten eder till doms över mig. Ja, jag vill icke ens sätta mig till doms över mig själv.
4Keimah leng ka kizeet ngei tuan kei. Bangmah kimohsakna ding ka kithei keia; himahleh, huaiin siam hontang sak tuan kei hi; honzeetpa tuh Toupa ahi jaw.
4Ty väl vet jag intet med mig, men därigenom är jag icke rättfärdigad; det är Herren som sitter till doms över mig.
5Huchiin, ahun main bangmah zeet kei un, Toupa hong masiah, aman tuh miala thil selgulte vakah a honla khe ding hi; lungtanga tupte leng a hihlang lai ding hi; huai hun chiangin mi chihin Pathian akipanin amau tan hun chiatin phatna aloh chiat ding uh.
5Dömen därför icke förrän tid är, icke förrän Herren kommer, han som skall draga fram i ljuset vad som är fördolt i mörker och uppenbara alla hjärtans rådslag. Och då skall var och en undfå av Gud den berömmelse som honom tillkommer.
6Unaute aw, na phattuapihna dingun hiai thu Apollo leh kei tungah ka belh ahi, huchi-a laisiangthou banga hindan koute akipana na sin theihna ding uleh na lak ua kuamah mi khat midang sanga ngaina jaw-a na kisaktheihpih louhna dingun.
6Detta, mina bröder, har jag nu för eder skull så framställt, som gällde det mig och Apollos; ty jag vill att I skolen i fråga om oss lära eder detta: »Icke utöver vad skrivet är.» Jag vill icke att I skolen stå emot varandra, uppblåsta var och en över sin lärare.
7Kuan ahia nou-a thil tuam deuh oma mu? Na muhsawn louh ngal uh bang ahia na neih uh? Huchia-a a musawn lel na hih uleh na muhsawn uh a thawna piak hilo bangtaka bangdia kisathei zenzen?
7Vem säger då att du har något företräde? Och vad äger du, som du icke har fått dig givet? Men har du nu fått dig givet vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet?
8Tuin na vahta ua! Tuin na honghauta ua! Kou louin vai na hawmta uhi! Ahi, vaihawm taktak le uchin ka vaihawm sam theihna ding un.
8I ären kantänka redan mätta, I haven redan blivit rika; oss förutan haven I blivit sannskyldiga konungar! Ja, jag skulle önska att I verkligen haden blivit konungar, så att vi kunde få bliva edra medkonungar.
9Pathianin kou sawltakte, si dinga sehsa bangin a nanungpenin honsep khia hiin ka thei ahi; khovelte leh angelten leh mihingte mitmuha etnopa bawlin ka om uhi.
9Mig tyckes nämligen att Gud har ställt oss apostlar här såsom de ringaste bland alla, såsom livdömda män; ett skådespel hava vi ju blivit för världen, för både änglar och människor.
10Kou jaw Kris jiakin mihai ka hi ua, nou bel Kris ah mipil na hi jaw uhi; kou jaw kahat kei ua, nou bel nahat uhi; nou jaw mi pahtawiin na om ua, kou jaw mi simmohin ka om jaw uhi.
10Vi äro dårar för Kristi skull, men I ären kloka i Kristus; vi äro svaga, men I ären starka; I ären ärade, men vi äro föraktade.
11Tutanin leng ka gilkial un ka dangtak ua, puansilh ka kiching kei ua, mi khut thak nuhna ka hi ua, mun leh mual ka neikei ua;
11Ännu i denna stund lida vi både hunger och törst, vi måste gå nakna, vi få uppbära hugg och slag, vi hava intet stadigt hemvist,
12Koumau khuta semin ka gim mahmah uhi; min hontai uleh ka vualjawl ua; min honsawi uleh ka thuak teitei uhi;
12vi måste möda oss och arbeta med våra händer. Vi bliva smädade och välsigna likväl; vi lida förföljelse och härda dock ut;
13Min hon gensiat uleh ka khem ua; tutan inleng khovel ninnok thil tengteng nin bangin a honbawl uhi.
13man talar illa om oss, men vi tala goda ord. Vi hava blivit såsom världens avskum, såsom var mans avskrap, och vi äro så ännu alltjämt.
14Na zumna ding un hiai thu ka gelh ahi keia, ka ta deihtakte banga hontaihilh dingin ka gelh ahi jaw hi.
14Detta skriver jag, icke för att komma eder att blygas, utan såsom en förmaning till mina älskade barn.
15Kris ah heutu sing khat nei mah le uchin, pa jaw tampi na nei tuan kei uhi; ken Kris Jesu ah Tanchin Hoihin ka honnei ahi.
15Ty om I än haden tio tusen uppfostrare i Kristus, så haven I dock icke många fäder; det var ju jag som i Kristus Jesus genom evangelium födde eder till liv.
16Huaijiakin, ka omdan jui dingin ka hon ngen ahi.
16Därför förmanar jag eder: Bliven mina efterföljare.
17Hiaijiakin, Timothi, Toupa a ka ta deihtak leh muan huai, na kiang uah ka honsawl ahi; aman Kris a ka omdan, gam chiha saptuamte teng thu ka hilh jeldan khawng a honthei sak nawn ding hi.
17Just för denna saks skull sänder jag nu till eder Timoteus, min älskade och trogne son i Herren; han skall påminna eder om huru jag går till väga i Kristus, i enlighet med den lära jag förkunnar allestädes, i alla församlingar.
18Huan, kei na kiang ua hong nawn lou ding bang jenin khenkhat nana ki uangsak ua.
18Nu är det väl så, att somliga hava blivit uppblåsta, under förmenande att jag icke skulle komma till eder.
19Himahleh, Toupan hoih a sakleh, sawt lou chik nungin na kiang uah ka hongding, huchiin mi kiuangsakte kamhat thu hilouin, a thilhihtheihna uh ka thei zota ding hi.
19Men om Herren så vill, skall jag snart komma till eder; och då skall jag lära känna, icke dessa uppblåsta människors ord, utan deras kraft.
20Pathian gam jaw kamhat thu ah a om keia, thilhihtheihnaah a om jaw ahi.Bang na deih jaw ua? Chiang toh hia na kiang ua ka hong ding itna leh lungsim nemna toh?
20Ty Guds rike består icke i ord, utan i kraft.
21Bang na deih jaw ua? Chiang toh hia na kiang ua ka hong ding itna leh lungsim nemna toh?
21Vilketdera viljen I nu: skall jag komma till eder med ris eller i kärlek och saktmods ande?